Detta arbete handlar om lärares förhållande till de nationella proven, som sedan 1996 hålls för skolår 5, i syfte att hjälpa till för bedömning av elevers kunskaper. Vi ville också undersöka om det fanns andra faktorer som påverkade lärares bedömning av elever. Vi valde att göra en fallstudie i form av intervjuer och observationer. Vårt material hämtade vi från två olika skolor.I vår teoridel redogörs för Skolverkets riktlinjer i användandet av de nationella proven samt dess syfte. Här framkommer det även olika bedömningsformer som alla har för avsikt att ge en lärare den bästa förutsättning för en rättvis bedömning av elevers kunskaper.Några olika former av bedömning presenteras och diskuteras i relation till en rättvis bedömning av elevers kunskaper.I vår undersökande del framkommer det att lärare använde sig av olika material och inte bara de nationella proven då de bedömde elevernas kunskaper i matematik..

BAKGRUND:Här ger vi läsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad våra styrdokument säger kringden skönlitterära läsningen i skolan.SYFTE:Vårt huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger talar om att de använder skönlitterär läsning iundervisningen. Med hjälp av delfrågorna: Vilken litteratur läser man i skolan? Hur serpedagogerna på relationen mellan skönlitteratur och lärande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterär läsning och hur de använder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterär läsning i skolan är av stor vikt. Det är något de användersig av och något de tycker är viktigt både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv.

Arbetet innehåller både en skriftlig och en gestaltande del resulterande i en modekollektion..

Bakgrund: Parenteral nutrition kan ges vid i stort sett alla tillstånd när magtarmkanalen ej fungerar eller kan utnyttjas tillfredställande. Benigna tarmsjukdomar, t ex Morbus Crohn eller short bowel syndrome av annan anledning är den vanligaste orsaken till HPN (home parenteral nutrition). En europeisk studie från 1997 visar att incidensen för HPN i Danmark är 2,8 patienter/miljoner invånare/år. Vanligen är patienten uppkopplad till HPN-utrustningen 12-14 timmar/dygn. WHO (World Health Organisation) har utarbetat en definition av livskvalitet; ?Quality of life is defined as individuals? perceptions of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns.? Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och beskriva hur patienter med parenteral nutrition i hemmet upplever sin livssituation och behandlingens inverkan på livskvaliteten.

Tidigare forskning visar att bråk är ett område där många elever har problem. Syftet med den här studien är att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av bråk. Elevernas kunskaper studerades utifrån en konstruktivistisk syn på kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever från kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av bråk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att få en bättre uppfattning om deras kunskaper.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska få kunskaper om mobbing i allmänhet och elektronisk mobbning i synnerhet. Vi vill även ge läsaren ökad kunskap om den nya mobbningen som sker via Internet och olika mobiltelefontjänster. Vi har i den empiriska delen använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka pedagogers och elevers kunskaper om allmän mobbning och elektronisk mobbning. Resultatet av intervjuerna och slutsatser med likheter och skillnader mellan pedagogernas och elevernas kunskaper redovisas i denna del.Resultaten av den empiriska undersökningen har vi kopplat till den forskning som redovisas i litteraturgenomgången.Vi kom fram till att den elektroniska mobbningen är vanligare bland högstadielever än mellanstadieelever. Pedagogerna och eleverna på högstadiet är medvetna om den elektroniska mobbningen och vilka arenor som används..

Syftet med studien är att ta reda på mer om dyskalkyli, vad det innebär och vad mellanstadielärare i årskurs 4-6 har för kunskaper om att använda hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli. I undersökningen deltog 23 lärare från nio skolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät med öppna svarsalternativ och är därmed en både kvalitativ och kvantitativ studie.  I arbetet kommer resultatet av enkäterna att redogöras och kopplas till litteratur samt diskuteras. Målet med detta arbetet har varit att undersöka vad lärare har för kunskaper om att använda sig av hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli. Kunskapen om dyskalkyli och hur lärare ska arbete kring detta bör förbättras. Ett flertal av lärarna i undersökningen har inte fått någon utbildning om dyskalkyli och känner därmed att deras kunskaper om att använda sig av hjälpmedel och strategier för att hjälpa elever med dyskalkyli inte är tillräckliga.

