Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

IntroduktionI ögonsjuksköterskans arbete ingÄr att möta ungdomar med synskada utifrÄn behov ochförutsÀttningar i dagligt liv. Idag saknas det vetenskaplig kunskap om hur dessa ungdomarupplever hÀlsa, vÀlbefinnande, livskvalitet och möjligheter till bemÀstrande utifrÄn sittfunktionshinder.SyfteSyftet med studien Àr att kartlÀgga upplevelser av hÀlsa och vÀlbefinnande hos ungdomar medsynskada i relation till deras livssituation och dagligt liv. Ett sekundÀrt syfte med studien Àr attvalidera SAUK -modellen som en struktur för styrd innehÄllsanalys.MetodData insamlas i form av bloggtexter och bearbetas med styrd innehÄllsanalys utifrÄn SAUK -modellens bÀrande delar.ResultatAtt ha hÀlsa Àr att vara i balans och att ha livsmÄl. I strÀvan mot sina livsmÄl, visar ungdomarna ipilotstudien en bred repertoar. Denna anvÀnder de för att möta upp de yttre miljöomstÀndigheter,som stÀndigt gör sig pÄminda.DiskussionBloggförfattarna anvÀnder sig av olika strategier i sitt projektjag för att antingen bibehÄlla balanseller att uppnÄ balans.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

MÄnga ungdomar har i dagens samhÀlle hamnat i kriminella banor. Det finns stöd i olika former bland annat institutioner dÀr ungdomarna blir placerade för att med hjÀlp av utbildad personal kunna Äter igen bli accepterade samhÀllsmedlemmar.Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen av omsocialiseringen pÄ de ungdomar som placeras i behandlingshem pÄ grund av kriminalitet, samt ta reda pÄ ifall behandling pÄ institution har bidragit till att ungdomarna blir accepterade i samhÀllet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar har försökt fÄ svar pÄ vilken betydelse behandling pÄ intuition har för kriminella ungdomars Äterintegrering i samhÀllet. Vi har analyserat vÄrt material utifrÄn sociologiska teorier för att öka förstÄelsen av ungdomskriminalitet.Resultatet tyder pÄ att ungdomars placering pÄ institutionen inte Àr den ultimata lösningen till Äterintegrering, men respondenterna har oftast upplevt behandlingshemmen som nÄgot positivt dÄ personalen har bidragit till ett nytt sÀtt att tÀnka pÄ.  .

Studien anvÀnder ett explicit test och jÀmför ungdomar (14-16 Är) och vuxna gÀllande deras riskbedömning av brott, attityder kring brott och moralnivÄ. Dessa faktorer förvÀntas ha ett samband med varandra och kan ge en förklaring till varför ungdomar begÄr fler brott per capita Àn vuxna (Ahlberg, 1996). Samplet som utgjorde ungdomsgruppen (N=101) togs frÄn fyra högstadier och vuxensamplet (N=101) bestod av studerande vid Komvux. Testet var ett egenkonstruerat frÄgeformulÀr och visade pÄ flera signifikanta skillnader mellan vuxengruppen och ungdomsgruppen dÀr vuxengruppen rapporterade högre riskbedömning, strÀngare attityder kring brott samt en generellt högre moralnivÄ. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visat pÄ en diskrepans mellan ungdomars och vuxnas riskbedömning.

Syftet med denna uppsats har varit att förstÄ hur bilden av ungdomar konstrueras i svensk dags- och kvÀllspress. Problematiseringen av uppsatsÀmnet var den verklighet som konstrueras, i det hÀr fallet bilden av ungdomar, som kan konstrueras till ett socialt problem. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit socialkonstruktivistisk. Metoden för att förstÄ bilden av ungdomar var genom tolkning och analys av text. TvÄ statligt utgivna rapporter valdes ut, dÀrefter söktes via databas efter tidningsartiklar som berörde Àmnena ungdom och de utvalda rapporterna.

 Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken pÄ psykisk ohÀlsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och sjÀlvmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, dÀr fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig pÄverkas av sina förÀldrar nÀr de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns nÄgra skillnader i denna eventuella pÄverkan beroende pÄ vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid Ärskurs tre vid tvÄ gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som anvÀndes var bÄde en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkÀter, vilket innebÀr en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv anvÀndes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fÀlt för att se om det har nÄgon betydelse för hur ungdomar vÀljer, hur deras förÀldrar eventuellt pÄverkar dem och om det har nÄgon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar vÀljer. Sedan finns Àven en förförstÄelse angÄende att det finns en skillnad i hur ungdomar har pÄverkats av sina förÀldrar beroende pÄ vid vilken skola eller inriktning de studerar.

Bakgrund: Diabetes typ 1 Àr en sjukdom som ofta uppkommer i tidig Älder. Att fÄ diagnosen innebÀr en stor omstÀllning för ungdomen dÄ livsstil mÄste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsÄren Àr frigörelsen frÄn förÀldrarna samt att hitta en egen identitet framtrÀdande. I vÄrden kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men Àven stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och Àr pÄ sÄ sÀtt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvÄrd blir.Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1Metod: Litteraturöversikt.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

"Alla Àr vi olika" Àr en queerteoretisk, kritisk diskursanalys av hemsidan kondom.nu.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur information om sex, sexualitet och kön som riktas till ungdomar kan utformas. Vi har en förestÀllning om att ungdomar Àr den frÀmsta gruppen i dagens samhÀlle som översköljs med information om sex och relationer, könssjukdomar och graviditeter. Det Àr dÀrför viktigt att det ges en öppen och bekvÀm bild av vad sex, sexualitet och kön Àr och kan innebÀra.I och med att Internet idag Àr ett sÄ pass stort kommunikations- och informationsforum dÀr alla kan vara anonyma och ta del av det som förmedlas har vi valt att undersöka den information som gÄr ut till ungdomar via nÀtet. Eftersom Internet ocksÄ Àr en plats dÀr alla kan producera information finns fÀrre restriktioner för vad som fÄr skrivas och inte fÄr skrivas. Vi studerar i denna uppsats webbsidan kondom.nu genom en kritisk diskursanalys dÀr vi frÀmst tittar pÄ hur sex, sexualitet och kön görs pÄ hemsidan.

Denna underso?kning tar upp problemet att de som utsa?tts fo?r brott ofta a?r kriminella och syftar till att ge en o?kad fo?rsta?else fo?r utsatthet fo?r brott, oro fo?r brott men fra?mst rollblandning hos gymnasieungdomar i Va?stra Go?taland. Fo?r detta syfte gjordes en kvantitativ surveyunderso?kning med tva?rsnittsdesign: en enka?tunderso?kning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Underso?kningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar pa? orsaker till att man utsa?tts fo?r brott snarare a?n orsaker till att man bega?r brott.

Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens kroppsideal och pÄverkan frÄn media Àr riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohÀlsosamt bantningsbeteende. DÀr förhoppningen Àr att gÄ ned i vikt pÄ ett eller annat sÀtt med hjÀlp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohÀlsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar Àventyrar sin hÀlsa bÄde fysiskt och psykiskt. Eftersom ohÀlsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och elevhÀlsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptÀcka och effektivt hantera ett ohÀlsosamt bantningsbeteende hos elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohÀlsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats anvÀndes.