Jag har valt att göra en undersökning om mans- och kvinnoroller i amerikanska actionfilmer från femtiotalet fram till tvåtusentalet. Främst har jag fokuserat mig på kvinnans position i dessa filmer och gjort en återkommande jämnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp på femtiotalet. Jag har gjort en innehållsanalys på tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut då det finns ett tydligt samspel mellan män och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och är betydande för historien.Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktärer i actionfilmer fått större utrymme att spela på allt eftersom tiden går och att bilden för vad som är manligt och kvinnligt ändrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjälten alltid kan spåras tillbaka till den amerikanska hemmafrun på femtiotalet..

Syfte: Syftet är att på Liseberg undersöka chefernas psykosociala arbetsmiljö utifrån ett ledarskaps- och kompetensförsörjningsperspektiv.Metod: Kvantitativ metod, totalundersökning där 70 stycken enkäter skickades via mail till samtliga chefer på Liseberg, för bearbetning av data användes defgo-verktyg. Resultat: Majoriteten av Lisebergs chefer uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön är god. De ger uttryck för att ha gott stöd från sina chefer och ett bra samspel med sina medarbetare. Trots denna positiva inställning uttrycker majoriteten av cheferna att de fått fler arbetsuppgifter och utökade ansvarsområden. Flertalet av cheferna uppger att man ofta eller nästan alltid behöver arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Den akademiska utbildningsnivån bland Lisebergs chefer är betydligt lägre än i jämförelsestudien ISM13(Institutet för Stress Medicin rapport 13)..

SammanfattningExamensarbetet tar sin utgångspunkt i vår önskan att få reda på mer om hur den verbala kommunikationen hjälper barnen att ta och upprätthålla ledarskap i leken. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa observationer. I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som har varit styrande för vår forskningsgenomgång. I teoridelen har vi därför valt att utgå från olika tema såsom barns samspel, lek och kommunikation. Vi har även lyft fram forskning om olika kommunikationsstilar och deras koppling till ledarskapet.

Studiens syfte är att söka få en utökad kunskap och förståelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrävande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjälp från taktiltolk. Respondenterna var från början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvärr föll två personer ifrån av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har använts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förståelse.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssätts effekt på barns lärande. Frågeställningarna i studien var: ?Varför väljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter på barns lärande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, närmare bestämt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgångspunkt, eftersom ett sådant förhållningssätt ligger i linje med arbetssättet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom många av läroplanens mål inryms i arbetssättet.

Kontaktmannaskap är inte något nytt i vård och omsorgs sammanhang utan har länge använts inom bland annat psykiatrisk sjukvård. Detta är en arbetsmetod, som innebär att en ur personalgruppen i till exempel särskilda boendeformer får vissa uppgifter och ett ansvar gentemot en eller flera äldre. För att omsorgen om den äldre ska bli så bra som möjligt bör den bygga på ett samspel mellan den äldre, dennes anhöriga och personalen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse kontaktpersonen i särskilda boendeformer har för anhöriga. Frågorna som ställts handlade om vilka kunskaper om och erfarenheter av kontaktmannaskap som anhöriga har.

Avsikten med denna studie är att undersöka om valet av mikrofonteknik påverkar den musikaliska kommunikationen mellan musiker och lyssnare. I studien granskas även på vilket sätt en sådan eventuell påverkan sker. Undersökningen har genomförts med fyra olika lyssningstest grupperade i två grupper. Med de två första testen framtogs attribut med vilka man kunde beskriva den ljudtekniska och musikaliska kvalitén i undersökningens musikexempel. Med de två sista lyssningstesten undersöktes förekomsten av framtagna attribut i samma exempel.

