Sök:

Sökresultat:

1554 Uppsatser om Vćrd i livets slut - Sida 41 av 104

Sjuk enligt Arbetsförmedlingen, frisk enligt FörsÀkringskassan? Den enskildas rÀttssÀkerhet nÀr sjukförsÀkringsdagarna tar slut.

FrÄn och med Är 2008 Àr sjukförsÀkringen tidsbegrÀnsad och den försÀkrades arbetsförmÄga bedöms gentemot successivt hÄrdare krav vid fasta tidsgrÀnser inom ramen för den sÄ kallade rehabiliteringskedjan. I den hÀr uppsatsen utreds ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv de rÀttsregler som leder till att individer fÄr lÀmna sjukförsÀkringen. Syftet med att införa lagstiftningen undersöks och uppgifter frÄn förarbeten stÀlls mot uppgifter frÄn doktrinen. Arbetslinjens inverkan pÄ sjukförsÀkringens utformning undersöks. De insatser som sÀtts in av de bÄda myndigheterna FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingen för de individer som lÀmnat sjukförsÀkringen redogörs för.

Mellan Empati och Emotion : En kvalitativ studie om hur socionomer hanterar svÄra samtal inom socialt arbete

Det Àr en nödvÀndighet att aktivt anvÀnda sig av sin empatiförmÄga i mötet med klienter,detta för att skapa kontakt med klienten och för att kunna leva sig in i dennes kÀnslor.Empati Àr dÀrför en förutsÀttning för att kunna ge klienten den hjÀlp och det stöd sombehövs. Samtidigt kan flera klienters berÀttelser om traumatiska hÀndelser leda till attsamtalsrÄdgivaren tÀnjer sig lÀngre Àn vad som Àr nyttigt och till slut inte orkar slÀppa innÄgon mer drabbad mÀnniska.I denna studie undersöks vad det Àr som gör att socionomer kan vara empatiska utan att blinedtyngda av samtalet med klienter/patienter som befinner sig i svÄra situationer. Genom attintervjua fyra socionomer och sedan bearbeta empirin med metoden Grundad teori, bildadesen modell med en tillhörande teori som svarar pÄ syftesfrÄgan: Engagemang vÀcker stödsom med erfarenheten leder till insikt och medvetenhet som skapar empatisk nÀrhet ochemotionell distans i samtalet, vilket i sin tur upprÀtthÄller engagemanget..

Patienter med cancersjukdom i palliativ vÄrd. Hur de upplever lindrat lidande.

Cancersjukdom Àr den nÀst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Patienter med cancersjukdom i livets slutskede har ofta plÄgor och lider i flera avseenden. Detta beskrivs i flera studier frÄn olika delar av vÀrlden. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur patienter med cancersjukdom i palliativ vÄrd upplevde sitt lidande och hur sjuksköterskor kunde underlÀtta patienternas situation och lindra deras lidande. Uppsatsen Àr en beskrivande litteraturstudie grundad pÄ fjorton vetenskapliga artiklar. Databearbetningen skedde med hjÀlp av induktiv analys dÀr upplevt lidande sattes i fokus. Det framkom att patienterna led och plÄgades av fysiska, psykosociala och andliga/existentiella problem. Sjuksköterskors lindrande ÄtgÀrder hade stor betydelse för dessa patienter och deras anhöriga. NÀr sjuksköterskorna var uppmÀrksamma pÄ patienternas behov och sÄg den unika individen bakom sjukdomen kunde deras lidande lindras optimalt. Det var svÄrt att generalisera resultatet, dÄ varje individ upplevde lidandet pÄ sitt eget sÀtt. Sjuksköterskors personliga egenskaper och professionalism var av stor vikt vid mötet med dessa patienter. Medicinska ÄtgÀrder i kombination med sjuksköterskans kunskaper kan ge en bredare lindring av patienters lidande.

