Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela vårdkedjan, från hemsjukvård till specialistvård på institution. Palliativ vård bygger på en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vård där patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie främst baserad på metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet växte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, överväldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vård genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förståelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lättare hantera och delta i sin vård. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara då patienterna upplevde sig förbisedda av vårdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede går inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrån en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den är..

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens självbestämmanderätt och alltid sträva efter att göra nytta. Vid vård i livets slutskede kan etiskt svåra situationer uppstå när livsuppehållande vård ska begränsas eller avstås ifrån. Många parter är inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvåra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehållande vård vid livets slutskede. Metod: Metoden som användes till denna studie var innehållsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004).

Bakgrund: Sjuksköterskorna har en central roll i samarbetet kring vårdandet i livets slutskede. Det etiska har stor betydelse i detta sammanhang. Maktlöshet, osäkerhet och otydlighet skapade etiska konflikter i vården generellt i samband med kommunikation, relationer och samarbete. Här beskrivs vad vård i livets slutskede innefattar, sjuksköterskans roll, etik i vårdandet och vad etiska svårigheter är.Syfte: Denna översikts syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer inom vård i livets slutskede.Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som syftar till att skapa en översikt över det nuvarande kunskapsläget inom ämnet. Översikten bygger på elva artiklar, som har granskats och analyserats kritiskt.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som ges då patienten inte längre reagerar på botande behandling. Att vara närstående till någon som vårdas palliativt kan innebära påfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de närstående har varierar beroende på vilken roll de för tillfället befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vård eller rollen som givare av vård. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes behov vid palliativ vård i livets slutskede, då patienten vårdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Det har under senaste tiden skett en förändring till att fler människor vill dö i hemmet. Det medför att närstående har fått en ökad betydelse när det gäller vård i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvårdare i hemmet till en person i livets slut. Litteraturstudien är baserad på 9 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: vilja veta vad som händer och kommer att hända: känsla av isolering, rädsla och sorg: en vilja att göra allt för den sjuke: känna mental trötthet, utmattning och behov av egen tid: hantera situationen med hjälp av omtanke och stöd.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri ? där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen.

Varje år avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter är en av grundpelarna inom den palliativa vården och utgör ett viktigt verktyg i omvårdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar och visade att påverkande faktorer var sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation, förhållningssätt till döden och religiösa uppfattning, rädsla för att göra patienten upprörd och frånta dem hopp samt erfarenhet och utbildning.

Bakgrund: Behovet av god palliativ vård på generella vårdavdelningar på sjukhus är stort och bedöms öka i framtiden. Detta innebär att de flesta sjuksköterskor, oavsett om de är specialiserade inom palliativ vård eller ej, någon gång kommer att vårda palliativa patienter och deras närstående. Sjuksköterskan har en svår men viktig uppgift att ge god omvårdnad inte bara till patienten utan också de närstående. Det här innebär bland annat att erbjuda tillräckligt med stöd samt verka för de närståendes delaktighet i vården. Syfte: Att belysa hur närstående till patienter i livets slutskede som vårdas på sjukhus upplever omvårdnad från sjuksköterskan.

IntroduktionLivskvalitet är ett subjektivt begrepp och det finns flera olika definitioner Merparten definierar det som en patients tillfredsställelse av någon del av livet. Ett av de viktigaste målen med palliativ vård i livets slutskede är att främja livskvalitet hos patienter. SyfteSyftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad som främjar livskvaliteten i livets slutskede inom palliativ vård, ur ett patientperspektiv. MetodLitteraturstudien följde de nio stegen enligt Polit & Becks modell (2012). Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter en granskning av kvaliteten resulterade det i tio artiklar. Tre kvantitativa artiklar och sju kvalitativa artiklar genomgick tre urval och kvalitetsgranskades.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens självbestämmanderätt och alltid sträva efter att göra nytta. Vid vård i livets slutskede kan etiskt svåra situationer uppstå när livsuppehållande vård ska begränsas eller avstås ifrån. Många parter är inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvåra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehållande vård vid livets slutskede. Metod: Metoden som användes till denna studie var innehållsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004). Sammanlagt analyserades sex artiklar, från fyra olika länder, där IVA-sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman belystes genom intervjuer. Resultat: Tre olika kategorier framkom av analysen. Dessa är: (1) Moraliskt tvång, (2) Moralisk stress och (3) Brist på inflytande.

Inledning: För att få så god mänsklig omsorg som möjligt i livets slutskede behöverpatienter ha någon att dela den sista svåra tiden med. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur övergången mellan liv och död kan underlättas.Frågeställning: Studien avsåg att besvara fyra frågeställningar. ? Förutsättningar för samtalet med den döende vid livets slutskede? ? Är det genomförbart att vårda människor med värdighet till livets slut? ? Går det att skapa emotionella band och känslomässig närhet till patienter som befinner sig vid livets slutskede? ? Hur kan vården stödja den döende med hjälp av kultur, musik, konst?Metod: En kvalitativ undersökning valdes. Intervjuer gjordes med fem legitimerade sjuksköterskor som arbetade på Hospice.Resultatet visade att dialogen är utgångspunkten för det mellanmänskliga äkta mötet.

Årligen avlider ca 92 000 personer i Sverige av dessa avlider ca 35 % på sjukhus eller på annan institution. Arbetet som sjuksköterska inom palliativ vård innebär nära kontakt med döden och insikten om sin egen dödlighet. Palliativ vård inriktar sig på att förbättra eller upprätthålla den sjukes livskvalitet men verkar inte för att vare sig påskynda eller fördröja döden. Syftet med denna litteratur studie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda en patient i livets slutskede. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades.

Bakgrund: Den palliativa vården ska vila på etiska utgångspunkter och en helhetssyn av patienten samt utgå från patientens behov. Centralt för den palliativa sjuksköterskan är att vara relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. God omvårdnad i livets palliativa slutskede och vilka nutritionsåtgärder som ska vidtas när inte längre föda via munnen är möjligt, är svåra beslut att ta för att ge patienten en fridfull död. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge, avsluta eller avstå enteral eller parenteral nutrition till patienter i palliativt slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs (2006) modell.

Backgrund: Cancer är en av Sveriges och världens vanligaste folksjukdomar. När sjukdomen inte längre går att bota övergår vården från kurativ till palliativ vård. En del av patienterna i livet slutskede väljer att vårdas i hemmet och detta utgör en känslig period för både patienten och närstående. Närstående och familjemedlemmar vårdar och utför omvårdnadsuppgifter som annars skulle utföras av vårdpersonal. För att kunna utföra vården har närstående och anhörigvårdare stor behov av stöd.