BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjÀlpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv ge inblick i vad forskningen sÀger om vilka kunskaper som Àr lÀmpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna anvÀndas sÄ effektivt som möjligt i matematikundervisningen. FrÄgestÀllningarna behandlar lÀrares kunskapsbehov, vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lÀrarens roll förÀndras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundlÀggande kompetens inom IKT underlÀttar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men Àr Àven en förutsÀttning för en lyckad vidareutbildning inom omrÄdet. LÀrare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebÀr och hur detta kan förverkligas med hjÀlp av den interaktiva skrivtavlan. HÀr Àr lÀrarens egen instÀllning avgörande för att en förÀndring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

Examensarbetet utfördes inom de tvÄ utbildningarna Ljusdesign och Produktutveckling med möbeldesign, dÀr ett gemensamt intresse fanns för armaturdesign. Efterforskningar visade att inga utredningar eller studier tidigare hade utförts om varför mÀnniskor egentligen har belysning i sina fönster. Kanske Àr fönsterbelysning överflödigt och förbrukar onödigt med energi? Livliga diskussioner med studiekamrater och bekanta resulterade i flera hypoteser om fönsterbelysningens förekomst.Syftet med arbetet var att ta reda pÄ varför mÀnniskor placerar belysning i sina fönster eftersom det inte fanns nÄgon dokumenterad teori om det. Kan luckan i litteraturen fyllas blir det ocksÄ lÀttare att utforma fönsterarmaturer som uppfyller de krav och önskemÄl som stÀlls.

I vÄr uppsats Varför inte en vÀgledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvÀgledares kunskaper och hur de kan anvÀndas i verksamheter utanför utbildningsvÀsendet. UtifrÄn det livslÄnga lÀrandet och vikten av att hÀnga med den globala marknadsförÀndringen mÄste bÄde individer och organisationer oavbrutet tÀnka pÄ att utvecklas. I dagens kunskapssamhÀlle rÀcker det inte att utbilda sig en gÄng utan individerna mÄste stÀndigt tÀnka pÄ att vara anstÀllningsbara. Syftet med vÄrt examensarbetet Àr att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsvÀsendet fÄr fram och tar till vara pÄ personalens kompetens inom verksamheten.

Patienter som genomgÄtt kirurgi pÄ grund av övre gastrointestinal (GI) cancer drabbas oftast av olika postoperativa besvÀr som starkt pÄverkar patientens livssituation.Syftet: Att undersöka hur patienter som opererats för en misstÀnkt eller diagnostiserad övre GI-cancer upplever den tidiga postoperativa tiden i hemmet innan första Äterbesöket. Metod: Kvalitativ metod med tolkande fenomenologisk ansats. Tio patienter intervjuades och den transkriberade texten analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Resultat: Fem överordnade teman framtrÀdde: mat och Àtande, kroppsfunktioner, ÄterhÀmtning, stöd och oro inför framtiden. Informanterna upplevde att de hade en helt ny livssituation att anpassa sig till.

Polisen i Sverige ligger mÄnga Är efter sina kollegor framförallt i England och USA nÀr det gÀller att anvÀnda sig av psykologiska kunskaper nÀr man hÄller förhör. Vittnesutsagan och vad man fÄr fram för uppgifter Àr till mÄngt och mycket beroende av förhörsledarens kompetens och kunskaper. Trots att förhöret Àr en sÄ viktig del av bevissÀkringen i en utredning Àr det en vÀldigt försummat del av arbetet inom polisen. Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i Àmnet vittnesförhör och vittnespsykologi Àr att vi genom denna rapport förhoppningsvis kan fÄ en inblick i hur man kan bli en bra förhörsledare. Hur man genom kunskaper om hur en mÀnniska fungerar och varför man reagerar pÄ vissa sÀtt kan lÀra sig att bemöta vittnen och personer man ska förhöra pÄ ett bra och givande sÀtt.

