Bakgrund: Parkinsons sjukdom drabbar vissa områden i hjärnan och cellerna i detta område kommer att dö kontinuerligt. Detta påverkar många av kroppens funktioner vilket medför ett mycket brett symtomspektrum. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom sett ur ett patientperspektivMetod: En systematisk litteraturstudie. Sökning efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att sammanställa resultatet.Resultat: Två teman framträdde ur analysen: Upplevelsen av hur sjukdomen förändrade funktionsförmågan i det dagliga livet och Upplevelsen av vad omgivningens bemötande har för betydelse.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom drabbar vissa områden i hjärnan och cellerna i detta område kommer att dö kontinuerligt. Detta påverkar många av kroppens funktioner vilket medför ett mycket brett symtomspektrum. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom sett ur ett patientperspektivMetod: En systematisk litteraturstudie. Sökning efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att sammanställa resultatet.Resultat: Två teman framträdde ur analysen: Upplevelsen av hur sjukdomen förändrade funktionsförmågan i det dagliga livet och Upplevelsen av vad omgivningens bemötande har för betydelse.

Bakgrund: Att drabbas av livshotande blodsjukdom medför ett sjukdomslidande som oftaupplevs som främmande. För att hjälpa en person med livshotande blodsjukdom att upplevavälbefinnande behövs kunskap utifrån människans livsvärld, vad människan "mår bra" av ochutifrån vilket sammanhang människan får näring. Saknas denna kunskap får den drabbadepersonen sämre förutsättningar för hälsoprocessen, vilket kan leda till onödigt lidande.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur en person kan uppleva välbefinnande trotssjukdomslidande, med exempel från tre livshotande blodsjukdomar.Metod: Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats baserad på självbiografier. Enmanifest kvalitativ innehållsanalys gjordes.Resultat: Att uppleva stöd från familj, vänner och de utomstående var betydelsefullt förupplevt välbefinnande. Att kämpa mot sjukdomen utifrån optimistiskt förhållningssätt genomkämparanda möjliggjorde att försoning med sjukdomslidandet kunde ske genom acceptansmot livets nya förutsättningar som sjukdomen medförde.Slutsats: För att den drabbade personen med livshotande blodsjukdom ska kunna upplevavälbefinnande behöver den unika livsvärlden beaktas utifrån en helhet för att se detsjukdomslidande den livshotande blodsjukdomen medför, att utgå från den drabbade personeni sitt sammanhang med unika upplevelser, erfarenheter och uppfattningar..

Övervikt är ett snabbt växande folkhälsoproblemen och för att personer med ett tvångsmässigt ätbeteende ska återfå hälsa krävs livsstilsförändringar. Motivation är viktig vid en livsstilsförändring och vårdgivaren har en viktig funktion när det gäller att hjälpa och stötta dessa människor i sitt tillfrisknande. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av att bryta ett tvångsmässigt ätbeteende bland medlemmar i Overeaters Anonymous (OA). Sju personer med tvångsmässigt ätande och som regelbundet gick på OA-möten intervjuades och de transkriberade texterna analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultatet beskriver hur motivationen till att bryta ett tvångsmässigt ätande väcks och stimuleras, men även hur den bibehålls eller bryts i en ständig föränderlig process i samspel med omgivningen.

Syftet med den här studien är att genom kvalitativa intervjuer öka förståelsen för sociala faktorer som föreligger när man lämnar en religiös församling. Vårt främsta fokus har varit att se vad känslan av tillhörighet har för betydelse i en utgångsprocess. Men vi berör även andra sociala faktorer som spelar in när tvivel uppstår hos medlemmen och som sedan resulterat i att hon velat lämna församlingen. Vi har intervjuat personer som har varit medlemmar i Jehovas Vittnen och Livets Ord. I syfte att öka förståelsen för den problematik som en utgångsprocess kan innebära har vi i vår analys använt oss av Vanessa Mays (2013) teori om tillhörighet, Eric Fromms (1994) teori om flykt och Scheffs (1994) begreppspar Skam-stolthet. Med en deltagande observation och 8 halvstrukturerade intervjuer har vi närmat oss ett känsligt ämne och studerat sociala faktorer som påverkar att man vill lämna en religiös församling. Resultatet visar bland annat att tillhörighet och organisatoriska faktorer av social karaktär har stor betydelse i en utgångsprocess.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhället, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna är för vem människan är inför sig själv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp från Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och främre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering från Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjälpt till och skapat en förståelse av det aktuella ämnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgångspunkt har vi sökt efter en djupare förståelse av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer från yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar på att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet.

