I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modellÀsare som konstrueras i dessa. ModellÀsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade lÀsare som sÀndaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstÄs som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen Àr att studera vilka modellÀsare som skapas i annonserna och vad dessa modellÀsare kÀnnetecknas av, men ocksÄ att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas. Metoden för analysen bygger pÄ den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modellÀsaren Àr uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser dÀr skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men ocksÄ de attribut och aktiviteter som kan utlÀsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd.

Dagens Sverige Àr mÄngkulturellt och flersprÄkigt sÄledes Àven förskolan. Detta gör att kunskap om hur man som pedagog samt tvÄsprÄkig förÀlder pÄ bÀsta sÀtt ska stimulera och utveckla tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling viktiga och nödvÀndiga vilket ocksÄ utgör syftet med denna undersökning. Det ska vara möjligt för det tvÄsprÄkiga barnet att utveckla alla sina sprÄk, dvs. bÄde svenska och modersmÄlet. DÀrför ska förskolan vara ett komplement till hemmet.  Metoden har varit att intervjua pedagoger som har erfarenhet av att arbeta med tvÄsprÄkiga barn samt att intervjua tvÄsprÄkiga förÀldrar.  Pedagoger som arbetar med tvÄsprÄkiga barn har oftast skaffat sig kunskaper pÄ egen hand genom lÄng arbetserfarenhet.

Detta Àr en rapport dÀr arbetsprocessen för utformandet av en tredelad arbetsmodell beskrivs, vars syfte Àr att möjliggöra en utvecklad samverkan mellan förskola och hemmet. Barnperspektiv och samverkan ska ligga som grund för de tre delarna som Àr: temaarbete, IKT ? hemsida och dialogcafé. De tre delarna bildar tillsammans en helhet. Vi ville skapa arbetsmodellen, dÄ samverkan mellan förskola och hemmet enligt förskolans styrdokument, Àr en del av förskollÀrares uppdrag.

Detta Àr ett fördjupningsarbete som handlar om sexuella brott mot barn. Det material som ligger till grund för arbetet omfattar litteraturstudier, Internet samt intervjuer med personer frÄn fyra olika yrkeskategorier som alla arbetar med barn. Trots att anmÀlningsbenÀgenheten har ökat de senaste Ären sÄ har detta brott ett stort mörkertal. DÀrför Àr syftet med detta arbete att mer grundligt gÄ igenom om vad som menas bakom begreppet ?sexuella övergrepp? och anmÀlningsplikten, samt att undersöka hur det ligger till med fyra olika yrkeskategoriers kunskaper; en barnmorska, en förskollÀrare, en skolsköterska samt en socialtjÀnsthandlÀggare.

Bakgrund Stroke Àr en sjukdom som inte bara drabbar den sjuke utan det drabbar Àven i stor utstrÀckning de nÀrstÄende. För att kunna möta de nÀrstÄendes behov Àr det viktigt att sjuksköterskan har förstÄelse för deras situation och upplevelser. Syfte Att beskriva de upplevelser som nÀrstÄende till personer med stroke har i kontakt med vÄrden och i hemmet. Metod Studien Àr en litteraturstudie som baserats pÄ kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med hjÀlp av en manifest kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2003). Resultat NÀrstÄende till personer som drabbats av stroke upplevde brister nÀr det gÀller information och stöd frÄn sjukvÄrden och de upplevde Àven ensamhet och isolering, att de hade lite tid för sig sjÀlva samt att de kÀnde oro och osÀkerhet inför framtiden.

KvinnovÄld Àr ett stort problem som Àr en realitet för mÄnga kvinnor. Varje Är anmÀls tiotusentals misshandelsfall gentemot kvinnor och mörkertalet Àr stort. KvinnovÄldet Àr nÄgot som oftast sker oftast i hemmet och den misstÀnkte förövaren Àr oftast en manlig bekant till kvinnan som hon har eller har haft en nÀra relation med. HÀlso- och sjukvÄrden Àr ofta en av fÄ kontakter kvinnan har med omgivningen, utöver mannen. DÀrför Àr sjuksköterskans bemötande av dessa kvinnor av största vikt.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida elever önskar ett ökat anvÀndande av IT i skolan knutet till hemmet för att i större utstrÀckning göra lÀxan i SamhÀllskunskap. Dessutom Àr syftet att undersöka hur en eventuell förÀndring skulle kunna se ut. För att undersöka detta har enkÀter lÀmnats ut till totalt 111 elever pÄ tre olika skolor. Min undersökning visar att de flesta stÀller sig positiva till ett ökande av IT-anvÀndning i skolan i förbindelse med hemmet men det som förvÄnade mig Àr att mÄnga samtidigt Àr tveksamma. Om en förÀndring skulle infinna sig och det blir möjligt att göra lÀxan via Internet önskar de flesta att det sker i form av textlÀsning pÄ datorn eller i form av spel. I dagslÀget Àr en sÄdan förÀndring inte möjlig dÄ det skulle krÀvas att alla elever har tillgÄng till Internet vilket fallet inte Àr idag. För vidare forskning föreslÄs en djupare undersökning av samma slag som denna och Àven en attitydundersökning frÄn pedagogernas synvinkel..

