Introduktion: Att vårda döende patienter och dess anhöriga är komplext och sker dagligen världen över. Palliativ vård innebär att man går från kurativ, botande vård till symtomlindrande vård. Sent palliativt skede innebär vård vid livets slut. Bredvid patienten står ofta en eller flera anhöriga. Anhörig är ett vidare begrepp än bara närmaste släkt, och innefattar även andra som anses stå nära den döende patienten.

Syftet med denna studie var att studera handledningens betydelse för hemtjänstpersonal som utfört palliativa omsorgsinsatser. Metoden som användes var personliga intervjuer som berörde frågeområdena: Utbildning, kompetens, behov och erfarenhet av handledning, samarbete, handledningsformer, tillgång till handledning, arbetsgruppens betydelse samt vad som kan upplevas som svårt respektive utvecklande inom palliativt omsorgsarbete. I intervjuutsagorna framkom att hemtjänstpersonalen upplevde att de lämnades ensam med etiskt svåra ställningstaganden, ett resultat som kan härledas till den politiska ledningens prioritetsordning. Avsaknaden av formella riktlinjer medförde att hemtjänstpersonalen blev beroende av den handledning som gavs informellt i den egna arbetsgruppen. En slutsats som drogs av denna studie var att handledning som anpassats till hemtjänstpersonalens rådande behov gällande denna omsorgsform var ett mycket eftersatt kompetensutvecklingsområde.

BakgrundPalliativ vård innebär vård vid livets slutskede och är enligt World Health Organisation ett tillvägagångssätt där målet är att få en förbättrad livskvalitet hos patienter och dennes närstående, som står inför de problem som kan uppkomma vid livshotande sjukdomar. I livets slutskede är det ofta komplicerat att vara en närstående. Det kan vara den näståendes första konkreta möte med döende och döden. Ansvaret för att säkerställa att patienten mår så bra som möjligt kan vara självklart för många närstående, medan det för andra kan innebära stora uppoffringar. De närstående lever i en ovisshet där de är oroliga för den som är sjuk, utan att veta vad som kommer att hända och det skapar en oro inför framtiden.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva de närståendes erfarenheter av stöd vid palliativ vård.MetodEn litteraturbaserad studie valdes som metod för att besvara syftet och få en översikt på det nuvarande kunskapsläget.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

Personer som vårdas på sjukhus påverkas av vårdmiljöns design och atmosfär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer i livets slut upplever den fysiska och psykosociala vårdmiljön. Fjorton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att ett gott bemötande och professionalitet hos vårdpersonalen ökar tryggheten, Att den fysiska vårdmiljöns utformning påverkar förtroendet för vården, Att önskemål om avskildhet ska tillgodoses, Att relationer med andra patienter ökar välbefinnandet och Att en humoristisk atmosfär ökar livskvaliteten. Resultatet av studien visade att patienterna uppskattade att känna sig väntade, sedda och inbjudna.

Palliativ vård i livets slutskede omfattar vården av vårdtagare med obotbar, symtomgivande sjukdom. Palliativ vård inkluderar all omvårdnad så att inte vårdtagarna lider den sista tiden av sin aliv. Som vårdgivare i den palliativa vården måste det finnas ett starkt engagemang och lyhördhet för vårdtagaren. Enligt vårdtagarna är en av de allra viktigaste egenskaperna hos vårdgivaren att kunna lyssna. Upplevelsen av att någon bryr sig om vårdtagarna betyder mycket.

Allt började med att vi fick ett uppdrag av ägarna på Treehotel som ville ha hjälp med att utveckla vissa delar av sin verksamhet. Vi bestämde tillsammans med dem att vi skulle fokusera på Victoriastigen, den transportsträcka som idag leder hotellgästerna upp till trädrummen, och hjälpa dem att utveckla denna med hjälp av upplevelseproduktion. Vårt syfte med studien är således att med storytelling som verktyg och teori från upplevelseproduktion utveckla Victoriastigen för att förstärka helhetsupplevelsen av ett besök på Treehotel. De metoder vi använt oss av är kvalitativa intervjuer samt egna reflektioner och vi har utifrån dessa metoder fått fram ett resultat som svarar mot våra forskningsfrågor. Vi har med utgångspunkt i en interaktiv metod med våra uppdragsgivare samt konklusionerna av vårt resultat sedan skapat konceptförslag för Victoriastigen.

