Medier speglar inte verkligheten utan förmedlar endast gestaltningar av verkligheten som mÀnniskor kommer i kontakt med mer eller mindre dagligen. Journalister vÀljer och vÀljer bort vad som ska fÄ utrymme och vad som inte ska fÄ det. BlÀddrar man igenom dagstidningar fÄr man lÀtt intrycket att kvinnor fÄr mindre utrymme Àn mÀn trots att Sverige anses som mer jÀmstÀllt Àn de flesta lÀnder.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se hur fördelningen mellan mÀn och kvinnor ser ut i tidningen VK nÀr det gÀller artiklar och bilder inom omrÄdena sport och kultur & nöje. Uppsatsen Àmnar Àven att se till vilka genusdiskurser som förekommer.För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpas tvÄ olika metoder, en kvantitativ innehÄllsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys.Studien utgÄr frÄn dagordningsteorin och gestaltningsteorin som menar att media innehar en makt genom att de bestÀmmer vad och hur nÄgot framstÀlls.Resultaten visar att nÀr det gÀller antal artiklar och bilder i de berörda omrÄdena, Àr kvinnor underrepresenterade, vilket bekrÀftar det somtidigare forskningvisar. Diskursen prÀglas av att mÀn framstÀlls som sjÀlvstÀndiga subjekt som innehar makt medan kvinnor framstÀlls somsjÀlvkritiska, ej sjÀlvstÀndiga och passiva..

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext problem som fÄtt större uppmÀrksamhet pÄ senare tid. Det kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det sÄvÀl ur ett individ- som samhÀllsperspektiv Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket i sin tur ökar risken för ohÀlsa ur mÄnga aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för orovÀckande skolfrÄnvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgÄngsfaktorer för ökad nÀrvaro.Metod: Litteraturstudie dÀr data utgörs av resultat frÄn sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehÄllsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier vÀxte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrÄnvaro, konsekvenser av skolfrÄnvaro, ÄtgÀrder för att minska frÄnvaro och förmodade vinster av detta.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ nÀr lönediskriminering juridiskt sett föreligger mellan kvinnor och mÀn. I arbetet har den juridiska metoden anvÀnts, vilket innebÀr att lag förarbeten, praxis och doktrin anvÀnts för att lösa problemet. Det har framkommit tydlig statistik som visar pÄ att mÀn tjÀnar mer Àn kvinnor, men att skillnaden har minskat de senaste Ären. För att lönediskriminering av kön skall föreligga krÀvs det att en person har missgynnats och att orsaken bakom missgynnandet har samband med könstillhörigheten. Vid bedömningen av om lönediskriminering föreligger utförs en jÀmförelse med hur en annan arbetstagare har behandlats, eller skulle behandlas i en liknande situation.

Infertilitet drabbar kvinnor vÀrlden över och orsakas av olika faktorer. Att kunna fÄ barn Àr för de flesta en sjÀlvklarhet och i vissa lÀnder ses kvinnor utan barn som ofullstÀndiga. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet ur ett kulturellt perspektiv. En kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes för att granska och analysera utvalda artiklar. Resultatet av analysen resulterade i sex kategorier: Att bÀra skulden och ansvaret för infertiliteten; Att bestraffas eller vÀlsignas av högre makter; Att stötas ut av slÀkt och samhÀlle; Att kÀnna rÀdsla för att bli lÀmnad eller utbytt; Att vilja dra sig undan och dölja infertiliteten och Att förlora sin identitet och kÀnna sig ofullstÀndig.

Syftet med denna studie var att fÄ mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har pÄverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att fÄ mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna anvÀnder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrÄn deduktivt och induktiv tematisk analys.

Urininkontinens hos kvinnor i Sverige och i resten av vÀrlden Àr idag ett vÀxande problem och ett dolt hÀlsoproblem. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie med vetenskapligt granskade artiklar. Sökningen resulterade i nio artiklar. Vetenskapliga artiklar söktes i CINAHL och LibHub databas.

Bakgrund: Enligt Eriksson Àr vÄrdandets mÄl att skapa förutsÀttningar för vÀlbefinnande genom att lindra eller förhindra ett lidande. Fekal inkontinens kan innebÀra ett sjukdomslidande, livslidande och ett vÄrdlidande. Syfte: Beskriva livskvalitet hos kvinnor och mÀn med fekal inkontinens. Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes. Databassökningar utfördes i PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Tidigare forskning beskriver att stress Ă€r en riskfaktor för ohĂ€lsa och det Ă€r ett arbetsmiljöproblem. OhĂ€lsa bland unga kvinnor ökar i dagens samhĂ€lle. Syftet med studien var att finna olika kvalitĂ© i stresskĂ€nsla hos unga kvinnor och hur deras arbetssituation kan inverka pĂ„ deras arbetsrelaterade stressupplevelse. För att fĂ„ mer kunskap kring Ă€mnet stress, har det undersökts hur kvinnor berörs av stress i deras arbetssituation och hur kvinnorna hanterar sin stressupplevelse pĂ„ deras arbetsplats. Åtta kvinnor som dagligen upplevde arbetsrelaterad stress samt arbetat minst i sex mĂ„nader, intervjuades.

Kvinnor utgör hÀlften av Sveriges befolkning och speglar dÀrigenom en stor del av samhÀllet och borde dÀrför finnas med i arbetslivet och skapa en jÀmn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnÀmnas som ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet Àr jÀmstÀllt. JÀmstÀlldhet innefattar frÄgor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriÀr företagshierarkin osv. Offentlig sektor Àr den del av samhÀllets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsÀkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling.

Tidigare forskning visar att kvinnor oftare reser kollektivt och att mÀn kör mer bil till och frÄn arbetet. Det framgÄr att vanor och miljömedvetenhet förklarar en del av mÀnniskors resmönster. Studier visar ocksÄ att kvinnor vÀrderar bilens symbolvÀrde lÀgre Àn mÀn. I samarbete med Eskilstuna kommun genomfördes en enkÀtundersökning med 2299 anstÀllda vid Eskilstuna kommun, varav 491 mÀn. Syftet med studien var att nÀrmare undersöka motiv bakom bilanvÀndning och om dessa motiv skiljer sig Ät mellan mÀn och kvinnor i Eskilstuna kommun.

SammanfattningBakgrund: Övergrepp mot kvinnor i nĂ€ra relation Ă€r ett globalt problem. Trettio procent av alla kvinnor vĂ€rlden över har nĂ„gon gĂ„ng blivit utsatt för övergrepp i nĂ€ra relation, men det finns mĂ„nga kvinnor som aldrig ger sig till kĂ€nna. Det finns vidare ingen lag som sĂ€ger att sjuksköterskan mĂ„ste anmĂ€la övergreppet, dĂ€remot ska en anmĂ€lan ske om det finns minderĂ„riga barn i hushĂ„llet. Personal inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd kan tycka det Ă€r svĂ„rt att behĂ„lla sitt professionella förhĂ„llningssĂ€tt nĂ€r det kommer till övergrepp i nĂ€ra relation. DĂ€rför behövs mer kunskap för bĂ„de sjuksköterskans och kvinnans skull, om vad övergrepp i nĂ€ra relation handlar om och hur det kan upplevas utifrĂ„n ur bĂ€gges perspektiv.Syfte: Att belysa vĂ„rden av kvinnor utsatta för övergrepp i nĂ€ra relation.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund:Att skaffa barn allt lÀngre upp i Äldrarna har ökat markant de sista Ärtiondena i Sverige. I SamhÀllet uttrycks en oro kring att nativiteten minskar dÄ barnlösheten ökar beroende pÄ stigande Älder hos kvinnor som vill skaffa barn.Syfte:Syftet med denna studie Àr att se hur ett antal kvinnor, 35 Är fyllda, ser pÄ det nyblivna moderskapet. Ytterligare ett syfte Àr att göra en jÀmförelse mellan nÄgra av de kvinnor i min studie som bÄde fött barn i unga Är och senare i livet.Metod:Studien Àr en kvalitativ intervjustudie av 8 kvinnor som alla har fött barn efter 35 Ärs Älder.Resultat:Kvinnorna upplever sig inte som ?gamla? förstföderskor vilket Àr nÄgot som uttrycks av samtliga. Det finns en ambivalens ibland de intervjuade kvinnorna som man tydligt kan se, dÄ de samtidigt beskriver ett större lugn som mor vilket de tror beror pÄ att de Àr mödrar efter 35 Är.

Bakgrund: Vi Àter allt mer kött. Tidigare forskning har visat pÄ samband mellan högt köttintag och bland annat hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och cancer. Information om skyddsfaktorer som minskar risken för folksjukdom Àr begrÀnsad. Forskning om hÀlsa och sjukdom hos kvinnor Àr begrÀnsad och dÀrför behövs kvinnors hÀlsa lyftas fram. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka huruvida ett högt köttintag kan pÄverka risken för folksjukdomar hos kvinnor.

Syftet med denna studie var att utifrÄn en fiktiv fallbeskrivning undersöka vilken information och vilket stöd ensamlevande kvinnor som har en lindrig utvecklingsstörning fÄr före, under och efter en graviditet i BollnÀs kommun. Vi intervjuade fyra olika verksamheter som kommer i kontakt med dessa kvinnor och vi anvÀnde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform. Resultatet av studien visade att den förberedande och förebyggande informationen till kvinnor med lindrig utvecklingsstörning som Ànnu inte blivit gravida Àr knapphÀndiga hos alla de intervjuade verksamheterna. Under graviditet erbjuder ett par av verksamheterna kvinnorna stöd i form av samtal och praktisk förÀldrautbildning. NÀr barnet Àr fött finns till exempel olika typer av stödinsatser som beviljas av SocialtjÀnsten och stödet skrÀddarsys efter behov och problematik.

Bakgrund: Kronisk smÀrta Àr vanligt hos personer med diabetes typ 2. SmÀrtan varierar i intensitet och Àr oftare nÀrvarande hos kvinnor Àn hos mÀn. NÀrvaro av smÀrta pÄverkar egenvÄrden vid diabetes typ 2 negativt, vilket torde medföra en sÀmre skött diabetes typ 2. Syfte: Att undersöka smÀrta hos kvinnor och mÀn i Äldrarna 60 Är och Àldre med diabetes typ 2, boende i Karlskrona kommun, med sÀrskilt fokus pÄ boende, den dagliga aktiviteten och hur den pÄverkas av smÀrta. Metod: En kvantitativ studie, grundad pÄ material frÄn SNAC-B.