Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De självständiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet är föränderligt och stadens myller och mångfald tillåts ta plats.  .

En kulturell infill i Stockholms innerstad som fyller behovet av en samlad plats för visning av och samtal kring mode..

I detta examensarbete har jag utgått från teorier om klimat och människa och den energi som jag tror finns i gränssnittet mellan mänskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgått från att både mänskliga aktiviteter och naturliga cykler påverkar klimatet och att det är den sammanlagda påverkan som utgör resultatet. Jag har gått vidare från denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan påvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en fråga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svårläslig information. Jag har strävat efter att lyfta/skildra klimatet och dess föränderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjälp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om på olika platser och låtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgänglig för fler än de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrågor. Målet är att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta både mänsklig och naturlig påverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med är belägen på Möllevången i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och läge, som jag ansett vara nödvändiga för mitt projekt. Jag valde även platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta område som har stor brist på grönytor, kan svara till fler intressen än de som jag själv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skånskt åkerlandskap, utrullat på platsen. Ett nät av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende på brukarnas önskemål. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande väder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat påverkas av förändring i påverkan från både människa och natur.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Det här arbetet syftar till att återinföra frågorna om samhällelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för vattenkraftverk. Det argumenterar att vår omgivning spelar roll både för vårt psykiska och fysiska välbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriområden till att bli en integrerad del av samhället kan en spännande ny plattform skapas där det finns plats för lärande och förståelse av industriella funktioner samtidigt som helt andra aktiviteter och funktioner också kan finnas. Från att vara en exkluderande plats med bara en funktion går industriområdet till att vara en välkomnande multifunktionell plats. Transparens och deltagande är ledord. Sedan modernismen har industriella miljöer blivit allt mer åtskilda från de städer och samhällen som de ingår i eller gränsar till. Genom funktionsseparering har nya industriella områden tillåtits bilda introverta enklaver som gör sitt bästa för att hålla människor både fysiskt och visuellt uteslutna.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfältet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare på området. I studien ingår två förskolor som inte har någon musikinriktning. På dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn på förskolor och pedagoger är fingerade.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som har till syfte att lyfta fram lärares och elevers uppfattningar om och erfarenheter av muntlig framställning i undervisningen. Vilken plats upplever lärare och elever att momentet tala har i undervisningen? Hur och när får elever respons? Hur förbereds och genomförs det nationella provets muntliga del i svenska och hur upplever eleverna delprovet?Uppsatsen är baserad på sex intervjuer. Två lärarintervjuer och fyra elevintervjuer. Resultatet visar att undervisningen i det muntliga skiljer sig åt i de två olika klassrummen.

E-postmeddelanden är något som de flesta av oss använder. Hur vi använder oss av e-post skiljer sig från person till person. Vi har identifierat flera olika användningssätt, till exempel att skicka en text, bifoga filer eller skicka en rolig bild. I den här rapporten studeras ett par olika sätt att med hjälp av komprimering av hela e-postmeddelanden minska datavolymen och därmed den tid det tar transportera meddelanden. Caslon Analythics spår att det 2005 kommer att skickas 236 miljarder e-postmeddelanden.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om extrem-/äventyrssport hade en plats i kursen idrott och hälsa A. Vi valde att skicka ut förfrågningar till 20 skolor i Malmö och grannkommunerna, av dessa fick vi svar från tio och endast fyra ville delta i undersökningen. Detta gjorde att vår undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslärare på fyra olika gymnasieskolor i sydvästra Skåne. I vårt resultat kom vi fram till att tre av lärarna hade extrem-/äventyrssport vid ca fem lektionstillfällen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Det var många faktorer som spelade in när lärarna beskrev varför de inte hade så många lektionstillfällen med anknytning till extrem-/äventyrssport bland annat tid, resurser, skaderisk, engagemang och förutsättningar i närmiljön. Alla lärare vi intervjuade hade en positiv inställning till extrem-/äventyrssport i skolundervisningen och skulle gärna vilja få in fler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjälper att stärka elevers självkänsla, ger en allsidig träning och är ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem såg det som väldigt viktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nya aktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/äventyrssport hade blivit ett stort fenomen i samhället.

I vilken utsträckning kan yrkesverksamma KME-lärare utöva sitt huvudämne i skolan?.

Denna studie handlar om de svårigheter äldre upplever i ordinärt boende och orsakerna till att de önskar flytta till servicehus. Dessutom undersöks om de äldre upplever att de har möjlighet att påverka beslut som fattas beträffande deras boendeform. I den kvalitativa studien intervjuade jag fyra personer varav två redan bodde på servicehus och de andra två ville flytta till servicehus. De äldre upplevde att bristen på gemenskap och samverkan i aktiviteter samt otrygghetskänsla i det ordinära boendet var grunden till att de ville bo på servicehus. Samtliga respondenter ansåg att servicehus innebar en större trygghetskänsla och gav möjlighet till gemenskap.

Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.

Syftet med denna masteruppsats är att undersöka bostadsområdet Holma, dess förutsättningar och hur det upplevs av befolkning och verksamma i området, samt att analysera och diskutera området utifrån teoretiska resonemang kring plats, urbanitet och grannskap. Vidare är förhoppningen att kunna identifiera resurser för främjandet av gemenskap och hållbar förbättring. Arbetet skrivs utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där en premiss är att människor genom sitt agerande formar mening och att detta agerande i sig påverkas av sociala strukturer. Det empiriska arbetet utgörs av etnografiska studier som analyseras utifrån nämnd teoretisk bas. Studien mynnar ut i resonemang kring vikten av medborgarengagemang och långsiktighet i grundandet av intiativ i grannskapet.

Texten utgår ifrån Sofia Kråkas egen konstnärliga praktik med utgångspunk hur kroppen kan ses som ett föremål och hur den befinner sig i rum, beroende av tid och plats..