I vår studie har vi försökt att klargöra vilka roller de förtroendevalda revisorer och de sakkunniga har i den kommunala revisionen. Vi har funnit att det finns en del problem när det gäller de förtroendevaldas brist på kompetens och oberoende. Dessutom är de sakkunnigas påverkan under revisionsprocessen väldigt stor, vilket kan leda till att revision genomförs enligt samma mallar i flera olika kommuner och kommunen inte får den särpräglade granskning som den kommunala revisionen är tänkt att resultera i..

Uppsatsens syfte är att redogöra för kommunal revision i tre svenska kommuner med tyngdpunkt på gransknings- och prövningsprocessen. Vi ska jämföra processerna mellan dessa tre kommuner samt diskutera för- och nackdelar med att ha eget revisionskontor eller att anlita externt sakkunniga. Vi har använt oss av ett induktivt tillvägagångssätt och en kvalitativ metod. Empirin består av sex personliga intervjuer med en förtroendevald revisor och ett sakkunnigt biträde, från tre olika kommuner. Respondenternas uttalande om gransknings- och prövningsprocessen presenteras kommunvis.

I november 2010 infördes en lagändring så att revision blir frivillig för små aktiebolag. För existerande små bolag krävs ändring i stadgarna för att kunna avsäga sig revision men nystartade små aktiebolag kan avsäga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen är ännu så ny att det är för tidigt att se andra effekter av den. I den här studien fokuseras på några olika revisorers förväntningar och föreställningar om hur frivillig revision kommer att påverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid.Uppsatsen undersöker hur några revisorer, två auktoriserade och en godkänd tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete och deras relation till kunder som är småföretagare.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag som går under den frivilliga revisionen. Vi vill även undersöka vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande märkt av. Vi har samlat in data genom en kvalitativ ansats som underlag för intervjuerna med bakgrund av teorin. Teorikapitlet i uppsatsen är sorterad i två delar, först en teoridel med två vetenskapliga teorier och sedan en referensram. Utifrån metoden och teorin har vi gjort kvalitativa intervjuer som redovisas i empirin.

År 2010 infördes en ny lag där de små aktiebolagen inte längre behöver använda sig av revision. Aktiebolagen kan avskaffa revision då verksamheten inte får överstiga två av dessa tre gränsvärden;1 - 3 anställdaUnder 1,5 miljoner kronor i balansomslutningUnder 3 miljoner i nettoomsättningSyftet med studien är att noga undersöka vilka faktorer som är avgörande när små aktiebolag väljer att avskaffa eller behålla revision samt att försöka se tydliga mönster och motiv av vilka faktorer samt omständigheter som varit avgörande vid bolags beslut rörande fri revision. Tio bolag som valt att behålla revision och tio bolag som valt att avskaffa revision har intervjuats, tillsammans med tre revisionsbyråer. Jag har endast använt mig av primärdata. Mina primärdata är de kvalitativa intervjuerna med bolagsägarna och revisionsbyråerna.För att besvara mitt syfte och problemformulering har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod.

Hur kommer ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten attpåverka revisorer? Kommer efterfrågan på revision att förändrasoch kommer några alternativa redovisnings- och revisionstjänsteratt uppkomma?Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer anser sig påverkas av revisionspliktens eventuella avskaffande. De slutsatser som framkom genom uppsatsen är att avskaffandet leder till ett gynnsammare företagsklimat. Många företag kommer att välja revision på frivillig basis. Avskaffandets övergångsperiod kommer att vara turbulent.

Genom personliga intervjuer med revisorer, småföretagare, banktjänstemän och en redovisningskonsult har vi undersökt vad revision och revisorer har för betydelse för småföretag..

Syfte: Att undersöka om direktivet lägger en grund för en effektivare revision av företag inom EU. Metod: Uppsatsen är deskriptiv och en deduktiv forskningsansats har tillämpats. En dokumentstudie har genomförts av rättsligt material samt artiklar. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats, eftersom att den är mer flexibel samtidigt som fokus vilar på att analysera text. Teori: Teoriavsnittet utgår från teorier kring global governance, vilket bidrar med ett globalt angreppssätt.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

Revision är ett omdebatterat ämne och förändringar inom revision är vanligt. Det är viktigt att revisionen utförs på ett korrekt sätt men då det är en service är det även viktigt att kunderna är nöjda. I detta examensarbete undersöks vad som påverkar revisionen och hur dess upplevda värde kan öka. Detta studeras genom en modell som separerar den sociala konstruktionen av en revisor från revisionsprocessen. Med bland annat teori har fyra potentiellt förstärkande faktorer tagits fram, dessa är information, kommunikation, kunskap och språk.

FrågeställningarTre frågor avser uppsatsen att besvara. Vilka delar av revision är av störst alternativt minst betydelse för småföretag i Västerbotten och hur kommer dessa faktorer att påverka valet om fortsatt revision? Existerar ett förväntningsgap bland småföretag i Västerbotten och, hur påverkar det valet om fortsatt revision? Finns det något samband mellan hur småföretag i denna studie väljer vid frivillig revision och hur företagen i Finland och Danmark valde första året efter revisionspliktens borttagande?SyfteUppsatsens teoretiska syfte är att ge ett bidrag till forskning inom val av revision. Ett teoretiskt delsyfte är att jämföra företagen i uppsatsen med hur småföretagen i Danmark och Finland valde ett år efter revisionspliktens borttagande. Uppsatsens praktiska syfte är att ta reda på vilka delar av revision som har störst alternativt minst betydelse för småföretag samt om ett förväntningsgap existerar.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur stor andel av de små och medelstora aktiebolagen som kommer att välja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trätt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen.Kvantitativ metodVår undersökning tyder på de flesta företag även i fortsättningen kommer att välja att genomföra revision i sina företag även efter slopandet av revisionsplikten. Men att revisorerna måste anpassa sina tjänster mer efter företagens önskemål eftersom de kommer att konkurrera på en helt ny marknad..

På grund av alla de företagsskandaler som har inträffat har lagstiftaren gjort mycket för att stärka revisorns oberoende och därigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder så finns det en risk att han går miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frågan om vad revisorerna anser skapa en god revision i små aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet påverkar kvalitén på revisionen. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer.

Background: The statutory audit in Sweden was implemented in 1983 and the purpose was to improve the owners ability to control and to mitigate economic fraud. The present debate is concentrated about the high costs of audit in small companies. The major concern is whether the statutory audit should be mandatory for the smallest companies. Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to explain the value of auditing in small companies defined as 10/24-companies by identify and analyze possible factors that affects the attitudes towards auditing and reflects the value of a statutory audit. Research method: Our study is deductive and based on a quantitative research method which includes both a survey and the companies annual reports.

Studiens syfte är att förklara hur småföretagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnära tjänster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor småföretagaren har idag påverkar framtida beslut om att behålla revisionen när revisionsplikten slopas. Studien bygger på tidigare forskning över nyttan med revision i småföretag. Samt behov ? och relationsattribut som påverkar valet av fortsatt revision. I studien används en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, där empirin insamlats via en enkätundersökning till 180 små ägarledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.