Sök:

Sökresultat:

235 Uppsatser om Västra Hamnen - Sida 13 av 16

Hur idrottsla?raren motiverar eleverna till fysisk aktivitet i skolan och pa? fritiden

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Förnyelse av hamnomrÄde i Mollösund. Inspiration och underlag för utveckling av industritomt med fokus pÄ turism och ett levande samhÀlle

Orust Kommun stÄr inför arbetet med att förnya och utveckla ett industriomrÄde vid hamnen i Mollösund. MÄlet Àr att bevara kulturarvet i den lilla fiskebyn samtidigt som man vill satsa pÄ ett levande samhÀlle, den viktiga turistnÀringen samt tillfredstÀlla mÄnga mÄlgrupper. Rapportens syfte Àr att föra en diskussion och dÀrmed bidra med ett underlag till Orusts kommuns arbete och beslut för förÀndring av industritomten belÀgen i Mollösunds hamn. Detta genomförs genom en fallstudie dÀr ett antal befintliga omrÄden analyseras, vilka alla Àr relevanta för industriomrÄdet i Mollösund. Diskussionen skall belysa olika typer av verksamheter som kan inhysas pÄ industritomten och analysera vilka som Àr mer eller mindre lÀmpliga.Genom en kritiskt granskad litteraturstudie inhÀmtades bakgrundsinformation om Mollösund och turism för att förstÄ bakgrunden till Mollösunds identitet.

Kjellbergska gÄrden : inventering & förslag pÄ förnyelse av en trÀdgÄrd

Sammanfattning Kjellbergska gĂ„rden har en historia frĂ„n början av 1600-talet och rĂ€knas som ett av Falkenbergs Ă€ldsta hus. Den kulturminnesmĂ€rkta borgargĂ„rden har en sĂ€regen historia som skeppar- och handelsmannahem och ligger ovanför den plats dĂ€r den gamla hamnen och tullportarna var belĂ€gna. Tomten Slottshagen 3 Ă€r av en för tiden karaktĂ€ristiskt lĂ„ngsmal typ och ligger i gamla stan som Ă€r uppbyggd lĂ€ngs med Ă€lven Ätrans strand. GĂ„rden var frĂ„n början kringbyggd i en kvadratisk form, med kökstrĂ€dgĂ„rd bakom ladugĂ„rdslĂ€ngan ner mot Ă€lven. Flera lyckor hörde ocksĂ„ till hushĂ„llet för jordbruk och djurhĂ„llning.

Makt och motstÄnd för alla Äldrar : Naturen som subversiv kraft i Elsa Beskows Sagan om den lilla hinden

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

Kommuner i interorganisatorisk samverkan : Att sÀkert och effektivt styra informationssÀkerhetsarbete

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

Dagvattenparken : estetiska vÀrden i en teknisk anlÀggning

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning frÀmja estetiska vÀrden i tekniska anlÀggningar och kan pÄ sÄ vis ge dessa anlÀggningar mervÀrden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanlÀggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan ocksÄ blir attraktiv för mÀnniskor att besöka genom att erbjuda estetiska vÀrden och upplevelser. Metoden för vÄrt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter frÄn Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrÄn Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet lÀste vi ocksÄ Patrik Grahn för att fÄ inblick i hans teorier kring naturens förmÄga att ge rekreation.

Genus i r?tten

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

Det problematiska fr?nvaroansvaret. Gymnasieskolans arbete f?r att fr?mja n?rvaro

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

AnvÀndningen av genomslÀppliga markbelÀggningar : ett sÀtt att fördröja och minska avrinningen av dagvatten

ÖversvĂ€mningar blir allt vanligare och hĂ€ndelserna kan kopplas till den ökade andelen hĂ„rdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebĂ€r att större ytor hĂ„rdgörs och tillsammans med en förvĂ€ntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvĂ€mningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hĂ„rdgörning av mark som indikerar att hĂ„rdgörningen Ă€r ett rĂ„dande problem i Europa. Det finns idag flera sĂ€tt att jobba med dagvattenhantering och ett utav dem Ă€r anvĂ€ndningen av genomslĂ€ppliga markbelĂ€ggningar. Forskning visar att anvĂ€ndandet av genomslĂ€ppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.

Kostnadsnyttoanalys för malmtransporter frÄn Kaunisvaara

Examensarbetet gÄr ut pÄ att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna frÄn den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens lÀn. Företaget Northland Resources planerar att pÄbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och dÀrefter skeppa ut det frÄn hamnen. De första Ären handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per Är, men siktet Àr instÀllt pÄ att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per Är. PÄ grund av företagets brytning kommer ökningen av vÀgtransporter mellan frÀmst Kaunisvaara och Svappavaara (dÀr omlastning till jÀrnvÀg sker) öka markant. För att bibehÄlla ett fungerande transportnÀt bör transportinfrastrukturen utökas pÄ ett eller annat sÀtt, och ett bra sÀtt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bÀst för hela samhÀllet Àr att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet Àr inriktat frÀmst pÄ att göra en analys över transportalternativen jÀrnvÀg eller elvÀg, jÀmfört med referensalternativet baserat pÄ vanlig vÀg med konventionella lastbilar.

PlatspÄverkan : en fallstudie om delaktighet och genusperspektiv i planeringen av Aktivitetsytan i RosengÄrd

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i RosengÄrd. Aktivitetsytan Àr en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process dÀr unga tjejer deltagit. DÀrmed har projektet planerats bÄde med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv. I uppsatsen undersöker jag tre frÄgestÀllningar, dÀr tvÄ frÄgestÀllningar Àr direkt relaterade till fallstudien. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv. Fallstudien Àr baserad pÄ intervjuer med inblandade tjÀnstemÀn samt en av de deltagande tjejerna. Den visar pÄ hur delaktigheten lagts upp genom att anstÀlla deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.

IntÀktsredovisning : i elitidrottsföreningar

Studien studerar inta?ktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien a?r inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien a?r att underso?ka vilka problem som kan uppsta? i inta?ktsredovisningen och fo?rklara dem.

VÀgval Marstrands gÀsthamn -En studie av driftsformer

Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gÀsthamnsverksamheten pÄ Marstrand som KungÀlvs kommun idag stÄr inför. Problemet delas dÀrefter upp i sina separata bestÄndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt bÄtturismen och dess utveckling ges lÀsare.I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka KungÀlvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gÀsthamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gÀsthamnar i Skandinavien. Urvalet av gÀsthamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnÄ god validitet och reliabilitet pÄ uppsatsen.Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i AktieÀgarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats.Empirin presenterar resultatet frÄn den kartlÀggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ÀgarförhÄllanden, syftet med gÀsthamnsverksamheten, differentiering samt olika sÀrdrag ges.I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.

Stadsförnyelse i waterfrontomrĂ„den - en jĂ€mförelse mellan Norra Älvstranden i Göteborg och HafenCity i Hamburg

NĂ„gra stadier i utvecklingen för waterfrontomrĂ„den kan identifieras; strategiskuppvĂ€xt, industrialisering, avindustrialisering och förnyelse. Ofta Ă€r förĂ€ndringar iekonomiska förhĂ„llanden och ny teknologisk utveckling de primĂ€ra krafterna somgett upphov till nya rumsliga och funktionella relationer mellan hamnen och staden.I en utveckling som har tilltagit sedan andra vĂ€rldskriget flyttar industri,transportanlĂ€ggningar och hamnar bort frĂ„n centrala stadslĂ€gen. Denna flytt Ă€r oftaden utlösande faktorn för waterfrontförnyelse; övergiven industrimark nĂ€ra stadenskĂ€rna frigörs och kan dĂ„ omvandlas till andra Ă€ndamĂ„l. I processen för att förĂ€ndrawaterfrontomrĂ„den mĂ„ste flera olika flöden samverka, dĂ€ribland ekonomiska,politiska, kulturella och ekologiska processer. Ett avdelande vattenparti i en stadkan fungera som en styrka som skapar tillvĂ€xt men ocksĂ„ som en barriĂ€r som skaparavstĂ„nd och hindrar uppbyggnaden av en sammanhĂ„llen stad.Syftet med denna uppsats Ă€r att översiktligt undersöka relationerna mellanwaterfrontomrĂ„den och dess stad och mer specifikt att undersöka hur detta ser ut itvĂ„ waterfrontprojekt i tvĂ„ stĂ€der i Europa; Norra Älvstranden i Göteborg ochHafenCity i Hamburg.

Öppna dagvattensystem : tvĂ„ fallstudier av skötsel

I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att man tar hand om vattnet pÄ ett annat sÀtt Àn det konventionella. Detta pÄ grund av olika anledningar sÄ som: rening, fördröjning och mervÀrde. De konventionella systemen som leder dagvattnet direkt till reningsverk eller recipienter i ledningar Àr idag kraftigt överbelastade, dÀrför mÄste man ibland om det Àr rÀtt förutsÀttningar hantera dagvattnet lokalt. Detta brukar samlas under begreppet LOD, Lokalt OmhÀndertagande av Dagvatten. Inom begreppet finns en rad olika lösningar pÄ hur man kan rena, fördröja och infiltrera dagvattnet.I detta arbete ligger tyngdpunkten pÄ öppna dagvattensystemen och vad det finns för skötselproblem kring dessa, arbetet tar upp vad som kan vara anledningen till att dessa skötselproblem uppstÄr.Metoden har varit att titta pÄ tvÄ olika system nÀmligen vÀstra hamnens dagvattensystem i Malmö och det som finns i Mariastaden, Helsingborg.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->