Sök:

Sökresultat:

1503 Uppsatser om Vćrd i hemmet - Sida 32 av 101

Hur elever hanterar sina lÀxor

Syftet med arbetet var att visa hur elever pÄ högstadiet hanterar sina lÀxor och deras möjlighet att fÄ lÀxhjÀlp i hemmet. Jag ville Àven kartlÀgga ungdomarnas attityder till lÀxor. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor gjorde jag en kvantitativ enkÀtundersökning och en kvalitativ intervju. Genom dessa metoder framkom det att ungdomarna tycker att lÀxor Àr en jobbig hemuppgift som mÄste göras för att lÀra sig att ta ansvar och utvecklas. Merparten anser att man lÀr sig mer av att ha lÀxor och har svÄrt att tÀnka sig en skola utan lÀxor.

Barns sjÀlvkÀnsla : En studie om förskollÀrares syn pÄ barns sjÀlvkÀnsla

Det huvudsakliga syftet med det hÀr arbetet var att undersöka verksamma förskollÀrares syn pÄ barns sjÀlvkÀnsla. De frÄgestÀllningar som behandlats Àr; hur anser förskollÀrare att sjÀlvkÀnslan inverkar pÄ barnets beteende, vad anser förskollÀrare har betydelse för hur barnens sjÀlvkÀnsla utvecklas samt hur arbetar förskollÀrare med att utveckla barns sjÀlvkÀnsla. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr fem förskollÀrare intervjuats. Resultatet visar att förskollÀrare anser att dÄlig sjÀlvkÀnsla ofta leder till inbundenhet eller sjÀlvhÀvdande beteende. FörskollÀrarna anser att sjÀlvkÀnslan grundlÀggs i hemmet och att negativ kritik frÄn omgivningen sÀnker sjÀlvkÀnslan.

Förekomsten och betydelsen av höglÀsning : NÀr, var och hur sker höglÀsning i förskolan och i hemmet? Vilka förestÀllningar om höglÀsningens betydelse finns i dagens debatt och forskning?

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur ofta, hur lÀnge och nÀr pedagoger i förskolan och vÄrdnadshavare i hemmen Àgnar sig Ät höglÀsning, samt vid vilka situationer man lÀser för barnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en undersökning med hjÀlp av enkÀter. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ förskolor dÀr totalt 42 vÄrdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgÄr det att 70 % av vÄrdnadshavarna lÀser flera gÄnger i veckan eller oftare och 25 % lÀser sÀllan. Av pedagogerna lÀser 70 % flera gÄnger i veckan, nÄgra varje dag och nÄgra mer sÀllan.

Du Àr vad dina förÀldrar lÀste? : En komparativ publikstudie om nyhetskonsumtion, politiskt intresse och arvet frÄn förÀldrarna

Den hĂ€r uppsatsen försöker genom djupintervjuer med Ă„tta respondenter att förstĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som vĂ€xte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte gĂ„r att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning Ă€mnar den hĂ€r uppsatsen ocksĂ„ ge svar pĂ„ vad de skillnaderna dĂ„ kan bero pĂ„ och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstĂ„ om mediearv pĂ„verkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen bestĂ„r av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningslĂ€sning och demokratiskt engagemang gĂ„s igenom för att belysa olika personers olika utgĂ„ngspunkter. Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade vĂ€xte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade vĂ€xte upp utan dagstidning i hemmet.

Vem Àr jag?: att hitta den dubbla identiteten

Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ hur lÀrare kan stÀrka identiteten hos elever med utlÀndsk bakgrund. VÄr undersökning har sammanstÀllts i en litteraturstudie dÀr vi valt att fokusera pÄ vad sakkunniga i Àmnet anser. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att en positiv instÀllning Àr grunden för att eleverna ska vÄga vara stolta över och visa sin utlÀndska identitet. I arbetet framkom det att en dubbel identitet Àr att föredra dÄ eleven behÄller sin gamla identitet, samtidigt som eleven utvecklar en ny. Dessa tvÄ bildar tillsammans elevens identitet.

ARBETSTERAPEUTISKA INTERVENTIONER F?R PERSONER MED NEDSATT HANDFUNKTION P? GRUND AV ARTROS

Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och stelhet vilket p?verkar handfunktionen.

Islam, vÀst och patriarkatet. Den egyptiska debatten om Familjelagstiftningen.

Egyptens familjelagstiftning baseras pÄ ?ari?alag som har sin tolkningsgrund i densunnitiska hanafitiska lagskolan, men innehÄller ocksÄ inslag ur den shafi?itiska-, denmalikitiska- och den hanbalitiska skolan. Ett Àktenskap Àr inom islamsk rÀttstradition ettavtal mellan tvÄ parter. Maken Àr skyldig att försörja sin hustru och sina barn ochkvinnan Àr skyldig att lyda sin make. Om kvinnan skall ha rÀtt arbeta, studera ellerlÀmna hemmet utan sin makes tillstÄnd mÄste detta vara inskrivet iÀktenskapskontraktet.

Historia- FörÀldrar och skola

MÄlet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur förÀldrarna kan se pÄ historieundervisningen och vad som tas upp dÀr. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ förÀldrarnas relation till historia och hur den anvÀnds i hemmet. Vi har valt att anvÀnda oss av enkÀtundersökningen som vi skickade ut till förÀldrar vars barn gÄr i Ärskurs 4 pÄ tvÄ olika skolor. Sedan har vi ocksÄ intervjuat klasslÀrarna för att diskutera de svaren vi har fÄtt och historieundervisningen. Vi kommer att ge exempel pÄ vad förÀldrarna har svarat och göra en liten jÀmförelse mellan klasserna.

Rehabilitering efter stroke : Följs lokala strokeriktlinjer av arbetsterapeuter verksamma i Örebro lĂ€ns kommuner?

För att sĂ€kerstĂ€lla god och evidensbaserad vĂ„rd för personer som drabbats av stroke finns nationella strokeriktlinjer upprĂ€ttade. I Örebro lĂ€n har man utifrĂ„n dessa utvecklat lokala strokeriktlinjer, dĂ€r den rehabiliterande fasen beskrivs mer fördjupat Ă€n i de nationella. Syfte: Att kartlĂ€gga i vilken utstrĂ€ckning arbetsterapeuter verksamma i Örebro lĂ€ns kommuner arbetar efter lokala strokeriktlinjer. Metod: I denna studie anvĂ€ndes en kvantitativ design dĂ€r ett webb-baserat frĂ„geformulĂ€r skickades ut till 168 arbetsterapeuter. Nittioen av dessa besvarade formulĂ€ret (svarsfrekvens 54%).

Elteknik i hemmet: en studie kring praktisk undervisning av
elteknik i skolÄr fem

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur elevernas intresse till teknik pÄverkas av att aktivt arbeta kring elektricitetsrelaterad teknik. Synen pÄ aktivt lÀrande Àr baserat pÄ de litteraturstudier vi genomfört i vÄr bakgrund, samt Àven förankrat i skolans styrdokument. Undersökningen genomfördes under sju veckor med 21 elever i skolÄr fem. De mÀtmetoder som vi anvÀnde oss av var enkÀter och observationer. En enkÀt besvarades inför undersökningen och den andra vid sista lektionstillfÀllet.

NÀrstÄendes upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet

Bakgrund: Palliativ vÄrd i hemmet Àr en ökande företeelse. NÀrstÄende vill ofta delta i vÄrden som informella vÄrdgivare trots att det innebÀr stor pÄverkan pÄ deras livssituation. Den palliativa vÄrdens uppgift Àr att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett sÄ bra liv som möjligt inte bara för patienten utan ocksÄ för dennes nÀrstÄende.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nÀrstÄende upplever sin situation i den palliativa hemsjukvÄrden.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna anvÀndes kvalitativ metod, i tvÄ artiklar kvantitativ metod och i tre bÄde kvalitativ och kvantitativ metod.

Finns det svenskt kaffe pÄ hotellet? En studie kring hotellgÀsters beslutskriterier

MÀnniskor har idag fÄtt andra resvanor och reser mer Àn vad de tidigare gjort. Det Àr allt viktigare för hotellen att kunna tillfredsstÀlla sina gÀster och ha nÄgon relation till hemmet dÄ hotell i mÄnga fall, framförallt för affÀrsresenÀrer, ersÀtter hemmet. Det kan vara en anledning till att affÀrsresenÀrer och privatresenÀrer beaktar olika beslutskriterier. Konsumenten medverkar aktivt vid produktionen av tjÀnsten och en tjÀnst produceras pÄ samma gÄng som den konsumeras vilket gör det svÄrt för konsumenten att förutse vad den kan förvÀnta sig. DÀrmed blir det ocksÄ svÄrt för serviceföretagen att förutse vad det Àr gÀsten efterfrÄgar och vilka beslutskriterier denne efterfrÄgar vid val av hotell.

Datorkommunikation mellan hem och skola

Datorkommunikation Àr nÄgot som breder ut sig i allt större omfattning i dagens samhÀlle. Fler och fler organisationer antar denna form som har en mÀngd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt om datorkommunikation skulle kunna införas som en kommunikation mellan hemmet och skolan för att förstÀrka denna viktiga kontakt. Det vi kom fram till var att den övervÀgande delen av förÀldrarna ser positivt pÄ denna form av kommunikation, dÄ som ett komplement till dagens traditionella kontaktsÀtt. Vidare undersökte vi om ett införande av denna kommunikationsform skulle medföra ett ökat förÀldraengagemang.

Pappors upplevelser av planerad hemförlossning

I ett nordiskt perspektiv Àr andelen kvinnor som föder hemma fÄ, frÄn mindre Àn 1/1000 kvinnor i Finland, till cirka 20/1000 kvinnor i Danmark och pÄ Island. I Sverige Àr antalet planerade hemförlossningar cirka 1/1000. FrÄgan om planerade hemförlossningar har varit kontroversiell genom tiderna, i Sverige och övriga vÀrlden. Trots att pappor varit nÀrvarande i samband med förlossningar i flera decennier finns det lite forskning som studerat deras upplevelser, speciellt i samband med förlossning i hemmet. Syftet med föreliggande studie var dÀrför att beskriva pappors upplevelse av en planerad hemförlossning.

LÀsglÀdje: hur pedagoger kan vÀcka elevers lust till lÀsning

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagoger kan vÀcka och bibehÄlla elevernas lÀsglÀdje under de tidigare skolÄren. Undersökningen Àr genomförd pÄ tre skolor inom samma kommun och vi har dÀr intervjuat och observerat tre lÀrare som arbetar med elever i Ärskurs tvÄ till fyra. Det övergripande temat i intervjuerna var att undersöka hur lÀrarna arbetar för att vÀcka och bibehÄlla elevernas lÀsglÀdje. Intervjuerna berörde höglÀsning, tyst/fri lÀsning, klassrumsmiljö och samarbete med hemmet. Vi har Àven observerat dessa tre lÀrare under en höglÀsningsstund.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->