Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.

I denna studie undersöks hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa ser pÄ sin kompetens och sin utbildning gÀllande elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Fokus har Àven varit att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd frÄn skolan. Upplever lÀrarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsÀtta elever med fysiska funktionsnedsÀttningar?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats som bygger pÄ samtalsintervjuer med Ätta lÀrare i Idrott och hÀlsa. Det som framkommer i vÄr studie Àr att lÀrarna upplever att utbildningen inte ger tillrÀckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i undervisningen.

Den största orsaken till att Àldre tvingas söka hÀlso- och sjukvÄrd Àr att de har rÄkat ut för en fallolycka. Ett fallpreventivt arbete syftar till att pÄverka riskfaktorerna som Àr möjliga för att minimera risken för att en fallolycka intrÀffar. StyrketrÀning för nedre extremitet och balans bör ingÄ i ett fallpreventivt arbete. Eftersom balans- och styrketrÀning sedan lÀnge varit grunden i fysioterapin spelar fysioterapeuten en betydande roll i detfallpreventiva arbetet. Genom att anvÀnda sig av IKT som stöd vid trÀning i hemmet kan man pÄ ett enkelt och kostnadseffektivt sÀtt nÄ ut till mÄnga.

BAKGRUND: Adopterade barn med anknytningssvÄrigheter Àr vanligare Àn mantror, numera Àr det lagstadgat att dessa barn har rÀtt till trygghet, bÄdei hemmet och pÄ förskolan. Pedagogernas roll har fÄtt större betydelsei barns utveckling och lÀrande, detta gör att vi bör vara medvetna ombarns olika uppvÀxt och bakgrund.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kringadopterade barn som förlorat sin primÀra anknytningsperson. Hurarbetar lÀrarna i förskolan med adoptivbarn som upplevt tidigaseparationer?METOD: Vi har i vÄr undersökning valt att anvÀnda oss av kvalitativaintervjuer.RESULTAT: VÄr studie visar att vi har i vÄra intervjuer upptÀckt att pedagoger iförskolan under sin utbildning inte fÄtt nÄgon information angÄendeadopterade barn som varit med om tidiga separationer och dÀrmedförlorat sin primÀra anknytningsperson. Sina kunskaper har de fÄttfrÄn förÀldrarna till de adopterade barn som de mött..

Bakgrund: Dagkirurgiska operationer har ökat de senaste tjugo Ären. Fler och sjukare patienter blir opererade dagkirurgiskt och förvÀntas sköta och ta ansvar för sin egenvÄrd i hemmet. Det stÀller krav pÄ sjukvÄrden att patienten fÄr undervisning och information i tillrÀckligt utstrÀckning för att klara detta. Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters erfarenheter av postoperativ information om egenvÄrd. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad pÄ 11 vetenskapliga originalartiklar.

Syfte: Att belysa hur faktorer inom omrÄdena person, miljö och sysselsÀttning kan pÄverka delaktigheten hos personer med stroke vid rehabilitering i hemmet. Metod: Genom en litteraturstudie har tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa och kvantitativ art analyserats utifrÄn Internationell klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa (ICF) och Person Environment Occupation Model (PEO).Resultat: Resultatet visade att vÄrdtagare som rehabiliterats i sin hemmiljö upplever mer delaktig i rehabiliteringen i jÀmförelse med vÄrdtagare som har genomgÄtt sin rehabilitering pÄ sjukhus. Betydelsefulla faktorer till den ökade delaktigheten Àr bland annat att vÄrdgivare fÄr anpassa sig till vÄrdtagaren, som dÀrmed fÄr ett ökat medbestÀmmande. VÄrdtagare upplever en trygghet nÀr rehabiliteringen Àger rum i hemmet, eftersom det Àr dÀr de har sina gamla aktivitetsmönster. VÄrdgivare fÄr Àven större möjligheter att identifiera vilka aktiviteter som tidigare varit meningsfulla för vÄrdtagaren. Minskad delaktighet kopplas i flera studier till informationsbrist hos vÄrdtagarna angÄende deras nya livssituation och rehabiliteringsinsatser.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Syftet med studien var att beskriva anhörigas erfarenheter av arbetsterapeutiska insatser i vÄrden av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrÄgor och undersökningsgruppen bestod av elva anhöriga. Intervjuutskrifterna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Det slutliga resultatet presenteras i tre kategorier ?Förskrivning av hjÀlpmedel och bedömningar?, ?Personligt stöd till anhöriga? samt ?Informatör och samordnare?.

