VÀrlden har förÀndrats frÄn Kalla krigets stormaktsspel till dagens globaliserade vÀrld, dÀr internationella organisationer spelar en allt större roll i politiken. NATO som bildades i Kalla krigets motsÀttningar har Àndrat fokus frÄn att innan bara ha riktat sin blick mot öst till att idag verka som en global interventionsmakt.Vi har i vÄr normativa uppsats, med utgÄngspunkt i deontologin, analyserat NATO:s interventioner i Kosovo och Afghanistan efter Jus ad bellum-kriterierna som Äterfinns i Just War-teorins första del. Syftet med detta Àr att kunna ta stÀllning till huruvida NATO kan anses vara en legitim aktör i interventionssammanhang. För att kunna presentera ett bredare resonemang har vi Àven valt att kritiskt granska vÄrt teorival ur ett konstruktivistiskt synsÀtt. Det vi sÄledes har kommit fram till Àr att NATO:s interventioner varit legitima, men att organisationen i sig inte kan rÀknas som legitim i detta sammanhang pÄ grund av dess tvivelaktigt demokratiska karaktÀr..

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstÄ vad som hÀnder i ett jÀmstÀlldhetsprojekt inom förskolan dÀr kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frÄgestÀllningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa pÄ kunskap, emancipation, förÀndring, makt och motstÄnd? Den teoretiska ramen bestÄr av poststrukturalistiska teorier hÀmtade frÄn Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet Àr pedagogers och handledares utvÀrderingar frÄn förskoleprojektet JÀmFör i VÀsterbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen bestÄr av ?att upptÀcka?, ?att fÄ ett seende? och ett ?tÀnk?, vilket förvÀntas leda till pedagogens frigörelse.

Syftet med studien Àr att undersöka hur feminister uppfattar, förhÄller sig till och hanterar den mediala bilden av feminister. Detta Àr relevant för att lyckas bryta de normer som uppstÄtt kring feminister och Àven för att se hur man sjÀlv som feminist arbetar för att nÄ detta mÄl. Att undersöka detta leder till att den vetenskapliga forskningen kring den makt medierna har att pÄverka stora fenomen i samhÀllet utvecklas, men det ger Àven förstÄelse hur detta uppfattas och hanteras av de som befinner sig inom ramen av vad fenomenet behandlar. FrÄgestÀllningen Àr: hur uppfattar, förhÄller sig till och hanterar feminister den mediala bilden av feminister?Metod och material:  Denna studie har tillÀmpat kvalitativa intervjuer, i form av en fokusgrupp och tvÄ individuella intervjuer, för att kunna besvara forskningsfrÄgan.Huvudresultat : Feminister uppfattar en negativ bild av feminism i media.

Denna uppsats undersöker hur kategoriseringar görs i den svenska realityserien Paradise Hotel. Fokus i uppsatsens analys ligger pĂ„ hur kategoriseringarna genus och sexualitet skapas, Ă„terskapas och/eller utmanas i programmet genom deltagarnas tal och handling. Ämnesvalet grundas i ett intresse av hur media Ă€r med och skapar kategoriseringar och dess roll i normaliseringsprocesser kring hur kategoriseringar förvĂ€ntas vara. Uppsatsen diskuterar de första 33 avsnitten av den sjĂ€tte sĂ€songen av det svenska Paradise Hotel. Analysen Ă€r strukturerad efter fyra temapunkter; bilden av den Andre, kroppen, motstĂ„nd och heteronormativitet.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan mĂ€n i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de stĂ„r i relation till allmĂ€nna normativa vĂ€rderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen Ă€r att jĂ€mföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad Ă€r det dĂ„ i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som pĂ„verkar dessa handlingar's uttryck och pĂ„verkar i sĂ„fall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan mĂ€n blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frĂ„gestĂ€llning").

A qualitative interview study how the normative gender images affects on women, their roles and positions in a drug abuse. The purpose of this study aims to shed a light at the consequences that the normative gender scenario inflicts on women with drug abuse and how these prejudices affects these women. Based on interviews with four different women who all lived with a drug abuse we have problematized how the gender system and the normative gender images affected them. We have used gender perspectives and social constructivism theories while analyzing the empirical basis. More specifically we use the theories of Butler about how gender constructs through performative actions and Hirdmans theories of the gender system.

SammanfattningDetta examensarbete undersöker hur ett globalt industriföretag arbetar med kunskapshantering utifrÄn ettKnowledge management-perspektiv. MÄlföretaget undersöks genom Talent management-konceptet People Equity. Vi baserar vÄr uppsats pÄ empiri bestÄende av tolv kvalitativa intervjuer med medarbetare frÄn företaget. VÄra teoretiska utgÄngspunkter grundas primÀrt pÄ Alvesson och KÀrremans deskriptiva modell om hur företag arbetar med kunskapsstyrning, Model of managerial intervention. UtifrÄn analys av insamlad empiri placerar vi ut mÄlföretaget pÄ ovan nÀmnda matris.

1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige och 1973 förbjöds det i regeringsformen. Vid en opinionsundersökning 1997 upptÀcktes att det fanns ett ca 40%-igt stöd för dödsstraff. Senare mÀtningar har gett ungefÀr samma siffra. Det överraskande resultatet föranledde en riksdagsdebatt vÄren 1998. 1921 motiverades beslut av att nÄgra fördelar med straffet jÀmfört med andra former inte kunde styrkas.

Med utgÄngspunkt att lÀrare upplever elevers lÀsförstÄelse som svÄr att bedöma Àr syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet lÀsförstÄelse. Jag har tagit hjÀlp av lÀsförstÄelseforskning för att kunna Äterge en samlad bild av begreppet lÀsförstÄelse. Ett andra syfte Àr att försöka se hur begreppet lÀsförstÄelse förhÄller sig till litterÀr analys och tolkning. Genom att stÀlla lÀsförstÄelseforskningens definition av lÀsförstÄelse mot en berÀttande text försöker jag förstÄ vad begreppet betyder och innebÀr i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett lÀsförstÄelsetest pÄ den berÀttande texten.

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

I denna uppsats undersöker jag hur det Àr att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte Àr att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp.Jag undersöker pÄ vilka sÀtt litauiska hbt-aktivister förhÄller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material bestÄr av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister.Resultatet visar att det litauiska samhÀllets i mÄngt och mycket negativa instÀllning till hbt-personer pÄverkar hur aktivisterna vÀljer att presentera sig sjÀlva som grupp. I presentationen av sig sjÀlva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensÀtta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebÀr detta en slags Anti-Pride, dÀr iscensÀttningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare Àn att anvÀnda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden..

Ett organisationsvarumÀrke har flera pÄtagliga fördelar: Det förmedlar ett företags kÀrnvÀrden, det ger företaget en möjlighet att sÀrskilja sig frÄn sina konkurrenter och det utgör en överlÀgsen kommunikationsfördel gentemot företagets intressenter. Med detta sagt Àr ett starkt organisationsvarumÀrke efterstrÀvansvÀrt. För att lyckas med organisationsmarknadsföring krÀvs dock att hela företaget organiserar sig och deltar och hÀr Àr den interna kommunikationen i organisationen nyckeln för att lyckas pÄ lÄng sikt. Följaktligen Àr syftet och utgÄngspunkten i denna uppsats att; undersöka IBMs strategi "En smartare planet" med fokus pÄ den interna kommunikationen i företaget utifrÄn de anstÀlldas egna upplevelser ? med motivet att möjliggöra en jÀmförelse med den normativa teori som berör organisationsvarumÀrken.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i bÄde politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgÄngar och problem, i förhÄllande till större strukturella fenomen sÄ som islamofobi och rasism, men tar inte hÀnsyn till den mÄngfald som prÀglar gruppen muslimska kvinnor. IstÀllet för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, nÄgonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rÀttigheter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur olika exkluderingsprocesser verkstÀlls och förhandlas fram under en vanlig skoldag ur barnens eget perspektiv. Empirin utgjordes av intervjuer och observationer av Ätta mellanstadieelever. Studien tog sitt teoretiska avstamp i Goffmans teorier om sociala situationer, Garfinkels etnometodologi, Corsaros barndomssociologi och en fenomenologisk syn pÄ barns perspektiv. Intervjuerna visade att utanförskap konstitueras i interaktionen i elevgruppen. Intervjuerna och observationerna visade att eleverna gjorde motstÄnd bÄde mot skolans normer och sina inbördes normer i kamratgruppen.

Det finns mycket forskning riktad mot större företags investeringsprocesser, men samtidigt en stor brist pÄ forskning som Àr riktad mot investeringsprocesserna i smÄ företag samt vilka aktörer och faktorer som pÄverkar dessa processer. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att ge en inblick i hur investeringsprocesser i smÄ företag kan se ut samt identifiera vilka aktörer och faktorer som kan pÄverka dessa processer. För att undersöka detta har fallstudier pÄ fyra smÄ företag inom Norrbottens trÀindustri genomförts, Siverts Snickerifabrik, Spikab, Finsnickeri och Wiklunds LedstÄngssnickeri. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer. Slutsatserna som drogs var att smÄ företags identifierade följande steg i en investeringsprocess: identifiera behov, finansiering, identifiera alternativ, utvÀrdera alternativ, beslut, utbildning och uppföljning.