Hemmet som vårdplats har succesivt blivit vanligare i Sverige. Befolkningen blir även allt äldre vilket gör att behovet av avancerad hemsjukvård kommer att öka. Palliativ vård är aktuellt när sjukdomen inte längre går att kurera eller bota. Syftet med palliativ vård är att lindra lidande men också att främja livskvaliteten för de personer som befinner sig i livets slutskede. Under palliativ vård skall den sjuke få en god smärtlindring och kunna leva så aktivt som möjligt.

Syftet med studien är att synliggöra hur barn tänker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgå från ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv så är mitt syfte att synliggöra barns oliktänkande i ämnet. Min valda metod till studien är semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 år. I resultatet av min studie så synliggörs barns olika sätt att förstå och uttrycka livsnära fenomen på. Resultatet visade också på barns oliktänkande genom en naturalistisk-, evolutionär- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och människans uppkomst.

Bakgrund och problemformulering: Palliativ vård är en av de mest prioriterade vårdformer som svensk hälso- och sjukvård förväntas att bedriva. Den vilar på en speciell vårdfilosofi som bör ligga till grund för planering och genomförande av vården i livets slutskede. Denna filosofi genomsyras bland annat av WHO:s definition vilket innebär en aktiv helhetsvård i ett skede då patienten inte svarar på en botande behandling. Studier har visat brist på kontinuitet och skillnader i kvalitet och tillgänglighet för den enskilda patienten i livets slut. Mot denna bakgrund har ett vårdprogram i palliativ vård arbetats fram som ska ligga till grund för palliativ vård i Södra Älvsborg.

BakgrundPalliativ vård innebär vård vid livets slutskede och är enligt World Health Organisation ett tillvägagångssätt där målet är att få en förbättrad livskvalitet hos patienter och dennes närstående, som står inför de problem som kan uppkomma vid livshotande sjukdomar. I livets slutskede är det ofta komplicerat att vara en närstående. Det kan vara den näståendes första konkreta möte med döende och döden. Ansvaret för att säkerställa att patienten mår så bra som möjligt kan vara självklart för många närstående, medan det för andra kan innebära stora uppoffringar. De närstående lever i en ovisshet där de är oroliga för den som är sjuk, utan att veta vad som kommer att hända och det skapar en oro inför framtiden.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva de närståendes erfarenheter av stöd vid palliativ vård.MetodEn litteraturbaserad studie valdes som metod för att besvara syftet och få en översikt på det nuvarande kunskapsläget.

Vid palliativ vård är det ofta de närstående som står patienten närmast. Det är inte alltid som patienten kan uttrycka sig själv under vård vid livets slut vilket gör de närståendes upplevelser och åsikter väldigt viktiga. För att vården kring den döende ska bli så bra som möjligt krävs bl a god omvårdnad, bra bemötande, god kommunikation och ödmjukhet. Vården vid livets slut innebär inte endast vård av patienten utan även av närstående. Studiens syfte var att undersöka hur närstående upplever palliativ vård.

Bakgrund: Alla patienter oavsett diagnos skall tillförsäkras en palliativ vård i livets slut på lika villkor över hela landet. Forskning visar att den äldre patienten inte alltid ges möjlighet att ta del av denna typ av vård. Det finns en tydlig trend mot att äldre människor i större utsträckning kommer att vårdas i sitt hem till livets slut. För distriktssköterskan innebär detta att ställas inför nya utmaningar i sin profession för att kunna ge dessa patienter palliativ vård. Den äldre människan i livets slut genomgår en transition.

Allt eftersom fler människor dör på sjukhus eller vårdas av vårdpersonal hemma eller på särskilt boende innebär det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets slut inte går förbisedd. Inom alla delar av vården möter sjuksköterskan patienter i livets slut och i vårdandet av dessa patienter är sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vård och bemötande för att livskvalité ska uppnås. Studier och rapporter har dock visat att inom detta område råder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vård vid livets slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansågs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnå god palliativ vård samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vården.

Palliativ vård i livets slutskede omfattar vården av vårdtagare med obotbar, symtomgivande sjukdom. Palliativ vård inkluderar all omvårdnad så att inte vårdtagarna lider den sista tiden av sin aliv. Som vårdgivare i den palliativa vården måste det finnas ett starkt engagemang och lyhördhet för vårdtagaren. Enligt vårdtagarna är en av de allra viktigaste egenskaperna hos vårdgivaren att kunna lyssna. Upplevelsen av att någon bryr sig om vårdtagarna betyder mycket.