Hem- och konsumentkunskap Àr ett Àmne som tidigare ansetts varit till fördel för flickorna. Enligt kursplanen skall Àmnet verka för att skapa jÀmstÀlldhet mellan könen vilket Àven Àr aktuellt i dagens samhÀlle. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur elever uttrycker sig kring Àmnet hem- och konsumentkunskap nÀr det gÀller Àmnets relevans i deras vardagliga liv, nu och i framtiden. Detta sÀtts sedan i relation till ett genusperspektiv. För att synliggöra eventuella genusskillnader har vi intervjuat en grupp med enbart flickor, en grupp med enbart pojkar och en grupp med bÄde pojkar och flickor.

En del av sjuksköterskans grundlÀggande arbete Àr att identifiera olika faktorer som kan pÄverka patienters upplevelse av smÀrta och smÀrtuttryck. För att en sjuksköterska skall kunna se en balans mellan effekt och biverkningar samt anvÀnda sig av nödvÀndig övervakning av smÀrtlindringen behövs kunskap. Föreliggande studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor upplever sina kunskaper om och erfarenheter av intravenös smÀrtbehandling. I studien besvarade 35 sjuksköterskor arbetande pÄ kirurgiska vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i södra Sverige, en enkÀt med sÄvÀl öppna som slutna frÄgor. De öppna frÄgorna analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys.

Bakgrund: Ett problem bland mÄnga företag Àr att de utgÄr ifrÄn det som teknikerna har utvecklat istÀllet för efter det som marknaden efterfrÄgar. Nu börjar företag inse vikten av kundernas kunskaper och ett sÀtt att fÄ tillgÄng till dessa kunskaper Àr genom att involvera dem i produktutvecklingen. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats Àr att beskriva hur företag kan fÄ tillgÄng till kundernas kunskap vid kundinvolverad produktutveckling samt att beskriva vilka förutsÀttningar som bör rÄda för att kundinvolveringen ska fungera. Metod: Totalt har elva personer frÄn sex företag intervjuats. Resultat: Kunskapen som företaget vill fÄ frÄn kunden Àr framförallt kunskaper om kundens behov, vilket fÄs genom att observera nÀr kunden anvÀnder produkten och genom att arbeta ute hos kunden.

Den största orsaken till att Àldre tvingas söka hÀlso- och sjukvÄrd Àr att de har rÄkat ut för en fallolycka. Ett fallpreventivt arbete syftar till att pÄverka riskfaktorerna som Àr möjliga för att minimera risken för att en fallolycka intrÀffar. StyrketrÀning för nedre extremitet och balans bör ingÄ i ett fallpreventivt arbete. Eftersom balans- och styrketrÀning sedan lÀnge varit grunden i fysioterapin spelar fysioterapeuten en betydande roll i detfallpreventiva arbetet. Genom att anvÀnda sig av IKT som stöd vid trÀning i hemmet kan man pÄ ett enkelt och kostnadseffektivt sÀtt nÄ ut till mÄnga.

Syftet Àr att undersöka om lÀrare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med förÀldrar som har alkoholproblem. VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur kan lÀrare upptÀcka barn till förÀldrar med alkoholproblem i skolan?- Hur kan lÀrare stödja barn till förÀldrar med alkoholproblem?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi intervjuat sex lÀrare med olika inriktningar pÄ tre grundskolor och tvÄ förskolor.Vi fann att lÀrarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptÀckas i skolan. DÀremot var det ingen av lÀrarna som upptÀckt nÄgot barn med alkoholproblem i hemmet. De ansÄg att man bör uppmÀrksamma beteendet hos barnen.

Bakgrund:   Allt fler mÀnniskor vÄrdas i sina hem och det anses ofta vara en betydelsefull plats för bÄde sjuka och anhöriga. NÀr sjukdom drabbar en person spelar de anhöriga en viktig roll. De fÄr ta ett stort ansvar gentemot den sjuke och för vÄrden i hemmet. Det Àr trots detta fortfarande sjuksköterskans uppgift att frÀmja patientens och familjens upplevelse av livskvalitet och vÀlbefinnande. Allas behov behöver tillgodoses för att vÄrden i hemmet ska vara adekvat.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vÄrda en sjuk familjemedlem i hemmet.Metod: Denna litteraturöversikt baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar. Dessa hÀmtades frÄn databaserna CINAHL plus with Full text och PubMed.

DÄ allt fler patienter vÄrdas i hemmen krÀvs att samordningen mellan olika vÄrdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och sÀker omvÄrdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vÄrden för patienter som vÄrdades i hemmet. En kvalitativ metod anvÀndes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i VÀst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vÄrdbehov som ska samordnas, att samordna utifrÄn patientens situation och behov, svÄrigheter att samordna vÄrden nÀr helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation krÀver nÀrhet till lÀkare att rÄdgöra med och tillfredstÀllelse och nöjdhet för bÄde patienter och distriktssköterskor nÀr samordningen fungerar.