Uppsatsen Ă€mnar att behandla och beskriva varför platsen för den nya arenan för DjurgĂ„rden Fotboll Ă€r sĂ„ viktig utifrĂ„n supportrarnas perspektiv och var de anser att den bör ligga. För att nĂ„ denna mĂ„lsĂ€ttning har jag studerat olika forum för att se hur supportrarna har argumenterat i arenafrĂ„gan frĂ„n 2006 fram till 2011. Jag har utöver detta Ă€ven kompletterat med tvĂ„ stycken intervjuer med supporteranhĂ€ngare till föreningen . För att förstĂ„ varför platsen för den nya arenan Ă€r viktig för supportrarna har jag anvĂ€nt mig av teorier om identitet och hemmet.     Mina resultat av undersökningen visar att det Ă€r framförallt de historiska vĂ€rdena som medför att arenan mĂ„ste byggas i ett visst omrĂ„de, eftersom supportrarna ser detta omrĂ„det som en del av klubbens och deras egen identitet.Nyckelord: Identitet, Platsidentitet, DjurgĂ„rden Fotboll, Supporter, Hemmet, Arena Olsson, Niklas (2011) Östermalms IP ? platsens betydelse i planeringsprocessens av en ny arena Kulturgeografi III, GrundnivĂ„, examensarbete för kandidatexamen i kulturgeografi, 15 hp Handledare: Urban Nordin SpĂ„k: Svenska .

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska trÀning samt vad pedagogerna har för kunskaper i Àmnet. För att fÄ reda pÄ detta har jag lÀmnat ut enkÀter och i samband med utlÀmnandet av dessa Àven personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans nÀrhet till naturen. Pedagoger frÄn sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen Àr höga, men resurserna rÀcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utstrÀckning som pedagogerna önskar..

Landstingens anstrĂ€ngda ekonomi har bidragit till att antalet slutenvĂ„rds platser successivt har minskat. Allt mer avancerad vĂ„rd ges i dag i hemmen. Distriktssköterskors arbetssituation har pĂ„verkats av denna förĂ€ndring. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av palliativ vĂ„rd i hemmet. Åtta distriktssköterskor frĂ„n norra Sverige deltog i studien.

Examensarbetet belyser sÄ vÀl fördelar som nackdelar under utveckling av USB-enheter med PIC processorn PIC16C745 som grund. Processorn anvÀnds i detta projekt för att möjliggöra en effektiv distansövervakning via USB grÀnssnittet. I detta projekt har en USB-enhet konstruerats med uppgiften att leverera data frÄn olika givare till en PC. Vidare publiceras dessa data pÄ Internet via en webbserver. Givarna Àr av typen analoga och binÀra.

Sverige Àr fortfarande inte jÀmstÀllt, det Àr kvinnan som tar största ansvaret för hushÄll och barn vilket resulterar i mer deltidsarbete och sÀmre hÀlsa (SCB, 2012). Grundskolan ska förmedla jÀmstÀlldhet och i hem- och konsumentkunskap ligger fokus pÄ arbetsfördelning i hemmet (Skolverket, 2011b). Grundskolan Àr Àven skyldig att arbeta för att motverka traditionella könsmönster, dÄ dessa kan begrÀnsa elevernas utveckling av förmÄga och intresse. Syftet med studien Àr att belysa val av arbetssÀtt lÀrare i hem- och konsumentkunskap i Göteborg anvÀnder sig av för att implementera de delar i grundskolansstyrdokument som rör jÀmstÀlldhet och traditionella könsmönster i undervisningen. Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ explorativ ansats i form utav semistrukturerade intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslÀrare.

Vi vill med vÄr studie belysa förÀldrars uppfattning om förskolans lÀroplan och visa pÄ vikten av kommunikation mellan förskola och hem. Teoridelen behandlar förskolan och lÀroplanens historia sett ur ett samhÀllsperspektiv. LikasÄ behandlas utvecklingsekologi med fokus pÄ Bronfenbrenners teorier. Kapitlet avslutas med en presentation av forskning kring förhÄllandet mellan förskolan och hemmet. I den empiriska delen har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning bland förÀldrar med barn i förskolan, samt kvalitativ metod i form av intervjuer med förÀldrar, pedagoger och rektorer.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga yrkesverksamma sfi-lÀrares kunskaper om ordförrÄd och ordbildning i svenska sprÄket och vad de anser vara bra undervisning i detta Àmne. FrÄgestÀllningarna Àr vilka grundlÀggande kunskaper sfi-lÀrare har om ordförrÄdets uppbyggnad och organisation hos enskilda sprÄkanvÀndare, vilka grundlÀggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr en enkÀtundersökning som ocksÄ innehöll en kunskapskartlÀggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda nÄgra veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lÀrare, yrkesverksamma inom tvÄ olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lÀrare har grundlÀggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlÀrning men att det finns utrymme för kunskapsförbÀttringar.

Bakgrund: PÄ senare tid har nÀrstÄendes roll i vÄrden fÄtt en ökad betydelse. I Sverige insjuknar varje Är 50 000 individer i cancer. NÀr sjukdomen övergÄtt i sen palliativ fas vÀljer allt fler patienter att vÄrdas den sista tiden av livet i hemmet. Mer ansvar lÀggs dÀrigenom pÄ nÀrstÄende vilket lett till ett ökat behov av stöd Ät nÀrstÄende. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa nÀrstÄendes upplevelse av stöd nÀr en familjemedlem med cancer vÄrdas i sen palliativ fas i hemmet.