Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ hur lÀromedel i matematik för Är 4-6 tar upp kunskapen om prefixen kring vikt, lÀngd och volym och vilka kunskaper elever i Är 6 har i Àmnet.Jag har analyserat fem olika lÀromedel och gjort en enkÀtundersökning i fem klasser. Genom min undersökning har jag kommit fram till att lÀromedlen ger eleverna för fÄ tillfÀllen att praktiskt erfara kunskaper om de olika enheterna. De flesta informerar om vad prefixen betyder men det förekommer inga arbetsuppgifter dÀr eleverna fÄr lÀra och förstÄ sammanhanget och nyttan med att kunna dem. Resultatet av min enkÀtundersökning visade att mÄnga elever vet vad enheterna för lÀngd, vikt och volym heter, men har dÄliga kunskaper i vad prefixen betyder och svÄrigheter med att omvandla enheterna. I slutet av mitt examensarbete ger jag nÄgra förslag pÄ hur undervisningen kan lÀggas upp för att ge eleverna större möjlighet att förstÄ prefixens betydelse och nyttan med kunskapen..

Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av vÄldsbrottslighet beroende pÄ om denna sker pÄ allmÀn plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprÀtthÄller stratifierade samhÀllen, dÀr det svenska samhÀllet betraktas som ett samhÀlle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet Àr strukturer, sÄsom de definierats av William Sewell som bestÄende av scheman och resurser. En jÀmförande metod i kombination med vÀxelvis parantessÀttning av det substantiella respektive konstruerande tillÀmpas pÄ en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett nÀrpolisomrÄde. Skillnader i sÄvÀl konstruktion som hanterande av vÄld pÄ allmÀn plats respektive i hemmet blottlÀggs. Skillnaderna Àr av en sÄdan art att mÄl och ÄtgÀrder relaterade till vÄld i hemmet Àr mindre specifika och konkreta, vilket innebÀr att sÄdan brottslighet bestraffas i mindre utstrÀckning.

Bakgrund: MÀnniskor blir allt Àldre och det innebÀr att antalet demenssjuka ökar och dÀrmed Àven antalet anhörigvÄrdare. Att vara anhörigvÄrdare till en nÀrstÄende med demenssjukdom innebÀr ökade pÄfrestningar som blir en central del i deras liv.Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vÄrda en nÀrstÄende med demenssjukdom i hemmet.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, som baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar. Analys av artiklarna genomfördes med Lundman och HÀllgren Graneheims (2008) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Anhöriga upplevde att vÄrdandet av sin nÀrstÄende innebar pÄfrestningar och att relationen förÀndrades. De upplevde ensamhet och menade att det var viktigt att bevara sin egen hÀlsa. De upplevde förluster av vÀnner och bekanta samt uttryckte oro inför framtiden.

Genetik Àr ett erkÀnt komplicerat Àmne att undervisa i. Ett flertal studier visar att elever har svÄrt att ta till sig den oerhörda mÀngd begrepp, modeller och teorier som genetiken presenterar. Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns tydliga problemomrÄden i genetikundervisningen pÄ gymnasiet sett utifrÄn ett högskoleförberedande perspektiv. Utrustas inte eleverna med tillrÀckliga kunskaper eller har universitetslÀrarna för höga förhoppningar om studenternas ingÄngskunskaper? En genetikkurs pÄ universitetet blev föremÄl för min studie dÀr jag, bÄde kvalitativt och kvantitativt, undersökte frÄgan.

Enligt statistiken Är 2010 fanns det 26 individer sett frÄn en grupp pÄ 100.000 som var tilldelade oxygenbehandling i hemmet. Oxygenbehandlingen tillför en bestÀmd mÀngd oxygen till bÀraren dÄ möjligheten att sjÀlv förse sig med rÀtt mÀngd för överlevnad hÀmmats. Den dominerande sjukdomen till oxygenbehandling i hemmet Àr KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Som namnet antyder Àr det en kronisk sjukdom som ger inflammatoriska förÀndringar i lungans bronkioler. Dessa förÀndringar minskar andningsytan vilket resulterar i att individens andningskapacitet reduceras.Projektet anvÀnde metoder frÄn dynamisk produktutveckling med anvÀndaren i fokus.

