Sök:

Sökresultat:

1031 Uppsatser om Värdering av prestation - Sida 66 av 69

Goodwill ? En framtida tillgÄng?

Goodwill Àr ett kontroversiellt begrepp och har varit mycket omdiskuterat inom redovisningslitteraturen. PÄ senare Är har andelen redovisad goodwill ökat och blivit en betydande post i företagets balansrÀkningar. Enligt IFRS 3 ska anskaffad goodwill berÀknas som skillnaden mellan köpeskillingen och identifierbara tillgÄngar och skulder. Eftersom goodwill ofta baseras pÄ ett restvÀrde och att bÄde IFRS 3 och IAS 36 uppmanar anvÀndarna att göra subjektiva bedömningar skapas utrymme för manipulation i redovisningen. Anledningen till det Àr att redovisningsdata ofta anvÀnds som underlag för att mÀta chefers prestation.

MVG - en frÄga om kön? : En komperativ studie om betygsfördelningen mellan pojkar och flickor i idrott och hÀlsa

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att utifrÄn ett komparativt perspektiv, mellan tvÄ skolor, undersöka orsakerna till pojkars och flickors betyg i Àmnet idrott och hÀlsa. De frÄgestÀllningar som anvÀndes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala arbetsplaner i Àmnet idrott och hÀlsa och hur vÀl förankrade Àr dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslÀrarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslÀrarna om en elev ska fÄ betyget MVG? Hur medvetna Àr idrottslÀrarna om pojkars och flickors villkor i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodDe metoder som anvÀnts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. TvÄ grundskolor deltog i undersökningen. PÄ den ena skolan (skola A) hade fler pojkar Àn flickor betyget MVG i Àmnet idrott och hÀlsa medan det pÄ andra skolan (skola B) var tvÀrtom.

IntÀktsredovisning i elbolag

Bakgrund och problem: IntÀkter utgör ofta den största posten i ett företags resultatrÀkning ochÀr dÀrmed ett av de viktigaste elementen i de finansiella rapporterna. Trots intÀkters betydelse Àrregelverket inom omrÄdet förhÄllandevis knapphÀndigt. SvÄrigheten rörande intÀktsredovisninghandlar om att det ofta krÀvs bedömningar för att avgöra i vilken tidsperiod en intÀkt skaredovisas. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ intÀktsredovisning i elhandelsbolag. I dessa företaguppkommer periodiseringsproblematiken för fastpriskontrakt som strÀcker sig över mer Àn ettrÀkenskapsÄr, dÄ företagen har kopplade transaktioner.

Oasen i arbetsplatsen : Ett designförslag om hur en restorativ zon kan berika vÄr arbetsmiljö

Oasen i arbetsplatsen Àr ett designförslag pÄ hur en restorativ zon i vÄra arbetsmiljöer skulle kunna gestaltas. Oasen Àr en tillgÀnglig plats för daglig ÄterhÀmtning. En kÀlla som Àr kravlös, stimulerar och omhÀndertar vÄra sinnen. MÄnga i arbete vÀntar pÄ att de ska kÀnna sig trötta innan de tar paus, men det behöver inte betyda att hjÀrnan inte Àr trött. Att utveckla en plats för ÄterhÀmtning leder till mer genomtÀnkta beslut och mer energi i vÄrt dagliga arbete.

Att agera pÄ förvÀntningsgapet mellan revisionsprofessionen och intressenter : en uppsats som behandlar ansvarsfrihet och förvÀntningarna pÄ en revisors ansvar

SammanfattningDen första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 dÄ företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt vÀlmÄende företag. DÄ det uppdagades att Enrons revisionsbyrÄ Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.Skandalerna har bidragit till att allmÀnheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggÄr nÄgra förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affÀrstransaktioner. AllmÀnheten förvÀntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affÀrer och blir dÀrför besvikna pÄ revisionsprofessionen dÄ en revisionsskandal uppstÄr. För att minska detta förvÀntningsgap behöver allmÀnhetens förvÀntningar pÄ en revisors ansvar realiseras och alltsÄ minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.Det hÀr Àr ett kvalitativt arbete dÀr materialet kommer ifrÄn lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar frÄn Stockholms tingsrÀtt samt utlÄtanden frÄn RevisorsnÀmnden.

Gröna hyresavtal : Utredning om vad som bör regleras i standardmallen

Ett grönt hyresavtal bidrar till att anvÀndandet av fastigheten sker pÄ ett miljömedvetet sÀtt. Det gröna hyresavtalet inkluderar idag olika omrÄden dÀr hyresgÀsten och fastighetsÀgaren samarbetar för att uppnÄ energieffektivisering och ett brukande av lokalen som inte belastar miljön i för stor mÄn. En energieffektivisering kan göras genom att investera i mer energieffektiva tekniska system i fastigheten. Dessa ÄtgÀrder bör fastighetsÀgaren bekosta eftersom det Àr kostsamt samt för att den vanliga hyresgÀsten normalt inte har kÀnnedom kring dessa system. DÀremot bör hyresgÀsten bekosta de ÄtgÀrder som direkt leder till besparingar för hyresgÀsten, sÄ som exempelvis belysning som krÀver mindre energi eller nÀrvarostyrdbelysning.

Att kasta en strike. Hur svÄrt kan det vara? : En kvantitativ och kvalitativ studie i mental tuffhet hos basebollpitchers

Syfte och frÄgestÀllningar: Denna studie har granskat begreppet mental tuffhet och dess roll i sporten baseboll. Syftet var att, genom en kvantitativ och kvalitativ metod, undersöka hur fyra unga svenska pitchers reflekterar över de egenskaper, fÀrdigheter och verktyg associerade till mental tuffhet för att skapa en ökad förstÄelse i unga pitchers mentala förmÄga. Detta genomförs som den första svenska idrottspsykologiska studien i sitt slag.Hur upplever unga basebollspelare olika aspekter av de innefattande egenskaper och fÀrdigheter som omfattar mental tuffhet?Besitter unga basebollspelare som hÄller en jÀmn prestationsnivÄ under match Àven en högre grad av mental tuffhet?Metod: Studien bestÄr av en kvalitativ och kvantitativ metod dÀr ett urval av fyra pitchers först statistiskt har observerats under match för att sen intervjuas med en semistrukturerad intervjumetod. Statistikinsamling genomfördes med syftet att kvantitativt granska deras prestation under match sett till lyckade och misslyckade kast.

Trakealkollaps hos shetlandsponnyer : effekt pÄ prestation och lungfunktion

Trakealkollaps Àr relativt ovanligt förekommande hos hÀstar men Àr nÄgot vanligare hos smÄvuxna ponnyraser. Sjukdomen har ett progressivt förlopp och Àr ofta lÄngt framskriden innan respirationssymtom som missljud, hosta och dyspné uppkommer. De tillgÀngliga behandlingsalternativen ger sÀllan tillfredsstÀllande resultat och prognosen vid höggradig kollaps med grava symtom fÄr anses som dÄlig. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om och i sÄ fall i vilken grad trakealkollaps pÄverkar hÀstens anvÀndbarhet, detta gjordes genom att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i arbetstolerans och lungfunktion mellan en grupp friska shetlandsponnyer och en grupp shetlandsponnyer med trakealkollaps. Den friska gruppen bestod av tio ponnyer och gruppen med kollaps av fyra ponnyer, varav tre hade trakealkollaps av grad 3 och en av grad 2.

Att ha nytta av varandra : En aktionsforskningsstudie med hÀndelseboken som verktyg.

Employer branding Àr en strategi som allt fler organisationer börjar anvÀnda sig av för att nÄ konkurrensfördelar genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare beskrivs vilja ha en lÄngvarig och lojal relation till organisationen dÄ de upplever fördelar i organisationens vÀrdeerbjudande och genom det identifierar sig med organisationen. Strategin har vuxit sig starkare i takt med att medarbetarna allt mer ses som organisationens viktigaste resurs och medarbetarna ses som lÀnken till organisationens prestation. Denna studie har som syfte att skapa en förstÄelse för vad som kÀnnetecknar medarbetare och tjÀnstemÀns förestÀllningar om deras arbetsgivare och hur dessa kan pÄverka arbestgivarens employer brand för att kunna utveckla och stÀrka det. Vi har i studien inspirerats av den kritiska realismen och antagit en kvalitativ ansats.

Positioneringsstrategier fo?r konsultbolag inom TV- och mediabranschen

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

Det balanserade styrkortets utbredning bland jÀmtlÀndska företag

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, ÖstersundFörfattare: Lina Allmungs och Sara NorĂ©us MagnĂ©liHandledare: Jan HemlinTitel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jĂ€mtlĂ€ndska företagBakgrund och problemdiskussion: De senaste tvĂ„ decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fĂ„tt allt mer kritik. Anledningen Ă€r att det idag rĂ„der andra förhĂ„llanden Ă€n nĂ€r den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de bĂ„da Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början pĂ„ 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmĂ€ssiga mĂ€tningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens lĂ€ge Ă€r de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnĂ„. Företagen mĂ„ste dĂ€rmed efterstrĂ€va en balanserad prestation av de finansiella och operationella mĂ€tningarna för att fĂ„ en snabb och överskĂ„dlig bild av verksamheten.OvanstĂ„ende diskussion leder fram till följande frĂ„gestĂ€llningar:?Hur utbrett Ă€r det balanserade styrkortet bland JĂ€mtlĂ€ndska företag??Vilka perspektiv och nyckeltal tillĂ€mpas?Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utstrĂ€ckning företag i JĂ€mtland anvĂ€nder sig av det balanserade styrkortet.

FrisknÀrvaro eller sjukfrÄnvaro : en intervjustudie om frisk- och sjukfaktorer

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet Àr att undersöka uppfattningar om vad som gör medar-betare friska respektive sjuka pÄ ett industriföretag i Mellansverige, att identifiera frisk- respektive sjukfaktorer samt försöka skönja bakomliggande mönster och förklaringar. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds the Job Demands-Resources (JD-R) Model, vilken kan till-lÀmpas för att förutse arbetstagares sjukdom och engagemang och som en konsekvens Àven organisationens prestation. FrÄgestÀllningarna lyder: Vad tror medarbetarna sjÀlva ligger till grund för att sjukfrÄnvaron ser ut som den gör pÄ enheten? Hur upplever medarbetarna företagskulturen nÀr det gÀller sjukfrÄnvaro, sjuknÀrvaro samt nÀrvarokrav? Vilka mönster och förklaringar till upprepad sjukfrÄnvaro respektive hög frisk-nÀrvaro framtrÀder utifrÄn medarbetarnas upplevelser och utifrÄn JD-R modellen? Vilken uppfattning har medarbetarna sjÀlva om sin fysiska aktivitetsnivÄ?Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr 18 medarbetare har intervjuats i fokusgrupper och individuella intervjuer. Ambitionen Àr att förstÄ det undersökta fenomenet ur individens synvinkel.Resultat: Resultatet visar att deltagarna upplever flera sjukfaktorer och den största orsaken till sjukfrÄnvaro anses vara den stressiga miljön.

Delaktighet - en friskfaktor i arbetslivet för alla

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

Individuell lönesÀttning ur ett kompetensperspektiv : En studie om kompetensens roll vid individuell lönesÀttning inom statlig organisation

Den kollektiva   tanken om ?lika lön för lika arbete? var lÀnge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergÄtt i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. SamhÀllet   har gÄtt mot ett individfokus och likasÄ har Àven tankarna kring   lönesÀttning. De senaste tjugo Ären har den individuella lönesÀttningen varit   dominerande pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Var, nĂ€r och varför pĂ„verkas besökarens upplevelser under ett evenemang? En fallstudie om upplevelserna under Skidskytte VM 2008 i Östersund.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, ÖstersundFörfattare: Lina Allmungs och Sara NorĂ©us MagnĂ©liHandledare: Jan HemlinTitel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jĂ€mtlĂ€ndska företagBakgrund och problemdiskussion: De senaste tvĂ„ decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fĂ„tt allt mer kritik. Anledningen Ă€r att det idag rĂ„der andra förhĂ„llanden Ă€n nĂ€r den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de bĂ„da Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början pĂ„ 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmĂ€ssiga mĂ€tningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens lĂ€ge Ă€r de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnĂ„. Företagen mĂ„ste dĂ€rmed efterstrĂ€va en balanserad prestation av de finansiella och operationella mĂ€tningarna för att fĂ„ en snabb och överskĂ„dlig bild av verksamheten.OvanstĂ„ende diskussion leder fram till följande frĂ„gestĂ€llningar:?Hur utbrett Ă€r det balanserade styrkortet bland JĂ€mtlĂ€ndska företag??Vilka perspektiv och nyckeltal tillĂ€mpas?Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utstrĂ€ckning företag i JĂ€mtland anvĂ€nder sig av det balanserade styrkortet.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->