Testdriven utveckling

I programmeringsvÀrlden har en ren, enkel och testbar kod en stor betydelse. Detta examensarbete avslöjar ett nytt koncept vilket kanske Àr den viktigaste upptÀckten inom metodomrÄdet pÄ senare tid, sÄ kallade Testdriven utveckling (TDD). Testdriven utveckling Àr ett sÀtt att utveckla mjukvara och det som utmÀrker den Àr att man först skriver ett test som inte ska fungera (röd fas), sedan skriver man en kod, sÄ enkelt som möjligt, som gör att testet ska fungera (grön fas) och till slut ska man vÄga göra förÀndringar Àven om koden fungerar, om man Àr inte riktigt nöjd eller om man helt enkelt vill optimera sin kod (omstrukturera fas). Syftet med studien var att utvÀrdera vilka fördelarna och eventuella nackdelarna Àr med den hÀr typen av mjukvaruutveckling, att motivera varför det Àr lÀmpligt att vÀlja den och att visa hur man gör med hjÀlp av Java, JUnit och Eclipse. Material som anvÀndes i studien insamlades genom litteratursökningen och intervjuer.

Ökar periodiseringarna vĂ€rderelevansen: En studie av den Svenska marknaden

Med inspiration frÄn tidigare forskning vill vi utreda om det Àr som IASB anger, att resultatet Àr ett bÀttre mÄtt pÄ att estimera ett framtida aktiepris Àn dagens kassaflöde. En anledning till att resultatet anses vara ett bÀttre mÄtt Àr att det Àven innehÄller periodiseringar vilka Àr tÀnkta att minska timing- och matchningsproblem. Det andra alternativet Àr att kassaflödet Àr ett mÄtt med högre vÀrderelevans eftersom periodiseringarna ger möjlighet till earnings management och dÀrför kan ge en skev bild av företagets prestation. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur mycket vÀrderelevans periodiseringarna innehÄller. Studien testar ett flertal olika mÄtt av kassaflöden mot aktiepriset nÀstkommande Är och kommer fram till att kassaflödet frÄn den löpande verksamheten har den högsta vÀrderelevansen följt av Ärets resultat, kassaflöde vid Ärets slut och det fria kassaflödet nÀr vi undersöker den svenska marknaden mellan 2001-2010..

Huset vid vÀgens slut : en studie om hussymbolik under bronsÄldern i relation till gravar

During the Nordic Bronze Age, houses were not exclusively connected with profane contexts, but did also feature in burial places, a peculiar fact when considering the careful separation of settlements and graves. What kind of houses do we find in these sacred contexts? What did these houses stand for? Why was the house symbolism chosen to accompany the dead? And why did the house symbolism flourish during the Nordic Bronze Age? To answer these questions three representatives for the house symbolism in Sweden are discussed in more detail, such as the burial in longhouses, peculiar houses called cult houses and house urns. Further, the phenomenon has been put in its temporal, geographic, social and ideological context, where aspects such as trade and settlement structure are presented. The house symbolism is, however, not confined to northern Europe.

BESLUTET ATT AVSLUTA DIALYSBEHANDLING : En litteraturstudie om patienters och anhörigas upplevelser

Dialys Àr en behandling som ersÀtter njurfunktionen hos patienter som Àr njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande Äldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte Àr vÀrdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att fÄ fram patienternas och anhörigas upplevelser anvÀndes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes.

Manipulativa sekter, vem ansluter sig?: en beskrivning och analys av omvÀndelsen ur ett psykologiskt perspektiv

Syftet med denna litteraturstudie Àr att analysera den omvÀndelseprocess som sker vid en individs initiering i en manipulativ sekt. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och omvÀndelse presenteras. Fokus ligger pÄ svenska religiösa manipulativa sekter och jÀmförelser med Jehovas Vittnen och Livets Ord förekommer. OmvÀndelseprocessen analyseras genom uppsatsens teoretiska ramverk, vilket utgörs av Maslows Behovstrappa, teorier om attitydförÀndringar samt Festingers teori om kognitiv dissonans. De frÄgestÀllningar som uppsatsen söker besvara Àr: Vilka sociologiska och psykologiska situationer föreligger nÀr en individ ansluter sig till en manipulativ sekt? Hur ser omvÀndelseprocessen ut? samt Hur verkar de psykologiska processerna inom ramen för omvÀndelseprocessen? Slutsatsen som kunnat dras frÄn de psykologiska processer som verkar genom omvÀndelseprocessen Àr initialt att de mÀnskliga sociala behoven skapar en vilja att tillhöra en grupp.

