Sökresultat:
532 Uppsatser om Vävda ytor - Sida 12 av 36
Metoder och instrument för att mÀta följsamheten till hygienföreskrifter : En litteraturöversikt
Syfte: Att genom vetenskaplig litteratur beskriva vilka metoder och instrument somanvÀnds inom hÀlso- och sjukvÄrd för att mÀta följsamheten tillhygienföreskrifter.Metod: Föreliggande studie har genomförts som en litteraturöversikt. Artiklar söktes viaCinahl, PubMed och Web Of Science.Resultat: Resultatet grundar sig pÄ 14 artiklar. Fem kategorier av metoder beskrevs, medtio tillhörande instrument. I tio av studierna anvÀndes manuell observation sommÀtmetod. TvÄ studier tog upp provtagning pÄ ytor (ATP-mÀtning) för attutvÀrdera stÀdrutiner.
Skötselplan för de offentliga grönomrÄdena i Vollsjö i Sjöbo kommun
Att ha en skötselplan kan för en organisation underlÀtta pÄ mÄnga vis. Det kan motivera ansÀllda att ha mÄl att jobba mot. Det kan Àven strukturera arbetet nÀr det finns en plan att följa. Alla vet vad som skall göras och nÀr det skall vara gjort, det uppstÄr dÀrför inga oklarheter kring planeringen. Det blir möjligt för skötselpersonal att fÄ mer ansvar genom att de sjÀlv kan lÀsa i planen vad som skall göras.
Sjöbo kommun har idag ingen plan över vad och hur saker skall skötas i kommunen.
Flick- och pojkleksaker: pedagogens inflytande pÄ barns val
av leksaker
Denna uppsats handlar om att beskriva vilka leksaker flickor respektive pojkar lekte med pÄ en förskola och hur de lekte med dessa, samt genom ett pÄverkansförsök ge en förstÄelse för hur vi som pedagoger kunde pÄverka barnen till könsöverskridande val av leksaker. I arbetets bakgrund anvÀnde vi oss av forskningslitteratur som behandlade syftets olika delar. Som metod för att uppnÄ vÄrt syfte, har vi anvÀnt oss av ostrukturerade observationer som vi utfört i en barngrupp pÄ en förskola inom LuleÄ kommun. Observationerna har utförts vid sexton olika tillfÀllen under en femveckors period, och har pÄgÄtt i femton minuter vardera. I vÄr undersökning kom det fram att det fanns skillnader mellan flickor och pojkars val av leksaker.
Tillbyggnad till Nationalmuseum
Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrÄn antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet Àr de tre huvudfrÄgorna. Den sistnÀmnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden stÄr i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker frÄn denna i det att byggnaden inte förlÀnger strukturen, utan Àr en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum Àn en förlÀngning av museet. FrÄgan om arbetsplatsen har hanterats sÄ att arbetsplatsen fÄr uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.
Hotell : platsen för det nya urbana mötet
Hotellbranschen har utvecklats till att fokuserar mer pÄ att locka externa besökare utifrÄn, vilket förÀndrar dynamiken kring hur hotell ser pÄ sig sjÀlva och dess omgivning. Denna uppsats syftar till att studerar hur hotellen anvÀnder sina publika utrymmen sÄsom lobby, bar och restaurang till att locka mer mÀnniskor utifrÄn och vilka typer av rum som skapas. Uppsatsens empiriska material bygger pÄ intervjuer med anstÀllda pÄ olika hotellkedjor i Stockholms lÀn. Det teoretiska ramverket bygger frÀmst pÄ Ray Oldenburgs teori om den tredje platsen men Àven kring teorier om hotellens pÄverkan pÄ stÀder, tjÀnstesamhÀllets utbredning och teorin om buzz. Resultatet av studien visar att hotellen har förutsÀttningar och möjligheter att fungera som mötesplatser som liknar den tredje platsen genom att de fÄtt nya möjligheter genom att kombinera deras tillgÄng till ytor och ny teknik.
Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.
Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.
Beteendeproblem och inhysningsproblem hos sÀllskapskaniner
Kaniner har blivit ett allt vanligare husdjur för sÀllskapsbruk. Dagens sÀllskapskanin hÀrstammar frÄn den europeiska vildkaninen (Oryctolagus cuniculus) och sÀllskapskaninens beteenden Àr mycket lika de beteenden som den europeiska vildkaninen har. Den europeiska vildkaninen Àr ett socialt djur som lever i kolonier tillsammans med andra kaniner. Som bostad anvÀnder den europeiska vildkaninen hÄlor under marken. Dessa hÄlor grÀver kaninerna sjÀlva och hÄlorna sitter sedan ihop med varandra genom tunnelsystem.
Uppfattningar om kundens vÀg i butiken : Vad finns det för olika uppfattningar om kundvarvet?