Många närstående till en sjuk familjemedlem tar sig an rollen som vårdgivare vilket annars hade antagits av hälso- och sjukvårdspersonal. Nedskärningar inom den offentliga sektorn fortskrider och inte tillräckligt med fokus läggs på hur detta påverkar de närstående som vårdar en sjuk närstående i hemmet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen och vad som påverkar upplevelsen av att vara vårdgivare i hemmet till en närstående med Parkinsons sjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie. I resultatet framkom fyra kategorier: Tid och relation, Stöd och information, Sjukdomsförlopp och Symtom.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa är en läromedelsanalys av läroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte på att granska om de utvalda läroböckerna genom aktörperspektiv förklarar människans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning kring läromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att läroböckerna tenderar att skrivas som stängda berättelser där aktörerna framställs som enskild isolerad fakta, vilket gör det svårt för läsaren att utvinna kvalificerade kunskaper från den fakta som läroböckerna erbjuder..

SammanfattningTitel: Sjuksköterskans möte med anhöriga i palliativ hemsjukvård. Bakgrund: Målet med palliativ vård är, enligt Världshälsoorganisationen, bästa möjliga livskvalitet för både patient och anhöriga. Sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård möter ofta anhöriga till de patienter som får palliativ vård och det är då viktigt att se till varje individs behov. Det är också viktigt att sjuksköterskan medverkar till att skapa goda möten genom att vara närvarande och kommunicera med patienter och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Allt fler patienter tillbringar den sista tiden i hemmet och mycket av den vård som tidigare bedrevs inom slutenvården kan nu även ges i hemmet. Palliativ vård är ett kvalificerat, kunskapskrävande arbete som också kan vara emotionellt påfrestande för sjuksköterskan.

SammanfattningTitel: Sjuksköterskans möte med anhöriga i palliativ hemsjukvård. Bakgrund: Målet med palliativ vård är, enligt Världshälsoorganisationen, bästa möjliga livskvalitet för både patient och anhöriga. Sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård möter ofta anhöriga till de patienter som får palliativ vård och det är då viktigt att se till varje individs behov. Det är också viktigt att sjuksköterskan medverkar till att skapa goda möten genom att vara närvarande och kommunicera med patienter och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Allt fler patienter tillbringar den sista tiden i hemmet och mycket av den vård som tidigare bedrevs inom slutenvården kan nu även ges i hemmet. Palliativ vård är ett kvalificerat, kunskapskrävande arbete som också kan vara emotionellt påfrestande för sjuksköterskan.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av den sjuka samt stöd till deras närstående. Palliativ vård definieras som att lindra lidande och främja livskvaliteté. Vid palliativ vård innebär det att närstående oftast är mer delaktiga i vården, då de bor under samma tak.Metod: Studien har utförts som en allmänlitteraturstudie. Resultatet baserades på nio kvalitativa artiklar som var skrivna på engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter.Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förändras, Känslan av att stå bredvid när den sjuke personen lider och försämras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att känna ansvar och mening.Slutsats: Den närstående kan uppleva sin nya livssituation som negativ men även positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan få.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet. Datainsamling har skett genom att systematiskt välja ut och kvalitetsgranska publicerade vetenskapliga artiklar genom datorbaserade och manuella sökningar. De åtta artiklar som inkluderades i denna studie har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Vid analys av data nyttjades även OTIPM med beskrivningar av arbetsterapeutiska modeller för åtgärder som raster. Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i ett huvudtema och tre underteman som beskriver arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet.

En enkätundersökning gjord på en högstadieskola syftar till att få kännedom om ungdomars vanor och kunskaper om alkohol, tobak och narkotika. 119 pojkar och 99 flickor deltog. Resultatet visar att ett stort antal av ungdomarna i undersökningen dricker alkohol och ingen av ungdomarna använder narkotika. Många ungdomar använder tobak. Ungdomarna började dricka alkohol och använda tobak vid 13-14-årsåldern.

I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar? Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen.