Det här arbetet syftar till att fördjupa min kunskap så att jag kan avgöra hur jag skall lägga upp min undervis-ning i svenska. Jag vill undervisa så att eleverna möts av respekt, känner trygghet och kan utvecklas till har-moniska människor, samt bevarar och utvecklar sin lust att lära. För att fördjupa min kunskap återvänder jag i denna litteraturstudie till källor som inspirerat mig under lärar-utbildningen. Jag arbetar utifrån teserna att dessa inspirationskällor har en gemensam teoretisk grund, och att denna grund måste få metodiska konsekvenser. Jag presenterar under rubrikerna "Människosyn", "Kunskapssyn" och "Språksyn" de grundläggande synsätt som författarna till litteraturen uttrycker.

Syftet med studien är att skapa en ökad kunskap om hur det är att leva i missbruk och vad det är som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förståelse för vad det är som hjälper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar även samhället oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rådet 2012 refererad i Brottsförebyggande rådet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och inslag av grounded theory.

I dagens samhälle pressas människor många gånger att utföra mer än vad de känner att de klarar av, detta skapar stress. När människan upplever stress sker en rad faktorer i kroppen, blir stressreaktionen långvarig kan människan uppleva psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Personal inom vård och omsorg är bland de personalkategorier som oftast drabbas av psykisk ohälsa på grund av stress. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patienter och styrs av många lagar i sin yrkesutövning.

Det har de senaste årtiondena skett en ökning av den internationella handeln vilket har medfört en internationell kapitalmarknad. Användningen av finansiella instrument har ökat och det har uppstått ett behov av enhetliga regler för redovisningen av dessa. Från och med år 2005 ska samtliga börsnoterade företag inom EU redovisa enligt IASB:s standarder. I uppsatsen studerar vi vilka effekter IAS 39 ?Finacial instruments: Recognition and Measurement? kommer att få för svenska börsnoterade företag samt svensk lagstiftning.

Bakgrund Lagen om anmälningsskyldigheten infördes 1999 och dess konsekvenser har diskuterats flitigt. Införandet har gjort att revisorerna fått en svårare roll. De förväntas agera i samhällets intresse samtidigt som de löper risken av att själva drabbas av negativa effekter när de anmäler brott.Syfte Mot denna bakgrund tyckte vi det var intressant att undersöka om lagen visat sig vara effektiv. För att mäta dess effektivitet har vi tagit fram modellen AGUFE. Vidare ansåg vi det intressant att jämföra revisorskårens inställning till lagen med revisorer som anmält brott.

Denna uppsats är skriven inom det nationalekonomiska fältet kulturekonomi och behandlar faktorer som påverkar antalet museibesökare och konsekvenserna av införandet av fri entré. År 2005 genomfördes en reform som medförde att ett flertal statliga museer införde fri entré (vissa museer redan våren 2004). Eftersom inträdesavgifter är en faktor som styrande lyfter fram som en viktig förklarande faktor till antalet och sammansättningen av museibesökare har frientréreformen och dess samhällsekonomiska konsekvenser en central roll i uppsatsen. Utifrån ett datamaterial från Kulturrådet och Statistiska Centralbyrån genomförs två multipla linjära regressioner, en per år samt en över tiden. I dessa regressioner testas olika förklarande variabler som kan tänkas ha en påverkan på antalet museibesökare.

SammanfattningTitel: Flexibilitet utan gränserFörfattare: Anders Spångmark och Anna ÖhrnerHandledare: Michael Allvin Lärosäte: Uppsala UniversitetDatum: 2013-05-22Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka konsekvenser intervjupersonerna upplever till följd av sitt flexibla arbete. Syftet är också att ta reda på om intervjupersonerna använder sig av några strategier fo?r att hantera det flexibla arbetet och i så fall vilka dessa strategier är. Studien syftar även till att diskutera hur dessa strategier förhåller sig till de institutionaliserade och mer traditionella sätten att reglera arbetet.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på åtta stycken intervjuer med personer som har ett flexibelt arbete, innebärande att de själva kan påverka var och när deras arbetsuppgifter utförs. Efter behandlingen av materialet analyserades det och diskuterades med utgångspunkt i tidigare forskning inom området.Resultat/slutsats: Det flexibla arbetssättet kan innebära många konsekvenser för individen.

Syftet med studien är åskådliggöra hur myndigheter, publika medier och medmänniskor skriver om och talar kring män som utsätts för våld i nära relationer, att beskriva den verklighet som dessa män befinner sig i och vad som behövs för att åstadkomma en attitydförändring.Metoden baserades på en narrativ analys utifrån vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar samt texter från publika medier från SocIndex och Google. De teoretiska utgångspunkterna har varit bland annat normer gällande kön, jämställdhet, konsekvenser av utsatthet för våld samt viktimologi. Utifrån det angivna syftet anser vi att narrativ analys är en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur språket, ordval och hur individer framställs och framställer sig själv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors våld mot män i nära relationer. Kapitlet inleds med en genomgång av de dominerande attityderna, vilka är att män inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan få för negativa konsekvenser för våldsutsatta män och avslutningsvis presenteras att dessa män bör inkluderas i jämställdhetsarbetet för att nyansera inställningen kring våld i nära relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrån resultatet.

Bakgrund: Hastighetsöverträdelser på de svenska vägarna är ett underskattat problem som i hög grad påverkar folkhälsan. Fortkörning är idag ett socialt accepterat fenomen. Samhället premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med så mycket som möjligt på kortast möjliga tid, både privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna överväger nackdelarna.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

Vår uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsområde. Utanförskap är ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestämt sätt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stående utanför samhället. Inom det sociala arbetet används utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det även ut flera samhällskritiska hiphop-låtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

Denna magisteruppsats i sociologi är en litteraturstudie om fenomenet nätpoker. Studier inom ämnet har granskats och analyserats utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Syftet med studien är att skapa en djupare sociologisk förståelse för fenomenet nätpoker och dess konsekvenser genom att kartlägga och analysera den svenska forskningen inom ämnesområdet. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån lyder enligt följande; Hur kan man förstå utbredandet av fenomenet nätpoker?, Går det ? utifrån min definition av klassbegreppet ? att anlägga ett klassperspektiv på nätpokerspelarna och kan en person förändra sin livsstil med hjälp av nätpoker?, Är vissa grupper i samhället överrepresenterade bland nätpokerspelarna och hur kan detta i så fall förstås? samt På vilket sätt kan nätpokerspelande orsaka spelberoende och hur kan den svenska folkhälsan påverkas av nätpoker? Arbetet med denna studie visade bland annat att nätpokerns utbreddhet till stor del beror på dess tillgänglighet, via Internet.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska rådande jämställdhetspolitiska arbete på regeringsnivå för att presentera en översiktlig bild över dess problematiker och förtjänster. Studien har haft ett särskilt fokus på det jämställdhetspolitiska arbetets inkluderande och exkluderande konsekvenser. Studien bygger på en kvalitativ textanalys samt en mindre kvantitativ undersökning av två regeringsskrivelser som presenterar genomförda och planerade jämställdhetspolitiska åtgärder mellan åren 2007-2014. Jag har i huvudsak utgått ifrån ett intersektionalitetsteoretiskt perspektiv för att undersöka materialets användning av kategorin kön. Utöver detta har jag identifierat tre framträdande mönster i materialet; en diskrepans mellan problemformuleringar och problemlösningar, att män som grupp generellt är osynliga i materialet, samt att mäns våld mot kvinnor ofta artikuleras i termer av hedersrelaterat våld och förtryck. Den intersektionella delen av studien visar att jämställdhetspolitiken generellt visar en bristande förståelse för hur olika maktasymmetrier samverkar för att skapa ojämställda förhållanden mellan kvinnor och mellan män. Vidare visar den att politiken tar sin utgångspunkt i kvinnor (och män) som besitter privilegierade positioner samt att en vit, heterosexuell, fullt funktionell medelklassnorm lämnas oproblematiserad.

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet är i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthåller och färdigställer förband. Under genomförandet av insatser lämnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bäst ? uppdragstaktik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter ett styrsystem som Value Based Six Sigma gett för ITT Flygt. VBSS har influerats av främst Six Sigma men även Value Based Management och Nimbas värdemodell. Dessa begrepp presenteras närmare i uppsatsens teoriavsnitt..