För att öka sin försÀljning kan butiker anvÀnda sig av butiksmiljön, en del av butiksmiljön Àr kundvarvet. Det Àr kundvarvet den hÀr uppsatsen kommer att undersöka. Hur butiker arbetar med kundvarvet och olika butiksanstÀlldas syn pÄ kundvarvet. Butikschef och butiksmedarbetare bör arbeta tillsammans för att fÄ ett fungerande kundvarv och förbÀttra försÀljningen. Men hur mycket vet egentligen butikschefer och butiksmedarbetare om kundvarvet? Tidigare forskning har inriktat sig pÄ kundvarvet i livsmedelsbutiker och större kedjor, denna rapport inriktar sig istÀllet pÄ en mellanstor butikskedja med ett icke-ordinarÀrt sortiment. -         Hur skiljer sig butiksmedarbetare och butikschefers syn pÄ kundvarvet?-         Hur kan medelstora butiker i detaljhandeln förbÀttra kundvarvet? Uppsatsens syfte Àr att fÄ inblick och kunskap om hur butikschefer och butiksmedarbetare ser pÄ kundvarvet.
Utöver det mÀtbara : Ett formgivningsförslag i syfte att skapa en mer funktionell, sÀker och vÀlkomnande vÄrdcentralsentré.
Detta examensarbete bestÄr av ett gestaltningsförslag till VÄrdcentralen Citys entré vid Kungsgatan 39 i Eskilstuna. Hela fastigheten tillhör Landstinget Sörmland och förvaltas av landstingets Facility Management-enhet. SjÀlva entrén tillhör landstingets sÄ kallade ?övriga ytor?. Entrén Àr Àven entré till nÄgra övriga verksamheter, vissa helt eller delvis kopplade till landstinget, andra helt fristÄende.
Mattepainting för heltÀckande greenscreen
Vid filminspelning anvÀnds ofta gröna eller blÄ skÀrmar som en del av en bakgrund som förberedelse för infogning av visuella effekter vid postproduktion. Dessa enhetligt fÀrgade ytor kan Àven omfatta hela scener. Inom digital kompositing anvÀnds olika element för att ersÀtta dessa omrÄden med önskat innehÄll som integreras med det som filmats. En form av sÄdant material Àr den digitala mattepaintingen. Till skillnad frÄn konceptdesign Àr resultatet inte endast en idé eller ett verktyg utan presenteras i det slutliga klippet.
LÀroverkslÀraren lÀmnar lÀroverket : Identifikation i förÀndring 1963-1972
En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.
Den kreativa arbetsplatsen : - att skapa en rumsindelning som frÀmjar företags kreativa arbetsuppgifter
Detta arbete Àr en studie i hur kreativitet pÄ arbetsplatsen kan understödjas med hjÀlp av planlösningen. Genom kvalitativ och kvantitativ insamling av empiri samt litteraturstudier har ett gestaltningsförslag skapats för att lösa detta problem. Delarna jag tittat pÄ visar att det Àr viktigt att möjliggöra möten, bÄde planerade och spontana. Ett annat sÀtt Àr att tillÄta inkubation pÄ olika sÀtt, det kan vara genom umgÀnge eller genom att fÄ göra nÄgot annat vid sidan av sitt idéarbete. En annan faktor kan vara att arbeta med ljusinslÀpp och utsikt. Genom att tillÄta rummen ha olika funktioner ger man flexibilitet till arbetsplatsen, nÄgot som ocksÄ kan frÀmja kreativitet.
Ut i naturen! : behovet av anlagda ridleder med exempel frÄn sydöstra SkÄne
Ridning Àr för mÄnga en hobby, en verksamhet eller en livsstil. HÀstar Àr nÄgot som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhÀllet med sin existens.
De pÄverkar jordbrukets produktion, samhÀllsekonomin, den privata ekonomin och folkhÀlsan, för att nÀmna nÄgra saker. TillgÄng till naturen Àr en av huvudanledningarna till att mÀnniskor börjar rida och umgÄs med hÀstar. I mÄnga
delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrÀtten, men i omrÄden, likt SkÄne, dÀr Äkerlandskapet Àr dominerande rÄder Àven andra förhÄllanden.
I allt mer tÀtbefolkade omrÄden och dÀr kraven pÄ produktion höjs pÄ jordbruket möts det urbana och rurala pÄ ett sÀtt som inte kan tillfredsstÀllas av dagens planering.
Kravet pÄ multifunktionella anvÀndningsomrÄden och ytor ökar.
Skolan i parken - En skola för Ärskurs f-6 samt kulturcenter i Annedalsparken i MariehÀll
En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.
Urban vindkraft i Liljeholmskajen
Stockholm, Sveriges huvudstad blev framröstad som Europas miljöstad och en vision Àr att öka elproduktionen av vindkraft frÄn ca 3 TWh/Är till 30 TWh/Är pÄ 10 Är vilket Àr en markant ökning. Detta medför installation av mÄnga vindkraftverk, bÄde i stora fria ytor men Àven i urbana miljöer. MÄnga delar av centrala Stockholm Àr under utveckling, dÀr vissa stadsdelar ligger mer strategiskt Àn andra och hÀr bör man utnyttja vindförhÄllandena maximalt.Rapportens syfte Àr att undersöka om förutsÀttningarna för installation av smÄskalig vindkraftfinns i Liljeholmskajen, söder om Stockholm. För att avgöra om förutsÀttningarna finns har elproduktionen för tvÄ vindkraftsmodeller kartlagts och en socialundersökning i omrÄdet genomförts. Vidare har olika anvÀndningsomrÄden utretts.De undersökta modellerna har visat en Ärlig pÄ produktion pÄ 13,4 MWh respektive 25,8 MWh, och den maximala ljudnivÄn som uppfattas ligger under den tillÄtna grÀnsen i stadsmiljö.