Syftet för studien Àr att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förvÀntningar förskollÀrare i förskolan och lÀrare i förskoleklass har pÄ varann. För det syftet lyftes olika förvÀntningar pÄ samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de bÄda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrÀdes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

Det har visats att i de flesta lÀnder engagerar sig sÀllan lÀkare och sjuksköterskor i arbetet att upptÀcka intimt partnervÄld (IPV). Brist pÄ kunskap, djupt sittande normer och attityder Àr troliga anledningar till detta. Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka kunskaper som kan underlÀtta för sjuksköterskan att upptÀcka och bemöta den som har blivit utsatt för IPV. Studien Àr en systematisk litteraturstudie gjord pÄ 12 artiklar som kvalitetsgranskats enligt Wengström och Forsberg (2003). Som sjuksköterska bör man erbjuda en sÀker, stödjande miljö och skapa en god relation som Àr prÀglad av hjÀlpande av tillit innan man frÄgar om IPV.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i de tidigare skolÄren beskriver sina kunskaper om och erfarenheter av att undervisa elever med adhd och elever med adhd-relaterade beteenden. Undersökningen utgick frÄn de fyra frÄgestÀllningarna: Hur beskriver lÀrarna sina kunskaper och erfarenheter av elever med adhd eller elever med adhd-beteenden? Hur beskriver lÀrarna sin anpassning av undervisningen för att stödja elever med adhd eller med adhd-beteenden i sitt lÀrande med avseende pÄ arbetsformer, innehÄll och klassrumsmiljö? Vilka specialpedagogiska perspektiv ger lÀrarna uttryck för gÀllande undervisningen? Hur skiljer sig lÀrarnas kunskaper och erfarenheter av att undervisa elever med adhd eller med adhd-beteenden beroende pÄ om de arbetar i den lilla respektive stora kommunen? Finns det nÄgra likheter och/eller skillnader?Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod och genomfördes i tvÄ kommuner i mellersta Sverige, varav den ena i en storstadskommun och den andra i en mindre kommun. I studien presenteras lÀrarnas uppfattningar och resultatet visar pÄ skilda uppfattningar om den specialpedagogiska verksamheten. De visar pÄ för- och nackdelar gÀllande den anpassade undervisningen samt beskriver vad som skulle kunna förÀndras och förbÀttras. I resultatet framkommer bland annat att lÀrarna kÀnner ett behov av mer handledning för att kunna bemöta och undervisa elever med diagnosen adhd och elever med adhd-relaterade beteenden, att de behöver inskaffa mer kunskaper.

Plötsligt hjÀrtstopp Àr den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som pÄverkar fö?ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjÀrtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer fo?r hjÀrtstopp hos vuxen patient.

SammanfattningAtt kunna identifiera och förstÄ olika varieteter av mÄlsprÄket Àr en grundlÀggande förutsÀttning för att andrasprÄksinlÀrare av svenska ska kunna bli fullstÀndig deltagare i dagens flersprÄkiga svenska samhÀlle. Den hÀr studien har till syfte att explorativt undersöka vuxna andrasprÄksinlÀrares tillÀgnande av kunskaper i sprÄklig variation vad gÀller modersmÄlssvenska och andrasprÄkssvenska, samt deras sociolingvistiska medvetenhet. Detta testas och analyseras genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur L2-lyssnare bedömer olika talare, hur de förklarar sin bedömning och hur de uppfattar sig sjÀlva jÀmfört med olika talare. En bakgrundsenkÀt anvÀnds för att samla in information om sprÄklig erfarenhet och koppla den till L2-lyssnarnas bedömningar.

I denna studie kommer vi att behandla begreppet bedömning för lÀrande. Syftet Àr att undersöka hur matematiklÀraren resonerar kring och arbetar med bedömning för lÀrande. Vi behandlar vad tidigare forskning har uppmÀrksammat om arbetet med bedömning för lÀrande. LÀrarna som deltagit i studien via intervjuer ÄskÄdliggör att de medvetet försöker arbeta med bedömning för lÀrande för att frÀmja sina elevers lÀrande. Arbetet med bedömning för lÀrande sker genom att tydliggöra mÄlen för eleverna, ta hÀnsyn till elevernas tidigare kunskaper, samt feedback frÄn lÀrare, kamrater och frÄn eleverna sjÀlva.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

Den vanligast förekommande smittspridningen sker via hÀnder. Trots stor kunskap om vikten av handhygien bland sjukvÄrdspersonal har olika studier visat att följsamheten inte motsvarar det förvÀntade. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att belysa lÀkares och sjuksköterskors kunskap om, attityder och följsamhet till handhygien samt att belysa eventuella skillnader. Arbetet omfattar tio vetenskapliga artiklar frÄn Europa och Nordamerika samt litteratur för att besvara uppsatsens frÄgestÀllning. Resultatet i den hÀr uppsatsen visar att bÄde lÀkare och sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om handhygien men dÀr lÀkare och sjuksköterskor jÀmförs har sjuksköterskor bÀttre kunskaper. De vanligaste orsakerna till negativa attityder Àr tidsbrist samt torr och irriterad hud p g a handtvÀttningsmaterial.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..