Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse.

Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö. Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt. För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande. Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten. Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.

När kunders efterfrågan på produkter ökar ter det sig naturligt att företag måste producera mer, varpå produktionen och företagens behov av lager ökar. De olika aktiviteterna i ett företag med syfte att framställa produkter till kunder ska ses som en enhet för att optimera produktionen och de omkringliggande processerna. En av de aktiviteter som bör vara effektiv i förädlingskedjan från tillverkning till kund är lagerhållning och det är viktigt att ta till vara på resurserna och göra saker rätt, det vill säga att företaget har en hög inre effektivitet. Smurfit Kappa Kraftliner Piteå, som studien utförts hos, är ett av Europas största pappersbruk och tillverkare av kraftliner som är ett baspapper. Företaget har i dagsläget olika lagerhållningsplatser, däribland i hamnen Haraholmen i Piteå.

Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot småbåtshamnen i väster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, något som föreslås i båda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger på en utfyllnad längs den västra kajen som gör piren ca 50 meter bredare.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Fartygstransport drivs av marina bränslen som avger avgasutsläpp. När fartygen står i hamn förbränner de sitt eget bränsle för elgenerering ombord, förbränningen orsakarluftföroreningar och buller i hamnområdet. Genom de luftföroreningar som sker från koldioxid, koloxid, svaveloxid, kväveoxid och partiklar fås negativa effekter på människa, miljö och ger samhället höga kostnader. För att minska utsläppen kan man ansluta fartygen till elnät på land. Syftet med arbetet var att undersöka elnätets potential till fartygsanslutningar i hela Umeå Hamn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vattennära områden det vill säga Västra Hamnen och Norra Älvstranden, som tidigare använts som hamn- och industriområden idag fungerar med sin nya användning genom att titta på vad som gör dem attraktiva och för vem. Vidare är syftet att ta reda hur tillgängliga de är för allmänheten genom dess offentliga platser. Studien har ett typo-morfoligiskt förhållningssätt vilket betyder att den sociala sammansättningen studerats i områdena samt den fysiska strukturen genom att offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen. Sjönära områden anses vara attraktiva för en mångfald av människor men studien visar att det överlag är resursstarka personer som bosätter sig i Norra Älvstranden och Västra Hamnen. Att områdena är attraktiva samt att det överlag är en viss grupp människor som bosätter sig i områdena exemplifierar en problematik kring hur tillgången till områdenas offentliga platser fungerar.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vattennära områden det vill säga Västra Hamnen och Norra Älvstranden, som tidigare använts som hamn- och industriområden idag fungerar med sin nya användning genom att titta på vad som gör dem attraktiva och för vem. Vidare är syftet att ta reda hur tillgängliga de är för allmänheten genom dess offentliga platser. Studien har ett typo-morfoligiskt förhållningssätt vilket betyder att den sociala sammansättningen studerats i områdena samt den fysiska strukturen genom att offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen. Sjönära områden anses vara attraktiva för en mångfald av människor men studien visar att det överlag är resursstarka personer som bosätter sig i Norra Älvstranden och Västra Hamnen. Att områdena är attraktiva samt att det överlag är en viss grupp människor som bosätter sig i områdena exemplifierar en problematik kring hur tillgången till områdenas offentliga platser fungerar. Studier kring de offentliga rummen har uppmärksammat att stråken i dessa områden är betydelsefulla för att en mångfald av människor och inte bara de som bor där ska kunna orientera sig till de attraktiva vattennära områdena och känna sig välkomna till exempelvis de offentliga kajstråken.

Den värld vi känner till står inför stora förändringar. För första gången i historien bor det fler människor i städer än på landsbygden. I dagsläget förbrukar vi mer av jordens resurser än den klarar av. Klimatförändringarna kommer inom en snar framtid att påverka vårt sätt att leva. Allt fler människor får stressrelaterade sjukdomar och behöver ett nytt sätt att hitta kraft.

Vakansgraden på kontorslokaler i Malmö har traditionellt sett alltid varit hög och legat omkring 15 %. Enligt NewSec Nordic City Report spring 2006 uppgår vakansgraden till 16 % på kontorsfastigheter i Malmö city. Störst vakansgrad finner man i de gamla fastigheterna som har vakanser på uppåt 25 %. Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och undersöka vilka strategier fastighetsföretagen, som äger och förvaltar kontorsfastigheter i centrala Malmö, har för att sänka vakansgraden. Det vi har kommit fram till är att företagen ser på kontorsvakanserna i city på olika sätt, beroende på sina individuella situationer och affärsidéer.

In Scandinavia today many old harbour areas are developed into residential and commercial areas. For example are both Helsingborg city and Malmoe city in south Sweden planning to restructure some of their harbour areas to accommodate shops, schools, offices, residences et cetera. In Copenhagen in Denmark new plans for Nordhavn is also underway. In almost every plan proposal to redevelope an old harbour area the harbour activities are set a side to give room for new development. In Reykjavik, however, this has not been the case.

Projektet ga?r ut pa? att go?ra en konsert med Whitney Houstons la?tar. Konserten go?rs i samarbete med tva? andra sa?ngerskor, och ett band pa? fyra personer. Musiken arrangeras av oss sa?ngerskor, och hela konserten utformas som en helhet, med inslag av a capellasa?ng, medleyn och koreografi.

Idag finns många nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ändamål. En del har övergått till att bli bostadsområden medan andra har blivit områden för handel. Gustavsbergs hamn är en del av ett historiskt industriområde för porslinstillverkning. Området ligger i Gustavsberg som är centralort i Värmdö kommun. Kommunens geografiska läge är Stockholms läns inre skärgård.