Att befinna sig i ett terminalt skede i livet kan innebära en känsla av oro och ångest inför sjukdomen och döden. Möjligheten att då få tillbringa sin sista tid i hemmiljö med nära och kära kring sig genererar för många en trygghet. Syftet med denna uppsats är att belysa vuxna människors erfarenheter av att i livets slutskede vårdas av anhöriga i hemmiljö. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie där aktuell forskning inom området sammanställts. Databaser som använts för sökningen var PsycINFO, Medline, Cinahl, Elin@kalmar och SweMed+.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhället, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna är för vem människan är inför sig själv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp från Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och främre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering från Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjälpt till och skapat en förståelse av det aktuella ämnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgångspunkt har vi sökt efter en djupare förståelse av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer från yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar på att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet.

Idag finns möjligheten för svårt sjuka människor att få dö i sitt hem, ofta med hjälp och stöd av närstående och av andra professionella vårdgivare. I den palliativa vården och vid vård i livets slutskede är närstående betydelsefulla i omvårdnaden och behöver stöd från distriktssjuksköterskan. För att det ska bli så bra som möjligt för de närstående att vårda i hemmet behöver distriktssjuksköterskan veta vilka stödåtgärder som de närstående behöver.Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelse av att vårda en närstående som är i en palliativ fas eller i livets slutskede i hemmet.Metoden som användes var en litteraturstudie. Tretton kvalitativa artiklar som motsvarade syftet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Ur resultatet framkommer närståendes upplevelser som sammanställts i åtta kategorier. Dessa är att uppleva trygghet, att uppleva otrygghet, att bli bekräftad, att bli negligerad, att uppleva glädje och tillfredställelse i vårdandet, att uppleva vårdandet som en börda, att försöka bevara det invanda samt att uppleva förändrad livssituation.Resultatet visar att närståendes upplevelser av att vårda i hemmet kan skilja sig från individ till individ.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Bakgrund: Att vara närstående vid livets slut och att förlora en av sina närmaste är oftast mycket svårt. Närstående kan ha behov av stöd efter dödsfallet för att kunna hantera sin situation och sorg. Den palliativa vården grundar sig på fyra hörnstenar där en är stöd till närstående. Palliativa verksamheter erbjuder olika former av stöd till närstående en tid efter patientens död. Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenhet av stöd efter dödsfall i palliativ vård.

Målsättningen med den palliativa vården är att ge stöd och hjälp så att patienten kan dö fridfullt med livskvalitet. Upplevelsen av livskvalitet är någonting individuellt men är starkt förankrad med normalitet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet vid livets slutskede. Fjorton artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll över sin sjukdomssituation: Att leva ett liv med bibehållen värdighet: Att ha hopp och livsvilja och Att få stöd av familj, vänner och vårdpersonal.

Denna uppsats tillämpar perspektiven "black feminism" och de andra för se hur sexturismen har tagit sin form i Thailand efter andra världskrigets slut. Genom att använda sig av kvalitativ textanalys och diskursanalys har författaren kommit fram till att det västerländska inflytandet i Thailand har haft ett stort inflytande gällande sexturismen. Dels har Thailand försatt sig själv i en undergiven position när det gäller västerländskt inflytande genom att tillåta ett nästan okontrollerat inflytande direkt efter andra världskrigets slut. Dels har Thailand, genom lagar och reformer, skapat en thailändsk kultur som är mer inriktad på att attrahera utländska turister än att visa den faktiska thailändska kulturen. Detta genom att förstärka och återskapa kvinnans roll i det thailändska samhället till en undergiven roll där det exotiska och primitiva, naturnära och sexuella har varit i fokus..

Det är svårt att bedöma hur lång tid en människa har kvar i livet och brytpunkten för när en patients döende fas inleds kan vara otydlig (Ellershaw & Ward, 2003). Det är viktigt att den sista tiden blir så bra som möjligt och här spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på en akutvårdsavdelning. Metoden som användes var kvalitativa fokusgruppintervjuer och data analyserades med induktiv innehållsanalys. Ett övergripande tema för studien kan benämnas vårdens vågskålar, dilemman och tillfredställelse, vilket speglar den dubbelbottnade natur vården har.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Bakgrund Palliativ vård har fokus på symtomkontroll och livskvalité, döden varken påskyndas eller skjuts upp. Andlighet i olika former hjälper igenom svår sjukdom och gör den begriplig. I livets slutskede ställs saker på sin spets, avancerade symtom uppkommer, relationer förändras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den svårt sjuke eller döende patientens upplevelse av vård och omvårdnad i livets slutskede. Som metod användes en allmän litteraturöversikt där kvantitativ och kvalitativ forskning användes.

Bakgrund: Att vara patient i palliativt skede innebär att kroppen förändras successivt. Kroppen förlorar alltmer sin förmåga att reglera blodcirkulation, puls och temperatur. Individen blir trött och förvirrad. När livets slut närmar sig isolerar sig patienten från omvärlden och endast de närmaste personerna finns kvar nära patienten. Patienten är ensam i sin död där en lätt beröring kan vara viktigare än någonsin.

Sjuksköterskor möter ofta personer i livets slutskede, detta kan leda till att sjuk-sköterskan får konfronteras med många olika känslor och lämnar aldrig sjukskö-terskan oberörd. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upple-velse av palliativ omvårdnad på en allmän vårdavdelning. Åtta vetenskapliga ar-tiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys, som resulterade i sex kategorier: vårdmiljön är inte utformad för vård vid livets slutskede, vilja ge en värdig död, möta omöjliga krav ger skuldkänslor, olika grundvärderingar kollide-rar i teamarbetet, stöd från kollegor är betydelsefullt och erfarenhet och mer kun-skap krävs. Kategorierna visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter när de skulle växla mellan palliativ omvårdnad och botande vård på en allmän vårdav-delning som inte var utformad för detta. De hade en vilja att ge en god omvårdnad men upplevde dilemman vilka var en källa till konflikter mellan dem och läkarna.