Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta på hedersrelaterat våld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig på en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primärdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade ställning, kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sätt att förklara hedersrelaterat våld och mord, men vi fann överensstämmelser; att flickans oskuld måste vara icke ifrågasatt, om bara så ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, där resultaten visade att de kulturella normerna och synsätten var olika i en kultur där det praktiserades heder i jämförelse med en kultur utan.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge en översikt av arbetsterapi inom palliativ vård. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturöversikt över aktuell forskning inom området med såväl systematisk som osystematisk sökning av vetenskapliga artiklar. De tretton artiklar som motsvarade inklusionskriterierna valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med stöd av ett teoretiskt raster. Analysen resulterade i ett övergripande tema: en sammanflätning av olika professionella resonemang möter klienters behov, och fem underteman: interaktivt-, narrativt-, vetenskapligt-, pragmatiskt- och etiskt resonemang. Resultatet visade att arbetsterapi inom palliativ vård är komplext och skiljer sig från traditionell arbetsterapi.

Våld mot kvinnor är ett stort problem i dagens samhälle. Våldet har stora effekter på kvinnors hälsa och sjukvården har ett optimalt läge i att upptäcka och hjälpa kvinnorna ur våldssituationen. Sjuksköterskan är ofta den första inom vården som möter kvinnorna. Möten med våldsutsatta kvinnor omges av utmaningar för sjuksköterskan både på ett professionellt och personligt plan. Syftet med studien var att belysa bemötande och omhändertagande av våldsutsatta kvinnor ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhållningssätt i arbetet med äldre på särskilt boende. Nio arbetsterapeuter som arbetade inom särskilt boende intervjuades angående sitt terapeutiska förhållningssätt till de äldre. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att arbetsterapeuterna lutade sig mot den professionella rollen för att hitta ett terapeutiskt förhållningssätt som motsvarade vad varje enskild äldre behöver.

Svenska privatpersoner har blivit mer aktiva på börsen och därför harallt fler börjat intressera sig för finansiella instrument. I media har vi kunna observera att vid flertalet tillfällen har småsparare sammanlagt förlorat stora summor pengar ofta förenatmed stort risktagande. Problematiken kring stora förluster är, förutom det monetära bortfallet, att återhämtningstiden för kapitalet ökar kraftigt. Ytterligare ett problem försmåspararna är att de rekommendationerna som utfärdas har relativt lågträffsäkerhet och att småspararna inte tar hänsyn till detta. Det finns även en problematik kring tillfället att köpaen aktie, där slutsatsen är att det är svårt att köpa och sälja aktier vid rätt tillfälle även för professionella investerare.

The aim of this study was to research how social-work professionals apprehend, manage and influence difficult conversation.  This study is based on a qualitative method and we did qualitative interviews with eleven social-work professionals in three municipalities located in southern Sweden. In addition to our research on difficult conversation we decided to study easy conversation. Our result show that there isn?t any special subjects that creates difficult conversation, but it is the absent of conversation that makes it difficult.

Syftet med denna studie var att utifrån ett makt och kommunikationsteoretiskt perspektiv ta reda på hur lärare definierar och upplever svåra samtal i skolan samt vilka samtalsstrategier de använder sig av. Med maktperspektiv avsågs i detta fall Foucaults (2003) teori om maktförhållanden och i studien har vi analyserat hur makt påverkar samtal i skolan. I bakgrunden har vi presenterat olika teorier och perspektiv som syftar till att förklara resultaten. Vi har använt oss av kvalitativ intervju, och intervjuat fyra lärare i grundskolans senare år och gymnasiet. För att redovisa resultatet av intervjuerna har vi använt oss av meningscentrering enligt Kvale (1997).

I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.

SammanfattningSyftet med studien är att ge förståelse för hur arbetet kan se ut på ungdomsinstitutioner genom att försöka ge en bild av professionellas arbetsmetoder, rutiner, tillvägagångssätt samt ge en insikt i hur de resonerar kring vad ?det goda mötet? innebär för demArbetsprocessen började med att kontakta institutioner och planera för intervjuarbetet. Vi fick fem intervjutillfällen på tre olika institutioner. Efter att ha skrivit ut intervjuerna urskilde vi det talande, koder och indikatorer, som nyckelord. Utifrån det skapade vi teman vilka gav oss det vi sökte men även information utöver vår frågeställning.

Uppsatsens syfte är att analysera jobbrotation utifrån ett lärandeperspektiv. Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi med narrativ metod har vi tagit del av fem stycken berättelser från medarbetare på AstraZeneca och Polismyndigheten i Skåne. Genom berättelser har vi fått ta del av medarbetares erfarenheter, tankar, åsikter och känslor kring jobbrotation och lärande. Utifrån den bearbetade empirin har vi valt de områden vi funnit intressanta för vidare analys inom området för jobbrotation ur ett lärandeperspektiv. Till empirin har vi ställt följande frågor; Varför jobbrotera? Vad lärs? Vem lär? och För vem lärs?Vårt resultat visar att medarbetarnas inställning och attityd till jobbrotationens syfte och mål styrt de erfarenhter, tankar, åsikter och känslor som delgivits.

SammanfattningAtt söka någon form av samtalsbehandling kan vara ett sätt för människor att få hjälp med problem som man upplever att man har fastnat i. Något som inom forskningen alltmer har uppmärksammats är behandlingsrelationens betydelse i samtalsbehandlingen, där det har visat sig att en god relation mellan samtalsledaren och klienten har en stor betydelse för behandlingsutfallet. Alliansbegreppet är något som i detta sammanhang alltmer har lyfts fram och fokuserar på samförstånd och samarbete mellan klient och samtalsledare. Denna uppsats är en kvalitativ studie som undersöker hur man som samtalsledare skapar en god allians till klienten samt hur man upprätthåller den i svåra samtal. I studien har fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer/psykologer/psykoterapeuter genomförts.

Bakgrund: Övervikt är ett tilltagande problem med sjukskrivningar som leder till ökade kostnader i samhället. Sjuksköterskor kommer ibland i kontakt med patienter med övervikt i olika vårdsammanhang. För att kunna hjälpa patienter med övervikt bör sjuksköterskor använda sig av en attityd utan att kränka patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt inom sjukvården. Metod: Studien genomfo?rdes som en litteraturstudie och baserades pa? tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvantitativa och fyra kvalitativa studier.

Syftet med studien var att ta reda på om verksamma lärare i grundskolans tidigare år använder sig av kartläggning för att se och bedöma elevers läsutveckling. Vidare ville vi utifrån det försöka ta reda på hur de ser på arbetet med kartläggning i verksamheten.Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som besvarades av 57 respondenter. Utifrån syftet formulerades följande frågor: I vilken grad använder sig lärare av kartläggning? På vilket sätt sker kartläggningen? Varför kartlägger lärare elever? samt vad lägger lärare vikt vid när de kartlägger elever?Resultatet visade att samtliga 57 respondenter använde sig av kartläggning i någon form för att se och bedöma elevers läsutveckling. Majoriteten av de svarande angav att de kartlade sina elever 1-2 gånger per termin och att LUS (Läsutvecklingsschema) var det kartläggningsmaterial som de använde sig av i störst utsträckning.

ABSTRAKTPalliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys.