Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att problematisera individers syn pÄ det egna medarbetarskapet ur ett hÀlsoperspektiv. Syftet med studien Àr ocksÄ att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mÄl och mÄltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad Àr det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad Àr det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger pÄ material insamlat med hjÀlp av djupintervjuer.

Studien har sin grund i de nya utmaningar som politiska partier idag stÄr inför. De politiska vÀrderingarna i samhÀllet har under de senaste 20 Ären förÀndrats, vilket tvingar de politiska partierna att i större grad lyssna pÄ sin omvÀrld för att kunna föra en relevant politik. Intresset för studien vÀcktes dÄ vi ville ta reda pÄ hur, och om, politiska partier arbetar med att etablera relationer med sina vÀljare, för att hantera dessa utmaningar.Studien har sin grund i en relationsskapande syn pÄ public relations dÀr teorier inom omrÄdet har anvÀnds för att svara pÄ studiens syfte.Syftet Àr att undersöka hur Nya Moderaterna anser sig arbeta med Public Relations, med fokus pÄ att etablera relationer, och hur detta Äterspeglas i deras kommunikation pÄ Twitter.Studiens frÄgestÀllningar har besvarats med hjÀlp av en kvalitativ metod. Inledningsvis genomförde vi samtalsintervjuer med anstÀllda pÄ Nya Moderaternas kommunikationsavdelning för att dÀrefter genomföra ytterligare samtalsintervjuer med utvalda, centrala, representanter ute i organisationen. Slutligen har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts av samtliga intervjupersoners, samt organisationens, twitterinlÀgg.   Resultatet visar att Nya Moderaterna Àr vÀl medvetna om att deras omvÀrld har ett stort inflytande över huruvida partiet skall nÄ framgÄng eller ej.

Bakgrund:Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knytanya kontakter, bibehÄller, och livnÀr dem. Att man trots olikheter och svÄrigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vÀnskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett barns perspektiv.Syftet :Syftet med studien Àr att undersöka hur barn samspelar ihop med jÀmnÄriga, hur de gÄr tillvÀga för att behÄlla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer.Metod:DÄ samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligtresultat och pÄ sÀtt förstÀrka dess validitet, sÄ valde vi en kvalitativ metod för att pÄ sÄ sÀtt nyttja bÄde intervju och observation.Resultat:Det informationsflöde som utvanns ifrÄn studien pÄvisade ett minst sagt slÄende resultat.För trots ett tÀmligen olikt tÀnk mellan killar och tjejer, sÄ strÀvade de ÀndÄ efter samma mÄl. Dilemmat i klassen var sÄlunda inte vad de ville uppnÄ, utan snarare hur de skulle kunna uppnÄ det. Barnen berÀttade öppenhjÀrtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrÄn sÄ vÀl vuxna som barn, men att det ibland kunde intrÀffa missförstÄnd och dylika komplikationer..

Denna studie undersökte kulturella skillnader i emotionella och kognitiva aspekter av subjektivt vÀlbefinnande, mer specifikt uttryckt; nivÄer av positiva, negativa och balanserade kÀnslor och hur dessa pÄverkar vÀlbefinnande. Studien innefattar 212 infertilitetsdrabbade kvinnor i det individualistiska landet Sverige och det kollektivistiska landet Iran. Korrelationsanalys, regressionsanalys och One-way ANOVA anvÀndes för att besvara forskningsfrÄgorna. Resultaten visade ingen kulturell skillnad i kognitivt vÀlbefinnande; men Svenska kvinnor uppgav högre kÀnslonivÄer, medan de Iranska i större utstrÀckning kunde uppleva motsatta kÀnslotillstÄnd samtidigt. Balanserad affekt var huvudsaklig prediktor för vÀlbefinnande i bÄda grupper.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Studien undersöker hur den kvinnliga politiska representationen ser ut i Kalmars kommunalpolitik. HuvudfrÄgan riktas mot hur kvinnor delas mellan traditionella kvinnliga och manliga politiska intressen och om det finns nÄgon skillnad i hur kvinnor frÄn olika partier ser pÄ eventuella hinder inom kommunalpolitiken. Den kvantitativa delen av studien visar att en övervÀgande stor del av kvinnorna hittas i ?mjuka? omrÄden av vÄrdande karaktÀr dÀr mÀnnen ÀndÄ dominerar vilket de Àven gör i kommunalpolitiken som helhet. Den kvalitativa delen bygger pÄ samtalsintervjuer med kvinnliga politiker i Kalmars kommunalpolitik.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra sexuellt dominanta kvinnor uppfattar sin sexualitet. SÀrskilt inriktar den sig pÄ hur kvinnorna definierar sig som sexuellt dominanta och vad dominans innebÀr för dem sexuellt men ocksÄ till vardags och generellt. Vidare undersöks hur informanterna uppfattar sin sexuella dominans i relation till sin identitet och sitt identitetsskapande överlag. För att kunna verkstÀlla syftet har fyra kvinnor intervjuats som alla definierar sig som sexuellt dominanta pÄ ett eller annat vis. FortsÀttningsvis inriktar sig uppsatsen pÄ kvinnor som utövar sin sexuella dominans via aktiviteter och uttryck för dominans vanliga inom bdsm..

