Sök:

Sökresultat:

713 Uppsatser om Välvilliga staten - Sida 2 av 48

Att bygga jÀrnvÀgar i fattigbygden : En studie i svensk 1800-talsjÀrnvÀgspolitik pÄ lokalnivÄ med fokus pÄ Halland

Uppsatsens syfte Àr att visa hur den lokala jÀrnvÀgspolitiken i Halland sÄg ut pÄ 1800-talet och Àven göra en komparativ analys med Ostkustbanan. Finansieringen av jÀrnvÀgsprojekten i Sverige utfördes frÀmst av staten, medan planerandet och byggandet till stor del prÀglades av lokala beslut. Debatten inom jÀrnvÀgspolitiken i Halland granskas med hjÀlp av en teori hÀmtad frÄn Fredrik Anderssons avhandling Mot framtiden pÄ gamla spÄr? Regionala intressegrupper och beslutsprocesser kring kustjÀrnvÀgarna i Norrland under 1900-talet. Den komparativa analysen mellan Ostkustbanan och jÀrnvÀgarna i Halland gÄr in bÄde pÄ jÀrnvÀgspolitiken och sedan hur de olika jÀrnvÀgarnas kom att förstatligas.

?Vi och dom? -Mediediskursen om Islam och muslimer : En kritisk diskursanalys av medierapporteringen om Islamiska Staten i Irak och Syrien

Syftet med denna undersökning Àr att genom en kritisk diskursanalys av utvalda tidningsartiklar, redogöra för framstÀllningen av Islamiska Staten (IS) i Irak och Syrien. Det avses genomföras i identifiering och analysering av framtrÀdande diskurser i textmaterialet. Undersökningens kritiska ambitioner ligger i ett synliggörande av medias maktposition i samhÀllet med fokus pÄ diskursen om Islam och muslimer. Media tenderar att presentera en bild av IS och tillhörande diskurser utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv, vilket ger upphov till ett skillnadskapande av ?vi och dom?.

Smarta elnÀt i Sverige : En analys kring statens mÄl och pÄverkan pÄ marknaden för smarta elnÀt

Denna rapport avser att studera smarta elnÀt i Sverige. Syftet Àr att bidra med information för att stÀrka förutsÀttningarna och konkurrenskraften hos företag verksamma inom smarta elnÀt. Vi har valt att studera marknaden genom att undersöka aktören staten och dess roll i nÀtverket, för att utifrÄn denna finna möjligheter för övriga aktörer. SÄ som hur svenska staten agerar, vÀljer att bistÄ med subventioner, positionerar sig och vÀljer vilka aktörer som tillÄts verka.Studien Àr en nÀtverksanalys och kvalitativ studie utifrÄn ett Aktör-NÀtverksteori och Stora tekniska system perspektiv. Den Àr baserad pÄ fyra intervjuer med representanter frÄn olika företag, verksamma inom smarta elnÀt.

Miljöbilspremien - Diskussioner och stÀllningstaganden gÀllande miljöbilspremien

Vi valde att undersöka varför miljöbilspremien infördes, vilka nackdelar respektive fördelar den har, om mÄlen med införandet uppnÄtts samt varför den ska slopas i förtid. Förutom detta undersökte vi vilka ÄtgÀrder som ska vidtas istÀllet för miljöbilspremien. DÀrtill försökte vi fÄ svar pÄ vilka insatser som staten har planerat att genomföra för att uppnÄ de nationella mÄlen gÀllande koldioxidutslÀppsminskningen. Fallstudien baseras pÄ sex intervjuer av personer frÄn bÄde statliga myndigheter och intresseorganisationer: NaturvÄrdsverket, Naturskyddsföreningen, Gröna Bilister, MotormÀnnen, Miljödepartementet samt Transportstyrelsen. UtifrÄn vÄr studie kom vi fram till att miljöbilspremien infördes för att stimulera anvÀndningen av brÀnsle effektiva bilar, miljöbilar, och öka andelen miljöbilar i nybilsförsÀljningen.

Konflikten om Kosovo: en analys av Kosovoalbanernas argument till en egen stat

Kosovokonflikten Àr högst aktuell dÄ Kosovo förklarade sig sjÀlva sjÀlvstÀndigt i början av Är 2008, samtidigt som Serbien med alla medel försöker hejda den pÄgÄende utbrytningen. OmrÄdet Kosovo har sedan 1300- talet varit ett omrÄde som har plÄgats av just suverÀnitetskonflikter mellan Serbien och det Osmanska riket, fram tills pÄ 1900-talet dÄ Kosovo införlivades med den Jugoslaviska federationen. NÀr Balkankriget utbröt sökte Kosovo att förklara sig sjÀlvstÀndigt vilket Serbien hejdade genom bland annat brott mot mÀnskligheten. Arbetets syfte Àr att undersöka om Kosovo uppfyller de teoretiska och empiriska riktlinjerna för att nÄ ett statserkÀnnande och dÀrmed nÄ suverÀnitet. Uppsatsen utförs genom en mindre fallstudie, eftersom uppsatsen fokuserar pÄ ett fÄtal aktörer och enbart ett fall, det vill sÀga Kosovokonflikten.

