Den amerikanske psykologen James W. Pennebaker introducerade på 1980- talet en ny metod där man skulle hantera sina känslor genom att skriva - att ?skriva sig frisk?. Metoden kallas ?Expressive Writing?.Med hjälp av metoden ?Expressive Writing? har jag i en empiristyrd studie fått inblick i psykologistuderandes expressiva material.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka arbetssätt som påverkar till en ökad tillit till vård och omsorg samt till vårdpersonal inom missbruk- och beroendevård. Metoden för utförandet av litteraturstudien utgick från artikelsökning i två olika databaser Trust, "Substance Abuse Treatment", ?Substance-Related Disorders?, ?Substance abuse?, ?Motivational Interviewing? & ?Case Management?. Samtliga artiklar granskades utifrån Göteborgs Universitet, institutionen för vårdvetenskap och hälsas mall för granskning av artiklar och tre olika kategorier skapades. Resultatet baserades på nio kvalitativa och kvantitativa artiklar som berör tillit mellan vården och patienten, Case managements förbättring av organisationen kring patienten och motiverande samtal påverkan på motivation till behandling.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis på tre särskilda äldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrån ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrån personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper på äldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vårdbiträde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrågor för alla äldreboenden. Metoden som användes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krävde ett speciellt bemötande som var tidskrävande.

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse. Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre.

Jämställdhet är ett mål vårt samhälle strävar efter. Gamla könsroller och förlegad syn på maskulinitet och femininitet förhindrar grundläggande rättigheter på arbetsmarknaden. I debatten rörande jämställdhet, lika betalt för lika jobb, hamnar männen på kvinnodominerade arbetsplatser lite i skymundan.Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad är en horisontellt segregerad organisation med en majoritet av kvinnor. En klar önskan från både anställda och ledning finns att öka andelen män inom vård och omsorg. Fördelarna med en jämställd organisation ses av samtliga men hur arbetet skall bedrivas för att uppnå denna önskan råder det större oklarhet om.Syftet med uppsatsen är att utifrån vår frågeställning ?Får och vill män arbeta inom vård och omsorg?? sprida ljus över olika delar av organisationen av intresse för jämställdhetsarbete.Vård- och omsorgsförvaltningen har genomfört en undersökning i vilken tre jämställdhetsfrågor ingick.

Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken.Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv.I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Fo?r att patientsa?kerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning fra?n slutenva?rden till kommunen a?r det viktigt att ra?tt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan fa? olyckliga konsekvenser.Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, fra?n slutenva?rd till kommunal omsorg, ur kommunsjuksko?terskors perspektiv.Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har anva?nts fo?r att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksko?terskor fra?n fyra olika kommuner intervjuades till studien.

SAMMANFATTNING     Författare: Srea Karim   Sociala omsorgsprogrammet, Uppsala universitet   Titel: En kvalitativ studie om hemtjänstpersonalens föreställningar kring åldrande och     äldreomsorg Syftet med denna uppsats är att studera föreställningar som personalen inom hemtjänsten innehar kring åldrande och äldreomsorg utifrån en kvalitativ studie.  I Studien tar jag även upp om vad äldreomsorg innebär för personalen, hur personalens syn på åldrande påverkar deras arbete samt om personalen tillhandahåller den vård och omsorg som de själva skulle vilja ha. Jag har använt det fenomenologiska perspektivet då jag analyserat mina intervjuer jag genomförde med mina informanter, för att kunna få en bättre förståelse för deras tankar, upplevelser men även deras erfarenheter. De teoretiska perspektiv jag valt att behandla i min uppsats är rollteorin, disengagemangsteorin. I min uppsats har jag gått tillväga på så sätt att jag intervjuat fem informanter inom en hemtjänst i Uppsala, som tillhör Uppsala kommun. De resultat jag kommit fram till utifrån mina fem informanter som jag intervjuade i hemtjänsten, stämde till en stor del överens med det som jag tar upp i tidigare forskning, där informanterna menar att tidsbrist förekommer i deras arbete, och att omsorg innebär att bry sig om vilket kan motsvara det som jag tar upp i tidigare forskning där Astvik & Aronsson genomförde 1994 ( Astvik, 2003 : 1- 2) en studie om vårdbiträdens värderingar kring sitt arbete, där arbetets positiva synpunkter handlade om att få kunna hjälpa människor och göra ett gott arbete. Resultatet visar att personalen i många av de teman jag utgick ifrån pekar på att det finns faktorer där man finner gemensamma åsikter som informanterna har. Bland annat menar informanterna att det finns brister som berör både tiden såväl som personal.  Vidare säger informanterna att samarbetet är bra, men att det ibland kan förekomma konflikter. Många av informanterna påpekar om ensamheten och menar att det kan drabba en när man blir äldre. Personlig utveckling innebär att jobba med människor, och på det sättet ger det en erfarenhet säger en av informanterna, medan en annan anser att flexibilitet är en viktig egenskap, en annan talar om delaktighet.