Studiens syfte var att synliggöra villkor och förhandlingar som barn gemensamt skapar i den fria leken. Vår fokusering fanns i roll- och kommunikativa förhandlingar samt hur växelverkan mellan fiktion/fantasi och verklighet kom att tillämpas i detta. Studien genomfördes på en förskola i en medelstor norrbottnisk kommun under en och en halv vecka. Genom videodokumentation i barnens utemiljö under fyra tillfällen gavs en inblick i barnens lekar. Efter intervjuer med berörda barn skapades också en förståelse för lekförloppen.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på arbetet med ordförståelse för yngre barn i större barngrupper där barnen har blandad språkbakgrund. Frågeställningarna är hur förskollärarna arbetar med att introducera nya ord, vad de tror påverkar inlärningen och hur utvecklingen av språket påverkas av faktorerna kring barngruppen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två förskollärare som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år på förskolor i större städer i Mellansverige. Studien visar att organisation och planering är en viktig del i arbetet i en stor barngrupp. Pedagogens förhållningssätt och goda förebilder hos både pedagoger och andra barn är en viktig del i hur barnen lär sig nya ord.

I denna studie har jag valt att undersöka barns agerande framför datorn och hur samspelet ser ut mellan barnen. Teknik omger oss överallt i samhället och många förskolor har idag tillgång till datorer. Forskning visar att datorer kan uppmuntra till ett givande samspel mellan barn i förskolan men även att datorn ofta har en mer underordnad roll i verksamheten. Tidigare forskning pekar även på att datorn kan användas ur ett pedagogiskt perspektiv med olika slags inlärningsmetoder.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur barn på två olika förskolor agerar framför datorn, samt hur samspelet ser ut mellan barnen på dessa förskolor när de använder sig av datorerna. Syftet har även varit att undersöka hur personalen ser på datorns roll i verksamheten.

SammandragJag har analyserat hur hundkläder presenteras i tre svenska e-shopar. Inspirerad av det relativt nya fältet Human Animal Studies ville jag undersöka hur hundens kön, ras och subjektsstatus görs. Jag använder diskursanalys av texters och bilders samspel.Det är få hundplagg i min analys som uttalat sägs vara för tikar eller hanar men en möjlighet att markera kön på sin hund finns ofta närvarande i och med färger eller tryck Tik- och markeringsskydd, som är avsedda för ena eller andra könet, uppvisar också skillnader. Dock verkar även en något feminin klädsel vara accepterad för hanar och det mönster jag tycker mig se av att mindre, mer pälsklädda raser framställs feminint är inte entydigt.Kontroll av hunden verkar förhandlas genom att vikten av bekvämlighet poängteras. Jag drar därmed slutsatsen att hunden ses som subjekt men visar att det är på ett antropomorfistiskt sätt där människor tillskrivs föräldrarstatus.

Syftet med studien var att ta reda på hur nyanlända elever utvecklar ett funktionellt andraspråk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lång tid andraspråkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gällande elevernas språkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in på band. Syftet var att undersöka vilka undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som är mest språkutvecklande för andraspråkselever. Resultatet visar att pedagogerna använder liknande undervisningsmetoder vid startperioden för språkinlärningen.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare och elever i årskurs 2 ser på tal- och skriftspråk som verktyg i lärandet. Jag har genomfört åtta elevintervjuer och två lärarintervjuer samt observationer under en skoldag i respektive klass. Undersökningen visar att lärarna ser på tal- och skriftspråket som ett viktigt verktyg i lärandet. De är medvetna om hur viktiga de språkliga kompetenserna är och arbetar aktivt med att utveckla elevernas språkliga förmågor. Elevernas syn på tal- och skriftspråkets betydelse i lärandet stämmer dock inte helt överens med lärarnas.

I have examined acclimatization models in pre-school. My emphasis is on the shorter acclimatization models. To begin pre-school is a big change, not only for small children, for the whole family as well. It is important to get a good acclimatization in pre-school, and one of the things it takes to achieve that is to interact with the parents. The reason why I chose this subject was because we have not studied much literature about this subject during our education to become pre-school teachers.

Syftet med studien är att undersöka några gymnasiesärskolelärares syn på motivation och förankring i styrdokumenten i ämnet matematik. Min utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus är att hitta skillnader i lärarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt åtta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer på hur lärarna ser på motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet är inre förutsättningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsättningar för motivation.