SammanfattningDet hÀr Àr en tur i sagans land, dÀr jag visar er vad pedagogerna anvÀnder höglÀsning av sagor till och vilka syften som Àr bakomliggande. Genom litteraturen fÄr ni en bild av vad höglÀsning av sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att anvÀnda metoden intervju med tvÄ pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de tvÄ pedagogernas arbete med höglÀsning av sagor och deras Äsikt om vad höglÀsning av sagor kan ge till barnens utveckling.

Kina Àr en enorm marknad med stora möjligheter och intresset för produktion och försÀljning i landet Àr stort hos svenska företag. En etablering Àr dock inte helt problemfri dÄ företagen möts av stora skillnader inom kultur, politik och ekonomi. För att övervinna de problem som skillnaderna innebÀr kan företaget anvÀnda sig av expatriering och dÀrmed skaffa sig kunskaper om landet. Vid repatriering kan expatriotens införskaffade kunskaper om Kina överföras och anvÀndas i företaget. Görs dessa kunskaper tillgÀngliga för andra ökar den internationella kompetensen i hela företaget och det kan bli mer konkurrenskraftigt.Vi vill i uppsatsen undersöka vilka typer av kunskaper som repatrioter, med erfarenhet frÄn Kina, kan bidra med till svenska företag sÄ att samarbetet med Kina förbÀttras och effektiviseras.

Syftet med studien var att studera var i hemmet de flesta fallolyckorna hos Àldre sker, kön- och Äldersfördelning, fallolycksfrekvens samt bidragande faktorerna till dessa fallolyckor. Under sex mÄnader har ?Projekt Kersti? samlat in fallrapporter frÄn Àldre boende i Falu kommun som drabbats av fallolycka. Dessa fallrapporter har bearbetats till anonymt material av ansvariga för ?Kersti projektet? och uppsatsförfattarna har sedan fÄtt tillgÄng till materialet för att göra en register studie.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvÄrdnadsbehov dÄ en familjemedlem vÄrdades palliativt i hemmet, för att skapa en förstÄelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes pÄ 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och pÄ basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvÄrdnadsbehov. Tre omvÄrdnadsbehov som vilade pÄ starkt vetenskapligt underlag framkom: att fÄ professionellt stöd, att fÄ avlastning som anhörig eller anhörigvÄrdare till en familjemedlem som vÄrdas palliativt i hemmet och att fÄ information och undervisning om familjemedlemmens situation.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Amyotrofisk lateralskleros Àr en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Sjukdomen Àr obotlig och patienten avlider till slut pÄ grund av förlamning. Allt fler patienter vÀljer att vÄrdas i sina egna hem och mÄnga gÄnger deltar nÀrstÄende i vÄrden av patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka förvÀntningar patienter med ALS och deras nÀrstÄende hade pÄ vÄrd i livets slutskede, i hemmet. Studien inriktades pÄ patienter med amyotrofisk lateralskleros och deras nÀrstÄende.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Social exklusion av romer i Europa ökar. Media uppmĂ€rksammar romer som kommerfrĂ„n Central-och Östeuropa och bosĂ€tter sig tillfĂ€lligt pĂ„ parkeringsplatser eller i stadensutkanter. Studien syftar till att belysa hur en grupp romer i Tjeckien uppfattar migrationoch vad de sjĂ€lva lĂ€gger i begreppet hem. Studien genofördes i norra Tjeckien, ett avÖsteuropeiska lĂ€nder. Studien bygger pĂ„ en kvalitativ intervju som forskningsansats.Informanterna rekryterades med bekvĂ€mlighetsurval och i studien ingĂ„r sex informanter.Det insamlade empiriska materialet Ă€r tolkat med postkolonial teori.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga yrkesverksamma sfi-lÀrares kunskaper om ordförrÄd och ordbildning i svenska sprÄket och vad de anser vara bra undervisning i detta Àmne. FrÄgestÀllningarna Àr vilka grundlÀggande kunskaper sfi-lÀrare har om ordförrÄdets uppbyggnad och organisation hos enskilda sprÄkanvÀndare, vilka grundlÀggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr en enkÀtundersökning som ocksÄ innehöll en kunskapskartlÀggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda nÄgra veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lÀrare, yrkesverksamma inom tvÄ olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lÀrare har grundlÀggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlÀrning men att det finns utrymme för kunskapsförbÀttringar.

Arbetet undersöker huruvida en konstruktivistisk undervisning som fokuserar pÄ elevernas egen kommunikation kan ge mer bestÄende kunskaper inom NO. Olika elevgrupper jÀmförs för att se om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ genus eller etnicitet..