Uppsatsens syfte var att fÄ en bild av förestÀllningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien Àr uppbyggd kring en fokusgrupp bestÄende av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer Àn i en individuell intervju dÄ beskrivningarna av begreppet vÀxer fram genom en mellanmÀnsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har anvÀnts.

Syfte: Syftet Àr att genom litteraturstudier samt med utgÄngspunkt i ett antal intervjuer med respondenter, skapa en förstÄelse för vad som motiverar professionella medarbetare pÄ deras arbetsplats.Metod: Vi har anvÀnt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en abduktiv studie samt att anvÀnda oss av kvalitativ metod i vÄra intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer, alla med respondenter som vi ansÄg passa in i vÄr definition av professionella medarbetare. Resultaten frÄn dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. För att skapa ett trovÀrdigt resultat har vi valt att redovisa stor del av vÄrt empiriska material med hjÀlp av citat frÄn respondenterna. Vi har Àven utvecklat samt skrivit slutsatser utifrÄn dessa citat.Resultat och slutsats: UtifrÄn vÄrt empiriska material kan vi se att en motiverande miljö för medarbetarna, bland annat kan skapas genom att arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och utmanande.

Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.

En revisor kan inta tvÄ roller som granskare och som rÄdgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lÀmnar en slutgiltig bedömning av företaget. DÀrutöver finns ytterligare en roll dÄ revisorn Àr engagerad i klientföretaget och bistÄr med tillÀggstjÀnster i form av rÄdgivning gÀllande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhÀllet Àr dess oberoende och förtroende tvÄ viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyrÄns storlek anses ha en viss inverkan pÄ detta. En revisors tvÄ roller kan beskrivas som en balansgÄng mellan dennes granskningsroll respektive rÄdgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kÀrnan för revisorsprofessionen samt dess grund.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur adoptivförÀldrar som adopterat barn internationellt, upplevde sin delaktighet och utsatthet i sin medgivarutredning. Utöver detta undersöktes hur familjerÀttssekreterare upplever att de kan bemöta adoptivförÀldrar utifrÄn ett professionellt förhÄllningssÀtt. För att besvara studiens syfte anvÀndes en kvalitativ ansats dÀr sex personer intervjuades, fyra stycken adoptivförÀldrar respektive tvÄ familjerÀttssekreterare. Det empiriska materialet tolkades utifrÄn teorier som omfattade makt och roller inom det professionella arbetet med mÀnniskor. Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar bland samtliga respondenter angÄende tankarna om delaktighet, utsatthet, bemötande och professionellt förhÄllningssÀtt.

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur kriminalvÄrdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var gÄr grÀnsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhÄllande till de intagna pÄ en kriminalvÄrdsanstalt? Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvÄrdare pÄ en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjÀlp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en frÀmre och en bakre region pÄ kriminalvÄrden.

VÄr övertygelse Àr att vi blir nÄgon i mötet med andra. Vi Àr dÀrför intresserade av att undersöka vilken kunskap som förmedlas i den sociala processen mellan den professionella och ungdomen. Denna studie har för avsikt att ge ett perspektiv pÄ hur ungdomars sexualitet förvÀntas ta sig uttryck och vilka konsekvenser detta fÄr. Vilka normer och regler Àr det vuxenvÀrlden förmedlar i mötet med ungdomarna. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: Vilka antaganden görs om ungdomssexualitet idag? Vilka relationer förvÀntas ungdomarna ha och hur ser ungdomarnas handlingsutrymme ut? Vi har studerat ett metodmaterial, framtagit av Malmö stad.

Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.

De nĂ€rstĂ„ende vĂ„rdar ofta en person som lever med demens under en tid i hemmet, men till slut blir situationen ohĂ„llbar och de tvingas ta ett emotionellt tungt beslut att flytta personen till ett Ă€ldreboende. Syftet med studien var att beskriva nĂ€rstĂ„endes upplevelser av att överlĂ€mna omvĂ„rdnad av person med demens till professionella vĂ„rdare. Åtta studier valdes ut frĂ„n databaserna Academic search, Cinahl och Medline. Dessa kvalitetsgranskades innan de analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kĂ€nna skuld, skam och sorg över att överlĂ€mna vĂ„rden till andra, att söka lindring för den emotionella bördan, att det Ă€r skrĂ€mmande nĂ€r personen försĂ€mras, att vilja vara sĂ€ker pĂ„ att personen vĂ„rdas bra, samt att vilja vara delaktig i vĂ„rden.

Denna uppsats handlar om arrangerade Àktenskap. Syftet Àr att undersöka dels hur kvinnor som lever i en miljö dÀr arrangerade Àktenskap Àr vanligt förekommande, beskriver, uppfattar och vÀrderar denna form av Àktenskap och dels hur dessa pÄverkas av andra samhÀllens syn pÄ det arrangerade Àktenskapet. En annan infallsvinkel Àr hur det professionella mötet inom socialt arbete i Sverige med personer som lever i ett sammanhang dÀr arrangerade Àktenskap Àr vanligt ser ut samt hur det upplevs, uppfattas och vÀrderas av de professionella. Intervjuer har gjorts med sju kvinnor i Palestina, som antingen lever i eller har levt i ett arrangerat Àktenskap, eller befinner sig i en miljö dÀr denna form av Àktenskap Àr vanligt förekommande. Intervjuer har Àven utförts med en kurator, en lÀrare och en behandlingsassistent i Sverige som genom sina professionaliteter pÄ nÄgot sÀtt kommer i kontakt med det arrangerade Àktenskapet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhÀlsan pÄ tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhÄller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar dÀr det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsÀttningar för ett sÄdant förhÄllningssÀtt. Hur ser elevhÀlsan och BUP pÄ orsaksförklaringar för denna mÄlgrupp dÀr misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och Àr baserad pÄ sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhÀlsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansÄg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

ProblemstÀllning: Muskuloskeletala besvÀr hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) Àr ett vanligt förekommande problem och besvÀren Àr oftast smÀrtsamma, lÄngvariga och funktionsnedsÀttande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrÄgar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingÄr i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mÀtinstrument samt prospektiva studier för att sÀkerstÀlla prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frÄgeformulÀr pÄ engelska för anvÀndning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, NederlÀnderna och Grekland. Metod: För att sÀkerstÀlla att alla relevanta riskomrÄden skulle inkluderas i frÄgeformulÀret genomfördes intervjuer med tre experter inom omrÄdet och intervjuerna analyserades sedan med innehÄllsanalys.

Inom vÄrden möter vÄrdpersonal ofta döden. Det Àr sannolikt att personalen pÄverkas nÀr patienter som de vÄrdat avlider. Avsikten med denna uppsats var att ta reda pÄ hur vÄrdpersonalen pÄverkas av sorg nÀr patienter dör. Syfte Att undersöka hur vÄrdpersonal uttrycker, hanterar och pÄverkas av sorg i sitt arbete vid patienters dödsfall. Metod Uppsatsen Àr en litteraturöversikt.

Studien baseras pÄ observationsreferat och transkriptioner frÄn Ätta tvÀrprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framstÀllningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhÀlleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjÀlp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat mÀrks att de patientkonstruktioner som skisseras Àr inkluderande pÄ sÄ sÀttatt de innehÄller fler faktorer Àn verksamhetens primÀra fokus, samtidigt som de Àrexkluderande pÄ sÄ sÀtt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjÀlpa och behandla, baserat bland annat pÄ sociala faktorer.