Feminisering utav lÀraryrket och jÀmstÀlldhet! : NÄgra röster frÄn nutidens lÀrare. En enkÀtstudie.

Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.

LIVETS RYTM EFTER HJ?RTBYTE En litteratur?versikt om h?lsorelaterad livskvalitet efter hj?rttransplantation

Bakgrund: Hj?rttransplantation ?r en effektiv behandling f?r personer som har avancerad hj?rtsvikt. Trots att hj?rttransplantation f?rv?ntas bidra med en f?rb?ttrad h?lsorelaterad livskvalitet, tillkommer det olika utmaningar; psykiska, fysiska och sociala. Dessa utmaningar ?r n?got som m?ste arbetas med kontinuerligt f?r att uppn? en god h?lsorelaterad livskvalitet.

MĂ€nniskors upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros: en litteraturstudie

Att leva med kronisk sjukdom pÄverkar mÀnniskans dagliga liv bÄde fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera de internationellt publicerade vetenskapliga artiklarna. Resultatet visade att mÀnniskor inte orkade eller kunde fortsÀtta arbeta eller ha fritidsintressen de haft tidigare. De blev oroliga nÀr de fick för lite information om sina symtom.

"Anhörigas behov nÀr en nÀrstÄende vÄrdas pÄ hospice" : en litteraturstudie

Hospiceverksamheten startade i slutet av 1960-talet. Denna vÄrdform gÄr ut pÄ att försöka skapa en sÄ god livskvalitet som möjligt i livets slutskede. En av grundpelarna i denna vÄrdform Àr att lÄta familjen vara med i omvÄrdnaden runt den sjuke. Studiens syfte Àr att belysa de anhörigas behov nÀr en nÀrstÄende vÄrdas pÄ hospice. Studien som gjorts Àr en litteraturöversikt som grundar sig pÄ texter frÄn forskningsartiklar.

SmÄföretagares attityd till externa finansieringsalternativ

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur Lean passar i vÄrden genom att studera framgÄngsfaktorer och kartlÀgga eventuella utmaningar samt att ge en ökad förstÄelse för vÄrdens Leanarbete.Metod: För att uppnÄ syftet med studien lÀmpar sig en kvalitativ metodinriktning bÀst. För att öka förstÄelsen för hur Lean passar i vÄrden har en fallstudie genomförts, dÀr tio verksamheter inom Landstinget i VÀrmland har studerats. Ett sÀtt att samla in data för denna studie har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med respondenter inom varje verksamhet och detta ligger till grund för empirin. Referensramen har arbetats fram med hjÀlp av vetenskapliga artiklar och böcker.Slutsats: Studien visar, att Lean som ursprungligen konstruerades för den japanska bilindustrin, mycket vÀl kan anvÀndas i vÄrden, men mÄste anpassas till vÄrdens behov. Gammal ledningsstruktur, invanda roller och oförutsÀgbarhet Àr hinder som mÄste överbryggas för att Leanarbetet ska fungera optimalt.

Dialog eller envÀgskommunikation? : En studie av Ulf Ekmans och KG Hammars syn pÄ Gudsrelationen

Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.

Studiependling i MÀlardalen : En resa utan slut med oÀndliga förutsÀttningar att förbÀttra studiependlingens möjligheter

Denna magisteruppsats Ă€mnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav pĂ„ studiependling sĂ„ vĂ€l som resmönster i MĂ€lardalsregionen i Sverige. Detta görs genom anvĂ€ndandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade pĂ„ en intervjuguidesmetod samt kartor genererade frĂ„n statistisk data av inpendling. Den geografiska avgrĂ€nsningen Ă€r satt till studenter som reser till nĂ„gon högre utbildning vid, MĂ€lardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras pĂ„ Ă€r studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH Ă€r mer lokal till sin karaktĂ€r, UU Ă€r nĂ€rmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktĂ€ren.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->