Studien var en kvantitativ undersökning som genomfördes vid Socialhögskolan i Stockholm. Syftet med denna C-uppsats var att öka kunskapen om socionomstuderandes kunskaper och attityder till spel och spelberoende. ForskningsfrÄgorna var: ?Vilka kunskaper och attityder kan socionomstuderande ha till spel och spelberoende??, ?Finns det bland socionomstuderande nÄgra skillnader i attityder till spelberoende jÀmfört med attityder till alkoholberoende?? samt ?Finns det nÄgra skillnader, i kunskaper och attityder till spel och spelberoende, beroende pÄ hur lÄngt man har kommit i socionomutbildningen?. För att besvara forskningsfrÄgorna gjordes en enkÀtundersökning i tvÄ klasser ur termin 1 och tvÄ klasser ur termin 5.

Bakgrund: Mötet med döden Àr en erfarenhet som sjuksköterskan gör i sin yrkesroll. Trots detta finns det inte mycket litteratur i Àmnet som visar hur erfarenheten i mötet med döende patienter kan hanteras. Denna studie syftar till att uppmÀrksamma hur sjuksköterskan pÄverkas i mötet med döende patienter i hemmet, pÄ sÄ sÀtt kan studien vara ett stöd för nyexaminerade sjuksköterskor inför mötet med döende patienter i hemmet och Àven ge fördjupad kunskap i Àmnet för sjuksköterskor som arbetat i vÄrden under en lÀngre tid. HemsjukvÄrden valdes för att i hemmet blir relationen mellan sjuksköterska och patient mer pÄtaglig och djup. Syfte: UppmÀrksamma hur sjuksköterskan pÄverkas i mötet med döende patienter i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Fem olika sjuksköterskor med olika lÄng yrkeserfarenhet intervjuades, samtliga anstÀllda i hemsjukvÄrden.

Litteraturen visar pÄ ett paradigmskifte i relation till barns sÀkerhet, frÄn att barnen skall vara sÄ sÀkra som möjligt till att de skall vara sÄ sÀkra som de behöver. Detta kan vara ett sÀtt att tillgodose bÄde barnens behov av utmaningar för att utvecklas och mÄ bra samt deras behov av sÀkerhet. I relation till en sÄdan pÄgÄende förÀndring Àr det viktigt att undersöka hur förÀldrar, som förmyndare för barnen, ser pÄ barns sÀkerhet i relation till hemmet och barnomsorgen, sÄsom de tvÄ arenor dÀr barnen spenderar större delen av sin vardag. Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns sÀkerhet i hemmet och inom barnomsorgen. Syftet omfattar Àven att undersöka förÀldrars upplevelse av inflytande över de risker barnen utsÀtts för och de risker barnen tillÄts eller inte tillÄts att ta i dessa miljöer.

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning pÄ GrundlÀrarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna fÄr med lÀxarbete i hemmet. UtifrÄn dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras förÀldrar ser till att de avsÀtter tid för att göra sina lÀxor och hur det pÄverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder pÄ att lÀxstöttning Àr vÀsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna fÄr stöttning och ocksÄ i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse förÀldrars engagemang och tid till lÀxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gÀllande stöttning i hemmet. Vi har frÄgat oss hur ofta eleverna och förÀldrarna skattar att förÀldrarna ser till att eleverna avsÀtter tid för att göra sina hemlÀxor.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med sprÄkutveckling   för flersprÄkiga barn. I vÄr studie utgick vi ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som   var följande: Hur arbetar förskollÀrarna för att förbÀttra förutsÀttningar   för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Till vÄr studie anvÀnde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ möjlighet till utvidgade svar pÄ frÄgestÀllningarna.   Vi intervjuade Ätta förskollÀrare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flersprÄkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollÀrare   arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling.

Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? tvÄ studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachersŽ and special educatorsŽ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsÀrskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter nÀr det gÀller autism och Asperger syndrom.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lÀrare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras pÄ sju halvstrukturerade intervjuer med lÀrare som undervisar i svenska pÄ gymnasiesÀrskolan.  Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation Àr nÄgra exempel. LÀrarna arbetar tÀtt ihop med eleverna och ger konkret, tÀt Äterkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen bÄde för eleven och sig sjÀlva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och sjÀlvstÀndighet i arbetet.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med sprÄkutveckling   för flersprÄkiga barn. I vÄr studie utgick vi ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som   var följande: Hur arbetar förskollÀrarna för att förbÀttra förutsÀttningar   för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Till vÄr studie anvÀnde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ möjlighet till utvidgade svar pÄ frÄgestÀllningarna.   Vi intervjuade Ätta förskollÀrare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flersprÄkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollÀrare   arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.

Antalet personer som insjuknar i stroke ökar stÀndigt och i takt med detta fÄr allt fler rollen som anhörigvÄrdare. Ofta kÀnner de sig oförberedda inför den kommande rollen. Trots det ökade antalet anhörigvÄrdare finns det mycket stöd att fÄ vilket kan tyda pÄ att information om stödet inte nÄr ut. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva anhörigvÄrdares erfarenheter av att vÄrda nÀrstÄende som drabbats av stroke. Genom Axelssons modell för litteraturstudier inkluderades tolv artiklar.

SammanfattningSyftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollÀrares och grundskollÀrares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp pÄ förskolorna och grundskolorna. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmÀlan till socialtjÀnsten nÀr det gÀller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare pÄ tre olika förskolor och tvÄ olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare.

Demenssjukdom Àr en folksjukdom som krÀver vÄrd och omsorg under lÄng tid för varje individ som drabbas. Det Àr allmÀnt kÀnt att anhöriga svarar för mycket stora vÄrd- och omsorgsinsatser för Àldre. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars upplevelser i samband med beslutet att flytta en nÀrstÄende med demenssjukdom till ett Àldreboende. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier varav tvÄ med subkategorier.

Studien syftar till att fĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper om hur barn lĂ€r med alla sinnen och vilka faktorer litteraturen pekar pĂ„ för att utveckla och befĂ€sta elevernas taluppfattning. Den teoretiska delen behandlar tvĂ„ omrĂ„den; inlĂ€rningsstilar dĂ€r fyra grundtyper beskrivs och en litteraturstudie dĂ€r det framkommer vilka begrepp som Ă€r viktiga för att fĂ„ den förförstĂ„else som krĂ€vs lĂ€ngre upp i Ă„rskurserna.I resultatdelen finns 10 olika lektionsförslag som utvecklar och befĂ€ster barns kunskaper om taluppfattning. Övningarna har jag provat i olika barngrupper för att kunna ta till mig de oförutsedda saker som kunde hĂ€nda under lektionen. Till varje lektionsförslag finns anvisningar vad respektive övning trĂ€nar och vilka lĂ€rstilar den vĂ€nder sig till.Det Ă€r mĂ„ngfalden som leder fram till att eleverna erhĂ„ller en stabil taluppfattning..

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Decubitus innebÀr onödigt lidande för patienter som drabbas. Genom att anvÀnda sig av rekommenderade behandlings- och omvÄrdnadsÄtgÀrder kan detta lidande förhindras. Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka sjuksköterskors attityder, kunskaper och kunskapsinhÀmtning, hur ny kunskap implementeras samt i vilken utstrÀckning EPUAP:s rekommendationer för prevention följs. Metoden som anvÀnds Àr databassökning. Tio artiklar har granskats och ligger till grund för resultaten som besvarar frÄgestÀllningarna.