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i förÀldrastress i familjer med 1-Äriga barn i relation till kvinnans Älder och om de var förstföderskor eller omföderskor samt skillnad i förÀldrastress mellan kvinnor och mÀn.Metod: Studien Àr en tvÀrsnittsstudie med konsekutivt urval och the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) har anvÀnts. SPSQ bestÄr av fem delskalor: inkompetens, rollbegrÀnsning, social isolering, problem i relationen med make/maka/sambo och hÀlsoproblem. PostenkÀter skickades till förÀldrapar (n=350) som fött barn i maj 2007 vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. Sammanlagt deltog 125 förÀldrapar (244 personer) i studien varav 127 kvinnor och 117 mÀn, svarsfrekvensen var 38 procent.Resultat: FörÀldrastress i familjer med ettÄriga barn skilde sig inte Ät mellan yngre och Àldre mödrar. DÀremot hade omföderskor signifikant högre förÀldrastress Àn förstföderskor under delskalan inkompetens.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

Svensk motivationsforskning bedrivs nÀstintill uteslutande med eleven i fokus. Forskning av lÀrares tankar kring motivation och motivationsarbete tycks i dagslÀget vara en bristvara. För att belysa denna frÄga djupintervjuades fyra lÀrare, verksamma i grundskolans senare delar, om sina tankar kring motivationsbegreppet och motivationsarbete. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv tematiseras dessa lÀrares tankar. Vidare analyseras motivationsarbetet efter fem forskningsförankrade kriterier: positiva förvÀntningar, fokus pÄ bemÀstrande, gynnsamt gruppklimat, olika typer av motivation och relationer utanför skolan.

1922 startades en kvinnlig medborgarskola pÄ Fogelstad i Södermanland. Initiativet togs av en grupp namnkunniga kvinnor som ansÄg att kvinnorna med sin nyvunna röstrÀtt behövde trÀnas i medborgarskap. Samtidigt fanns Àven andra sammanhang och med syfte att frÀmja kvinnors deltagande i politiken och samhÀllslivet. Vissa av dessa, nÀmligen tidningen Tidevarvet, Frisinnade kvinnor, Socialdemokratiska kvinnoförbundet samt sakfrÄgorna jordfrÄgan, fredsfrÄgan och befolkningsfrÄgan hade kopplingar till Fogelstad. Dessutom satt ett antal kvinnor med anknytning till Fogelstad i riksdagen.

I denna studie Äterges fem kvinnors vÀg ut ur narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att undersöka före detta narkotikamissbrukande kvinnors egna erfarenheter av att lÀmna missbrukarlivet, och dÀrmed förhoppningsvis kunna bidra till ökad kunskap om och förstÄelse av den förÀndringsprocess som kvinnliga narkotikamissbrukare gÄr igenom för att bli drogfria. Ett annat syfte med studien Àr att undersöka vilka faktorer som har betydelse nÀr kvinnor vÀljer att sluta med sitt missbruk. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades utifrÄn en förÀndringsmodell visade att vÀgen ut ur missbruk kan vara en lÄng och mödosam process.

Arbetets art: Examensarbete i magisterprogrammet, Avancerad nivÄ,15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Bildning, relationer och egenmakt ? en studie av sÀrskilt stöd i vuxenutbildningSidantal: 44Författare: Thorén AnnaHandledare: Maivorsdotter, NinithaDatum: Augusti, 2014I varje generation unga som vÀxer upp i Sverige Àr det 20 % som aldrig tar sin studentexamen (Sveriges kommuner och Landsting, 2012). Detta tenderar att ge en negativ effekt pÄ deras framtida vuxenliv, bÄde ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi ett vÀl etablerat system av kommunal vuxenutbildning som ger dessa unga en andra chans att studera vidare. Syftet med denna samling av fallstudier (Flyvbjer, 2006) Àr att analysera och belysa de sociala och pedagogiska faktorer som gynnar dessa studenter att nÄ sina mÄl och utveckla egenmakt (Lightfoot, 1985).

Denna uppsats fokuserar pÄ den amerikanska utrikespolitiken och dess inverkan pÄ omskapandet av den chilenska politiken under 1970-talet. Valet att studera omskapandet av politiska strukturer grundar sig i en förstÄelse av Förenta Staterna som en viktig och central aktör inom den internationella arenan. Det som diskuteras och teoretiseras kring i uppsatsen Àr bland annat internationella relationer, begreppen hegemoni och makt, för en vidare förstÄelse av den amerikanska interventionen i Chile..