Oförmågan att överbrygga kulturella skillnader är en av de vanligaste anledningarna till att synergier sällan realiseras i samband med förvärv. Fallstudien i denna uppsats av Lindex förvärv av Twilfit förstärker denna åsikt. Efter förvärvet i januari 2002 skulle Twilfit integreras i Lindex. Twilfit hade en flexibel inköpsorganisation med stor kundmedvetenhet. Lindex å andra sidan var duktiga på att skapa stordriftsfördelar och få ner kostnaderna vid inköp.

Denna rapport redogör för examensarbetet som utförts av Hagob Sihak och Ali Murtadha vid Mälardalens Högskolan, vårterminen 2013. Rapporten handlar om behovsanalysering och utveckling av ett nytt kallelsesignalsystem för personer med grövre funktionsnedsättningar. För att kunna analysera behovet utförde författarna en marknadsundersökning, som visade att dagens produkter inte var problemfria och att ett behov av nya innovativa lösningar finns. Dessa undersökningar utfördes genom intervjuer hos olika enhetschefer inom vård och omsorgsavdelningen i Eskilstuna kommun och på Mälarsjukhuset.Arbetet startades med en illustrerad planering för en god översikt över projektets olika faser och etapper. Sedan tillämpades olika verktyg och metoder för den nödvändiga problemförståelsen och informationssamlingen.

?Det finns en chans att man hittar ett unikt plagg som ingen annan har.?(Kommentar från undersökningen)Idag används second hand kläder flitigt av trendsättare och kändisar och är ofta ett återkommande tema i modetidningar och styling jobb. Kända personer som skådespelerskan Josephine Bornebusch och artisten Agnes Carlsson förespråkar second hand och har alla second hand- kläder i sina garderober. Två detaljhandelsföretag som är välkända inom second hand- branschen är företagen Myrorna och Beyond Retro. Trots att de är verksamma inom samma bransch, andrahandskläder, har de enligt oss fokuserat på olika element som gör dem konkurrenskraftiga.

I det samhälle som vi lever i idag konsumerar människor inte enbart för att tillfredställa de mest grundläggande behov som värme, mat, vatten etc. Konsumtion har övergått ifrån att vara något nödvändigt till att bli en form av fritidssysselsättning, ett intresse, en form av njutning. Efterfrågan har ökat inom flertalet branscher vilket har lett till att allt fler aktörer etablerat sig på marknaden. En bransch som har kommit att få ett allt större uppåtsving är den svenska jeans marknaden. Marknaden för svenska jeans har ökat och export tillväxten är mycket stark.

Samtidigt som jeansen har gått ifrån att vara ett arbetarplagg till en basvara i de flesta människors garderober har det även utvecklats en subkultur kring denim. Denna subkultur består av personer som ser jeans som något mer än bara ett plagg, för vilka jeansen blivit som en livsstil. Dessa konsumenter skiljer sig avsevärt ifrån den stora massan i den aspekten att de besitter en stor kunskap om jeanshistoria och konstruktion, samt konsumerar en annan typ av jeans, med fokus på kvalitet och material snarare än en trendig look. Denna studie utgår ifrån Kotler, Armstrong, Harris och Piercys (2013) modell av köpprocessen bestående av fem steg; behovsidentifiering, informationssökning, utvärdering av alternativ, köpbeslut och utvärdering efter köp. Semistrukturerade intervjuer används för att samla in data, som sedan analyseras och diskuteras utifrån teoribasen.

Denna uppsats handlar om visual merchandising online med fokus på företag som säljer sportkläder. Studien har genomförts ur ett konsumentperspektiv. Vår undersökning syftar till att studera produktsidor för sportkläder för att se hur konsumenter uppfattar den produktinformation, både visuell och verbal, som produktsidorna innehåller. Därigenom ska en kartläggning kunna göras av vilka element som är av vikt för respondenterna samt hur dessa bör utformas. Visual merchandising kan förklaras som den strategiska presentationen av ett företag och deras produkt, eller produkter, vars funktion är att attrahera kunder och underlätta inköpsprocessen.

Under ett samarbete med underklädesbutiken Bornevings har information om textila materialtagits fram. Butiken erbjuder alltid god service när det gäller utprovning av plagg men saknarbaskunskaper om textila material och hur de tillverkas. Textil informationen har tagits framför att underlätta detta problem. Kunskapsbristen kommer nu att eliminerats så personalen kanerbjuda den bästa servicen.För att få reda på hur informationen på bästa sätt skulle redovisas för butiken studeradespedagogik. Inlärning fungerar olika för alla, vissa tar till sig bilder medan andra lättare kanregistrera text.

Många gånger missar vi det slutliga värdet i de kläder vi äger. Kan vi inte själva tänka oss att använda dem längre, slänger vi dem hellre än att ge bort dem menar Dr Dorothy Maxwell, ansvarig för den Brittiska regeringens spetsprojekt The Sustainable roadmap. En logisk följd av nykonsumtion är nyproduktion, vilket bidrar till ökade utsläpp. Klimatförändringar och andra miljöproblem utgör stora hot, som delvis kan mötas genom medvetna val från konsumenternas sida och en förändrad livsstil. Hållbar konsumtion innefattar, enligt Kungliga Tekniska Högskolan (2010), tre aspekter: miljömässigt-, ekonomiskt- och socialt hållbar.

Sammanfattning Bakgrund och problemdiskussion: Butikslogistiken har förändrats med åren. I början ansågs logistik vara enbart en kostnad med en målsättning att minska. Detaljhandeln var även passiva mottagare av produkter. Varorna fördelades ut till butiker där efterfrågan förelåg. Idag har företagen bättre kontroll över produkterna och kan därför reagera snabbare på kundernas efterfrågan.

Miljöproblematiken i samhället har under de tre senaste decennierna utgjort stort fokus i olikadebatter. Idag belyses miljöfrågorna mer än någonsin och kopplas allt mer frekvent sammanmed vårt ohållbara konsumtionssamhälle. Forskning inom området belyser problematikenkring att vi konsumerar mer än vad vi har råd med. Därav blir miljödebatten i relation tillkonsumtion extremt viktig att föra, eftersom vi behöver medvetandegöra samhället omproblemets allvar. Vårt intresse för miljön och viljan att bidra till denna debatt är bakgrundentill denna studie.

Vad påverkar konsumentens val av produkt för en förutsedd social konsumtionssituation? Syftet med uppsatsen är att studera vad som påverkar konsumentens val av produkt för en förutsedd, social konsumtionssituation och ge ett bidrag till konsumtionssituationsforskningen. För att uppnå syftet, är meningen att genom en litteraturstudie ta fram ett antal faktorer som verkar kunna påverka konsumentens val av produkt för en förutsedd, social konsumtionssituation. De faktorer som framkommer ur litteraturen kommer sedan att undersökas i en mindre, empirisk studie. Genom att skapa en övergripande förståelse för vad som påverkar konsumentens val av produkt för en förutsedd, social konsumtionssituation kommer bidraget slutligen att bestå av ett antal hypoteser som kan användas för vidare forskning.

Avsikten med vår uppsats är att bringa förståelse kring hur modevarumärken använder sig av nytänkande marknadsföring vid förmedling av sitt budskap, med fokus på: sociala mediekanaler, varumärkesambassadörer och Pop up stores. Vår huvudfråga är; Hur använder sig modeföretag av innovativ marknadsföring för att kommunicera sitt varumärkesbudskap? Innovativ marknadsföring är vårt egna begrepp vilket vi definierar som marknadsaktiviteter med syfte att skapa uppmärksamhet kring ett varumärke med fokus på kreativitet och nytänkande snarare än med pengar. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med respondenter från Jumperfabriken, Svenska Moderådet, Dragster Kommunikation och Hope. Vår teoretiska referensram berör teorier gällande varumärkets tre nivåer, märkets författare, deltagande och absorbering, dold marknadsföring, pullmarknadsföring samt diffusionsteorier.

Problembakgrund: Marknaden för profilkläder består idag av många aktörer, företag medfokus på enbart profilkläder och företag som huvudsakligen fokuserar på yrkeskläder. Detskapas en viss problematik inom profilbranschen som ligger i hur företag väljer att profilerasitt företag. Kläder som skulle kunna fungera som profilplagg finns tillgängligt i helakonfektionsbranschen och detta leder till en stor och splittrad profilklädesmarknad. Dåaktörerna är många och därmed också företagens val av profilering blir det alltmer viktigt förföretag att hitta nya idéer och lösningar för att följa med i konkurrensen. Uppdraget ochutgångspunkten i studien har varit att redogöra hur en framtida utveckling avkonfektionsföretaget Blåkläders profilsortiment skulle kunna se ut.Syfte: Vårt övergripande syfte med studien är att undersöka och kartlägga Blåklädersprofilsortiment.

Denna uppsats behandlar service, ett fenomen som har växt sig starkare de senaste årtiondena och som har kommit att bli ett avgörande verktyg för många företag för att kunna skapa marknadsfördelar. Att ett företag förvaltar mötet dem och kunden emellan på bästa sätt är ofta en kritisk faktor för att få kunden att återvända till butiken även nästa gång. Vissa företag är mer och andra är mindre beroende av ett bra servicesystem och därför är syftet med denna uppsats att undersöka huruvida serviceförväntningarna hos två olika kundgrupper liknar eller skiljer sig från varandra. Kundgrupperna som valts ut tillhör konfektionsföretagen, H&M som är en kedja i lågprissegmentet och Acne som är ett företag i högprissegmentet. Frågeformuleringen som besvaras i uppsatsen gäller som följer: Hur skiljer sig H&M-kunden från Acne-kunden i sina förväntningar på service i butik? För att besvara frågeställningen används en kvantitativ metod en så kallad muntlig strukturerad intervju som är riktad mot de två kundgrupperna.

I dagens samhälle råder ett överutbud av produkter på marknaden där varje företag febrilt kämpar om att fånga kundens uppmärksamhet. Då modebranschen snurrar allt snabbare och kunden förväntar sig nya plagg i butik varje vecka, har en stark varumärkesidentitet visat sig vara av allt större betydelse . Företag inom samma bransch har en benägenhet till att producera varor som blir alltmer lika varandra gällande produktens egenskaper, utseende och pris. Då teknologins framsteg går allt snabbare ökar konkurrensen och risken finns att nylanserade produkter redan är omoderna när de introduceras för konsumenten. Den avgörande och återstående faktorn för konsumenten vid köp blir då varumärke.