Uppskovsavdrag vid bostadsförsÀljning : hur och varför Sverige bryter mot EG-rÀtten

I mars 2006 stÀmde den Europeiska kommissionen Sverige inför EG-domstolen. Denna rapport berör anledningen kring denna hÀndelse som innefattar att Sverige har olika lagar gÀllande uppskovsavdrag vid bostadsköp. Historik och tillvÀgagÄngssÀtt kring svensk kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsÀljning, beskattning som gÀller vid flytt till annat EU-land samt hur Sverige bryter mot EG-rÀtten har stor tyngdpunkt i rapporten. Hur den Europeiska Unionen Àr uppbyggd berörs samt hur skatteintÀkterna för den svenska staten ser ut i dagens lÀge. Rapporten avslutas med en blick över hur en eventuell lagÀndring av uppskovsavdrag skulle pÄverka den svenska staten och den enskilde.

FöretagshÀlsovÄrd & SjukfrÄnvaro - en översyn

I perioden 1997-2003 ökade sjukfrÄnvaron i Sverige marknad och sjukfrÄnvaroproblematiken blev en politiskt viktig frÄga. En rad utredningar initierades av staten varav flera avsÄg företagshÀlsovÄrdens roll i sjukfrÄnvaroproblematiken. I takt med att ökningen i sjukfrÄnvaron fick allt mer uppmÀrksamhet i media intensifierade staten sina försök att hejda ökningen, och sjukfrÄnvaroproblematiken flyttades högre upp pÄ den politiska dagordningen. Uppsatsen syftar pÄ att granska företagshÀlsovÄrden och dess roll i samhÀllet som ett verktyg i kampen mot ohÀlsan i arbetslivet. Detta kommer att göras genom att granska de rÀttsregler som finns förknippade med företagshÀlsovÄrd och huruvida dessa rÀttsregler fungerar sÄ som staten hade tÀnkt.

Utbildning - vÀgen till demokratisering? Det civila samhÀllets engagemang i Nicaragua

Utbildning har som regel inte fÄtt hög prioritet av staten i Nicaragua. Det har bland annat medfört att analfabetism Àr utbrett samt att barn arbetar pÄ gatan istÀllet för att gÄ i skola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad det civila samhÀllet gör för att förbÀttra utbildningssituationen i Nicaragua. Det civila samhÀllet i Nicaragua arbetar med en rad olika projekt dÀr utbildning Àr ett av dem. Vi har med hjÀlp av teorier om demokratisering och det civila samhÀllet kopplat samman vikten av utbildning för att ett land skall gÄ mot att bli en konsoliderad demokrati.

NÀr monopolet upphör, stannar pengarna i Sverige?

Sverige har som de flesta kÀnner till ett antal olika monopol. Med monopol menas att detgenom reglering bara Àr svenska staten som fÄr bedriva verksamhet inom Sveriges grÀnser.NÄgra av de mest kÀnda monopolen Àr Systembolaget, Apoteket och Svenska spel. BolagenÀgs av staten och bedrivs i aktiebolagsform. Anledningen till att staten har valt att regleravissa branscher Àr för att kunna styra utbudet i form av kvantitet eller prissÀttning. Det Àr enform av skydd för den svenska folkhÀlsan.

Knut Wicksell : Nyttan som etik för ett modernt samhÀlle

Knut Wicksell var en briljant ekonom som frÀmst visade pÄ nya tillÀmpningar pÄ andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag pÄ en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhÀngare av, som resulterar i en ekonomisk teori som gÄr att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förÀdla individerna; att genom politiska ÄtgÀrder förbÀttra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhÀllsmedborgare.PÄ ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och dÀrmed ge de möjligheter att lyfta sig sjÀlv upp ur fattigdom och misÀr. VÀgen gÄr genom kunskap och barnbegrÀnsning; dessa tvÄ faktorer ger individen ett större vÀrde inom samhÀllet eftersom han inte lika lÀtt gÄr att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen frÄn smÀrta och orÀtt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjÀmning inom samhÀllet.

The State and Non-profit Organizations

Denna studie undersöker vilka strategier fyra organisationer frÄn den ideella sektorn anvÀnder sig av för att hantera sitt samarbete med staten. Studien tar sitt avstamp i Staffan Johanssons teori om hur pÄtvingar ideell sektorn ett homogeniseringstryck. Genom att undersöka olika egenskaper hos den ideella sektorn, sÄsom ideologi, ekonomiska förutsÀttningar och möjligheten att vara me och pÄverka undersöks hur organisationerna uppfattar sin roll i samarbetet. Studien visar att ideologin och de ekonomiska förutsÀttningarna spelar avgörande roll för hur organisationerna kan strukturera bÄde sig sjÀlva som organisation liksom deras arbete. I relationen till staten framstÄr det som viktigt att resursberoendet inte Àr allt för ensidigt för att organisationerna skall kunna hÄlla pÄ sin sÀrart och styra sin organisation i en sjÀlvvald riktning..

Handel: Sveriges svar pÄ en hÄllbar global utveckling

I december 2003 antogs Sveriges politik för global utveckling (PGU). MÄlet förpolitiken Àr att bidra till en rÀttvis och hÄllbar global utveckling genom att all politik som bedrivs ska genomsyras av ett rÀttighetsperspektiv samt de fattigas perspektiv pÄ utveckling. Uppsatsen utreder vilka förutsÀttningar det finns för en lyckas implementering av PGU med avseende pÄ handel. Sverige utgör ett exportinriktat land och de senaste Ären har Sveriges bistÄndspolitik svÀngt frÄn det traditionella bistÄndet till att handelspolitiken fÄr allt större del av bistÄndspengarna, med motiveringen att handel gynnar fattigdomsbekÀmpning.I implementeringsprocessen av PGU Àr nÀringslivet en viktig aktör. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÄngt implementeringsprocessen sipprar ner.

Lappskatteland: vem har bÀst ÀganderÀtt till skattelanden i lappmarken?

I den hÀr uppsatsen kommer du fÄ lÀsa om lappskatteland. Lappskatteland Àr mark och vattenomrÄde som samerna betalde skatt till staten för att samerna hade sina renar dÀr och utövade renskötsel pÄ marken. Lappskattelanden varade omkring 300 Är mellan mitten av 1500-talet till 1900- talet. Hade svenska staten verkstÀllt den konvention som antogs av Förenta Nationen, FN, 1989 (FN krÀvde att den skulle antas) som sade att man skulle erkÀnna urbefolkningarnas ÀganderÀtt till mark och vatten som urbefolkningar en gÄng i tiden besuttit, hade det möjligtvis varit en lösning pÄ problemet om vem som har ÀganderÀtt till lappskattelanden. Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar hur lappskattelanden skall behandlas.

Dörren stÄr öppen, men torka av skorna! En uppsats om statliga normer för ungdomars politiska organisering

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhÀllsutvecklingen. De mÄlformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjÀlp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vÄrt utvalda material, för att sedan pÄ en hög abstraktionsnivÄ diskutera vad dessa kan fÄ för effekter för det demokratiska styrelsesÀttet. VÄr slutsats Àr att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken fÄr, och vi efterlyser dÀrmed en bredare diskussion i Àmnet..

Ur stiftsinformatörernas perspektiv : Svenska kyrkans kommunikation efter reformationen  frÄn statskyrka till frikyrka

I denna uppsats undersöks det hur fem stiftsinformatörer upplever Svenska kyrkans skilsmÀssa frÄn staten. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur kommunikationen hanterades nÀr Svenska kyrkan skiljdes frÄn staten samt hur den kommunikationen hanteras idag. Uppsatsen behandlar Àven Svenska kyrkans kommunikationsstrategi. Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr kvalitativ. Syftet med en kvalitativ undersökning Àr att fÄ en tydlig beskrivning av det fenomen som uppsatsen vill belysa.Min huvudfrÄga Àr MÀrks förÀndringsprocessen fortfarande av inom, och bortom, kyrkans vÀggar, och pÄ vilket vis speglas detta i organisationen? För att försöka besvara frÄgan tillkommer Àven detaljfrÄgor kring hur förÀndringsprocessen kring bytet frÄn statskyrka hanterades, om informatörerna upplever nÄgon skillnad i kommunikationen sedan millennieskiftet, pÄ vilket sÀtt förÀndringen för Svenska kyrkan kommunicerades samt om uppsatsen kan hitta stöd för informatörernas svar i kommunikationsstrategin.Det var en lÄng utveckling som slutligen ledde till att Sverige förlorade sin statskyrka.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->