Äldreomsorgen utgör i dag den största delen av Sveriges kommunala vård och omsorg och antalet äldre ökar i snabb takt. Samtidigt utsätts denna sektor för ständiga krav på nedskärningar och besparingar. Mot bakgrund av denna situation ökar också kraven på att verksamheten ska organiseras effektivt. Men vad som utgör en effektiv organisation inom omsorgssektorn är ingen självklarhet.Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationssociologiskt perspektiv ta reda på vad effektivitet kan innebära för personal och chefer i en äldreomsorgsenhet samt att titta på vilka effektivitetssatsningar som görs inom enheten.Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med djupintervjuer. Materialet har analyserats utifrån olika organisationsteoretikers syn på effektivitet.

Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse personalen upplever att ett bra bemötande och en bra boendemiljö har för personer med demens. Vi har valt att intervjua omsorgspersonal som arbetar med personer med demens på ett demensboende. Studien utgick ifrån ett personalperspektiv och beskrev vilken betydelse personalen upplever att bemötandet och boendemiljön har för personer med demens. Metoden som använts har en kvalitativ ansatts där det gjordes intervjuer av sex personal. I analysen av studien framkommer det att bemötandet har större betydelse än vad boendemiljön har för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

Antalet ansvarsärenden till Socialstyrelsen från patienter ökar och flertalet anmälningar påtalar upplevd brist av kommunikation, rutiner och kompetens inom svensk hälso- och sjukvård. Samband mellan patienttillfredsställelse och vårdgivarens lyhördhet för den enskildes behov är betydelsefullt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av sjuksköterskans lyhördhet i patientmötet utifrån både patientens och sjuksköterskans perspektiv. Det som framkommer är att patienten vill bli hörd och sedd som den individ han/hon är samt mötas av förtroende i en trivsam miljö. Att bli bemött av en lyhörd sjuksköterska är avgörande för en god vårdrelation.

Abstract Arbetet, som är skrivet av Martina Filling och Therese Rasmusson, handlar om synen på lärarens förändrade fostransroll mellan 1946 och 1962. Titeln på arbetet är En förändrad lärarroll och syftet är att undersöka vilka olika perspektiv som existerade i diskussionen om lärarrollens fostransuppdrag mellan 1946 och 1962. För att uppnå ett resultat och dra en slutsats har två tidskrifter använts som källor, vilka publicerades under den tidsperiod undersökningen ämnar undersöka. Utvalda artiklar ur tidskrifterna granskades och sammanfördes till en textanalys. Materialet för textanalysen består av lärartidningarna Skola och samhälle och Svensk lärartidning.

Människor förutsätter att möten med vårdpersonal är goda och trygga. Flera studier beskriver negativa upplevelser av bemötande. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva vad människor upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli behandlad som en unik individ: Att få information och känna delaktighet: Att få stöd genom god kommunikation och relation: Att bemötas med kompetens och personlig omsorg.

The aim of this study is to examine the language, used in parts of The day care report of 1968 (?1968 års Barnstugeutredning?). The day care report of 1968 was a public investigation appointed by the cabinet intended to prepare new policies on the part of the Swedish state.  I focus on the change, which can be assumed to have occurred, when replacing the names ?day care? (?dagis/daghem?) and ?kindergarten? (?lekskola?) with the name ?preschool? (?förskola?).

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie.