Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka kreatinets prestationshöjande effekt på styrka efter en sex dagars kreatinuppladdning samt undersöka om en korrelation mellan kreatinupptag och styrkeförändring förelåg. Frågeställningar var:Hur skiljer sig den statiska styrkan i biceps efter en sex dagar lång kreatinuppladdning?Hur skiljer sig den dynamiska styrkan i bänkpress efter en sex dagar lång kreatinuppladdning?Finns det någon korrelation mellan förändring av styrka och upptag av kreatin?MetodStudien genomfördes på 22 fysiskt aktiva friska svenska män och kvinnor (13 män, 9 kvinnor) som delades in i antingen en kreatingrupp (n=12) eller en kontrollgrupp (n=10). Båda grupperna genomförde tre testtillfällen (T1, T2, T3) där T1 syftades till att mäta upp deras 1RM. Vid T2 och T3 mättes deltagarnas statiska styrka i biceps (höger och vänster) samt deras dynamiska styrka i bänkpress.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Det har de senaste åren pågått en debatt inom den offentliga sfären huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. På senare tid har denna debatt gått från om till hur datorer skall integreras i skolan och förespråkare och motståndare innefattar både lärare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom området IKT och lärande pekar på flera fördelar med att använda datorer inom skolan men området är fortfarande växande till följd av den stora förändring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att användandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan närmre elevernas livsvärld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad värld av kunskap.

Under idrottsliga aktiviteter, är det kutym bland deltagare och åskådare att ge verbal feedback till andra eller till sig själv med syfte att förbättra prestationen. Vissa använder verbal feedback, andra inte. Vad ger då detta för effekt? Är dessa två fenomen, verbal feedback och prestation, på något sätt relaterade till varandra? Resultat från en sådan studie, skulle vara fördelaktig för idrottare på alla nivåer, såväl som för idrotts- och rehabiliteringsforskning som baserar sina fynd och metoder på empiriska resultat erhållna från mätningar av individers förmåga att utveckla kraft under olika förhållanden. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka effekten av verbal feedback på en maximal isometrisk armbågsflexion.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

Det har de senaste åren pågått en debatt inom den offentliga sfären huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. På senare tid har denna debatt gått från om till hur datorer skall integreras i skolan och förespråkare och motståndare innefattar både lärare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom området IKT och lärande pekar på flera fördelar med att använda datorer inom skolan men området är fortfarande växande till följd av den stora förändring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att användandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan närmre elevernas livsvärld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad värld av kunskap.

Introduktion: Människan får idag inte motion i vardagen i samma utsträckning som förr och behöver därför söka denna på konstgjord väg. Musik påverkar människor i samband med fysisk aktivitet och kan fungera som en motivationsfaktor som hjälper utövaren att känna meningsfullhet med denna ?tillgjorda? träning. Särskilt vid submaximala arbeten, men även till viss del vid maximala, kan musik distrahera utövaren genom att ta bort fokus från kroppens utmattningssignaler. Musik kan även bidra till högre arbetsintensitet, samt till utförande av fysisk aktivitet under en längre tid.