Syftet med examensarbetet Àr att se om eleverna nÀr de slutar Är 6 har de kunskaper i geometri som de förvÀntas ha nÀr de börjar Är 7 och att se om resultatet kan kopplas till de arbetsmetoder eleverna har anvÀnt i grundskolans tidigare Är. Mina frÄgestÀllningar förvÀntas ge svar pÄ vad eleverna kan, vad lÀrarna anser att eleverna kan, vad lÀrarna förvÀntar sig att eleverna ska kunna nÀr de börjar Är 7 och hur lÀrarna i de tidigare skolÄren har arbetat med matematikFör att ta reda pÄ svaren höll jag intervjuer med matematiklÀrarna pÄ skolan som har grundskolans senare Är, ett diagnostiskt test med alla elever i Är 7 och korta intervjuer med lÀrarna som eleverna hade i grundskolans tidigare Är. Dessutom studerades bÄde nationella och lokala styrdokument för att ta reda pÄ om lÀrarnas förvÀntningar stÀmmer med dessa styrdokument.Resultatet visar att eleverna har brister i sina geometrikunskaper. Det Àr inget omrÄde inom geometri som eleverna kan riktigt bra men det finns nÄgra som eleverna kan relativt bra, namnet pÄ de enkla geometriska figurerna, mÀta strÀckor och att uppskatta lÀngder och areor. LÀrarnas förvÀntningar av vad eleverna bör kunna stÀmmer relativt bra överens med vad styrdokumenten sÀger att de ska kunna men vad eleverna kan Àr lÀrarna inte överens om.En skola i undersökningen utmÀrker sig genom att resultatet frÄn denna skola ligger mycket högre Àn för de andra skolorna.

Vi har valt att göra ett konstnÀrligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.VÄrt mÄl Àr att undersöka hur processen sÀtter igÄng olika förmÄgor för att inhÀmta kunskaper.VÄr litteraturstudie baserar sig pÄ olika omrÄden inom vetenskap, konst och filosofi.Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemstÀllning utan att fÄ med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela mÀnniskor.VÄrt tillvÀgagÄngsÀtt för att nÄ mÄlet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som Àr ett artisktiskt sÀtt att montera in olika föremÄl till en insiktsfull helhet.Vi har Àven sammankopplat vÄrt KU och vÄr utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper fÄr ett större vÀrde och att vi bÀttre minns relationerna till verkligheten genom att anvÀnda oss av estetiska verktyg..

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda pÄ hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvÀndning ser ut och om de Àr medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vem och/eller vad som har stort inflytande pÄ ungdomarnas kondomanvÀndning. En enkÀtundersökning genomfördes vÄren 2008 pÄ en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje Äret pÄ teoretiska program pÄ gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att anvÀnda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

Syftet med denna studie Àr att definiera utomhuspedagogik och fÄ kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar pÄ vilket sÀtt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. VÄra frÄgestÀllningar i arbetet Àr: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lÀrare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?PÄ vilket sÀtt pÄverkas elevers hÀlsa och lÀrande vid Äterkommande naturupplevelser och utevistelse? PÄ vilket sÀtt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?Studien har utförts utifrÄn relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts pÄ olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrÄn dessa olika forskningsmetoder har visat att det frÀmjar elevers hÀlsa och kunskaper om miljön förstÀrks..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka förestÀllningar och kunskaper elever i skolÄr 6 och 9 har angÄende hushÄllssopor, sopsortering, vatten- och elanvÀndning, nÀrmare bestÀmt hur sopor sorteras och hur de Ätervinns och vilka vatten- och el-anvÀndare som finns i hemmen och vilka mÀngder det rör sig om samt vilka besparingar som kan göras. I huvudsak kvalitativa intervjuer har genomförts i tvÄ klasser. Resultatet pekar pÄ att eleverna har vissa kunskaper, om Àn smÄ, om sopsortering och vilka som Àr vatten- och el-anvÀndarna i hemmen. Kunskapen om varför man sorterar och vilka mÀngder el och vatten det rör sig om var under förvÀntan, likasÄ förmÄgan att kunna uppskatta absoluta och relativa mÀngder och dÀrifrÄn föra ett resonemang om att berÀkna mÀngder och dra slutsatser. Kunskapen om vilka besparingsalternativ som stÄr till buds var ocksÄ begrÀnsad och rörde sÄ gott som uteslutande inskrÀnkningar..

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ elevers uppfattning om datorspel och hur ett specifikt datorspel, Lasarus, pÄverkar elevernas kunskaper om mÀnniskokroppen och hÀlsa. Anledningen till undersökningen bottnar i ett försök att hitta nya vÀgar att nÄ eleverna inom naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass 5, pÄ en mindre skola i en större svensk stad. Eleverna som spelade datorspelet Lasarus svarade ocksÄ pÄ enkÀter, en innan de spelat som kartlade deras datorspelsvanor och förkunskaper i Àmnet mÀnniskokroppen och hÀlsa och en efter som undersökte elevernas uppfattning om datorspelet och deras kunskaper efter spelet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas attityd till och uppfattning om Lasarus Àr mycket god.