Långvarig smärta äe en subjektiv förnimmelse och dolt för andra utom den drabbade. Att leva med långvarig smärta innebär begränsningar för kvinnor som lever med smärtan och den påverkar livets alla delar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med långvarig smärta. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som pulicerades mellan åren 2000 och 2006. Artiklarna är analyserade med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli bemött med misstroende, Att familjerelationerna förändras,Att tvingas kompromissa och förändra och Att söka förklaringar och möta framtiden.

Recent studies indicate that teaching the theory of evolution in Swedish secondary schools is not as uncontroversial as expected considering that Sweden is often described as one of the World?s most secularzied countries. A recent study indicates that Swedish teachers have a varity of tactics to avoid coming in conflict with their students or even parents of students that believe they have a rightto dictate how evolution should be taught. This study had fourmain aims; the first being to analyse both the previous curriculum and the new to see how the teaching of evolution is adressed, and if any changes have been made in the curriculum. The second being to look into how teachers interpret the curriculumand if they have noticed any changes in the new curriculum which have had an affect on their teachingmethods? The third being if teachers have met resistance when they teach evolution and the origins of life, and if so, how do they deal with these conflicts? The fourth and final aim of this study was to see if instances of conflict are on the rise as indicatedin the literature.The results of this study indicate that there has been no siginificant changes made in the curriculum with the exceptionthat the new curriculum is more clear and precise as to what teachers are expected to teach and that pseudoscience, such as intelligent design, has no place in science classroomsexcept when teachingthe philosophy of science.

Den palliativa vården syftar till att lindra fysiskt och psykiskt lidande och bevara den svårt sjuke patientens livskvalité under livets sista dagar. Sjuksköterskans kommunikation påverkar såväl patientens delaktighet och välbefinnande såväl som vårdrelationen dem emellan. En förtroendefull relation kan bidra till ökat välbefinnande för patienten i palliativ vård. För att främja delaktighet så måste sjuksköterskan kommunicera med patient och anhöriga. Den sociala kompetensen har stor betydelse och etablerandet av relationer ses som betydelsefullt, likaså förmågan att visa medkänsla samt att vara vänlig och trovärdig.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Runt 5% av världens befolkning drabbas av bipolär sjukdom. Sjukdomen innebär att patientens stämningsläge pendlar mellan hypomani eller mani och depression med alla därtill hörande symptom och hinder samt en livslång läkemedelsbehandling. Bipolär sjukdom innebär att i perioder befinna sig i depressionens djupaste mörker för att i andra perioder befinna sig i manins gränslöshet men också den osäkerhet och oförutsägbarhet som pendlingarna mellan de två tillstånden innebär. Bipolär sjukdom medför ett stort lidande och många hinder i vardagen för patienten. Med denna litteraturstudie belyses hur patienten upplever livet med bipolär sjukdom.

Ett cancerbesked hos kvinnor i ung ålder kan medföra upplevelser som aldrig tidigare förekommit i livet, en oviss framtid med mycket tankar och funderingar. Bristande kunskaper om cancersjukas upplevelser finns hos sjuksköterskor enligt tidigare forskning, och det leder till att patienterna inte får adekvat vård. Syftet med examensarbetet var att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Tre biografier innehållande fem berättelser analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Martinsens teori användes som teoretisk referensram, där hon belyser vikten av gemenskap mellan människor samt tryggheten i miljön.