BAKGRUND: Förskolan har en lÄng historia bakÄt och har sett olika ut genom tiderna, inomhusmiljön och synen pÄ denna har Àndrats. I vÄr bakgrund tar vi upp hur miljön sett ut historiskt fram till i dag. Den svenske förskolan har pÄverkats och gör i viss mÄn Ànnu av Fredrich Fröbels (1782-1852) tankesÀtt, dÀr liknelser med hemmet och ordning och reda hade en central roll i utformningen av miljön. Hemmet som förebild gÄr som en röd trÄd genom statliga texter inom förskolefÀltet Ànda fram till 1960-talet. Senare pÄverkades förskolan mer av Vygotskij?s synsÀtt pÄ barnen och miljön, Àven lÀroplanen som tillkom pÄ 80-talet har givit förskolan nya riktlinjer att arbeta mot.

En av de svÄraste uppgifterna en sjuksköterska kan stÄ inför i ett akutlÀge Àr att bÄde ta hand om patient och nÀrstÄende. DÄ all kraft fokuseras pÄ den vÄrdkrÀvande patienten Àr det av förklarliga skÀl som nÀrstÄende kan hamna i skymundan. Att som ambulanspersonal efter avslutad behandling ta sig an de nÀrstÄende i deras kaosartade situation ÄskÄdliggörs i denna studie vars syfte Àr att belysa ambulanspersonals erfarenheter och strategier i mötet med nÀrstÄende i samband med plötsliga dödsfall i hemmet.För att pÄ ett öppet sÀtt försöka förstÄ beskrivna situationer sÄ valdes det en kvalitativ intervju som metod. DÄ metoden var bestÀmd kontaktades tvÄ verksamhetschefer vilka godkÀnde genomförandet av studien. Urvalskriterierna för informanterna var sjuksköterskekompetens, minst fem Ärs ambulanserfarenhet samt intresse av att medverka.

I  Sverige  har  antalet  Àldre  ökat  de  senaste  Ärtiondena.  Ju  Àldre  mÀnniskor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. VÄrdplatserna inom  bÄde slutenvÄrd  och  sÀrskilt  boende  har  blivit  fÀrre  och  uppskattningsvis  vÄrdas  250  000 personer   i   hemvÄrd  idag.   Denna   utveckling   innebÀr   att   den   nÀrstÄende,   som   Àr anhörigvÄrdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie Àr att beskriva anhörigvÄrdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vÄrd  till  sin make/maka med lÄngvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras pÄ  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvÄrdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  sÀga  sammanlagt  Ätta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjÀlp  av  kvalitativ  innehÄllsanalys. Studien pÄgick under Ären 2009-2010.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

Eftersom mĂ„nga barn idag tillbringar mycket tid pĂ„ förskolan sĂ„ Ă€r förskollĂ€rarnas roll för barnets utveckling av stor betydelse. Även om det Ă€r förĂ€ldrarna som har huvudansvaret kan förskollĂ€rarna pĂ„ förskolan för vissa barn Ă€ndĂ„ vara de som pĂ„verkar och stimulerar barnets utveckling till stor del. Barn i dagens samhĂ€lle Ă€r omgivna av sprĂ„k hela tiden, vare sig det Ă€r pĂ„ förskolan eller i hemmet finns det ett talat och skrivet sprĂ„k runt barnen. SprĂ„k finns med i alla de aktiviteter ett barn Ă€gnar sig Ă„t under dagen och det finns med frĂ„n det att barnet föds. Alla barn har inte utvecklat ett vĂ€l fungerande talsprĂ„k nĂ€r de slutar i förskolan och skall börja i skolan.Syfte:Syftet med vĂ„r studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur förskollĂ€rare definierar och arbetar med barns sprĂ„ksvĂ„righeter i förskolan.

Bakgrund Vi lever i ett konsumtionssamhÀlle dÀr barn och unga ses som konsumenter som mÄnga gÄnger har egna pengar. Forskning har visat att konsumtion och ekonomi Àr nÄgot som dagens elever behöver kunna, samt att det Àr bÄde i skolan och i hemmet som dessa kunskaper ska erhÄllas. I skolan sker undervisning om konsumtion och ekonomi bland annat i Àmnet hem- och konsumentkunskap.Syfte Syftet med denna studie var att utforska lÀrares tankar och val kring undervisning i perspektivet ekonomi inom hem- och konsumentkunskap.Metod Den metod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med totalt fyra kvinnliga hem- och konsumentkunskapslÀrare frÄn tre olika orter i södra Sverige. Intervjuerna spelades in pÄ mobiltelefon och transkriberades sedan med hjÀlp av dator och dÀrefter analyserades med innehÄllsanalys.Resultat LÀrarna i studien ansÄg att rÀttigheter och skyldigheter som konsumenter samt förmÄgan att hushÄlla med pengar Àr nÄgot eleverna behöver lÀra sig. LÀrarna uppger att de sjÀlva undervisar bÄde om pengar samt om rÀttigheter och skyldigheter.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna sprÄk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina lÀroböcker gör mig tveksam pÄ om dessa fakta direkt kan bidra till framgÄngsrik kommunikation vid kulturmöten. UtifrÄn mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda pÄ vilka Äsikter om kultur gymnasielÀrare i moderna sprÄk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielÀrare i moderna sprÄk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta stÄr i bakgrunden och Àr mindre viktig Àn de fyra sprÄkfÀrdigheterna.