Sök:

Sökresultat:

2053 Uppsatser om Vägledande samspel - Sida 34 av 137

Samspel och kommunikation i skolan

Syftet med denna undersökning Àr samspelet och kommunikationen mellan elever och personal i skolans tidiga Ärskurser. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier och intervjuer i den hÀr undersökningen. Det har visat sig att det finns brister i samspelet och kommunikationen pÄ de skolor vi undersökt. Den största bristen visade sig vara kommunikationen mellan rektorer och lÀrare. Den litteratur som vi har lÀst i Àmnet har belyst hur viktigt det Àr med samspelet och kommunikationen för en vÀl fungerande relation mÀnniskor emellan.

Maktspelet i samspelet : En studie av relationen mellan revisor och klient vid redovisning och revidering av FoU

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgÄngar ska redovisas lÀmnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sÄdana tolkningar görs pÄverkar de finansiella rapporter som nÄr intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som Àr det sista som sker i den process frÄn att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem Àr det egentligen som bestÀmmer och vilka Àr faktorerna som pÄverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att karaktÀrisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som pÄverkar maktpositionerna i samspelet.Metod: Uppsatsen bestÄr av tvÄ delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen pÄ samspelets bÄda parter och dÀrmed ta hÀnsyn till bÄda parternas perspektiv pÄ samspelet.

En av oss, men ÀndÄ inte riktigt : klasskamraters upplevelser av inkludering och den inkluderade

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats lÀggs fokus pÄ klasskamraternas syn pÄ hur inkluderingen pÄverkat sÄvÀl deras egen som den inkluderades skolgÄng. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbÀttras och Àven hur denna förmedlar förstÄelse för varandras individuella förutsÀttningar och begrÀnsningar i vardagen..

Social kompetens i sÀrskolans vardag : NÄgra sÀrskolepedagogers arbete

Syftena med denna uppsats Àr att lyfta fram och beskriva aspekter av varför nÄgra pedagoger pÄ en sÀrskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de gÄr tillvÀga. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka vilka sociala fÀrdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. FrÄgestÀllningarna fokuserar pÄ vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala fÀrdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos sÀrskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som anvÀnds för detta ÀndamÄl. Ytterligare en frÄgestÀllning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. VÄr uppsats Àr en fallstudie dÀr intentionen har varit att nÄ en djupare förstÄelse kring ett specifikt Àmne.Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, sjÀlvhÀvdelse, sjÀlvkontroll, kommunikation och som ett mÄtt pÄ samhÀllets normer.

00.00.00 : En inre en yttre resa

Projektet 00.00.00 Àr namnet pÄ en bok om löpning som tar sin utgÄngspunkt i personliga erfarenheter. Syftet med projektet har varit att finna nya sÀtt att gestalta löpning pÄ, dÀr text och bild verkar i samspel. Stora delar av designprocessen har dÀrför Àgnats Ät experimentell fotografering i olika miljöer. Bokens tre kapitel handlar om upptÀckter, smÀrta samt identitet, dÀr avgrÀnsningen för examensarbetet har legat i det förstnÀmnda. Förhoppningsvis kommer boken att inspirera andra att, genom löpning, utforska den egna relationen mellan sinne, kropp och omgivning..

Barns delaktighet och inflytande i förskolans projekt utifrÄn pedagogens perspektiv

I den hÀr studien fÄr ni lÀsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgÄ frÄn barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan frÀmja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. VÄrt syfte med studien har varit att nÄ pedagogernas berÀttelser om hur barns Äsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

Skolans klassrumsmiljö pÄverkar lÀrandets innehÄll

i den tidiga undervisningen i grundskolan inom Àmnet svenska sÄ har inlÀrningsmiljön stor betydelse. Genom att introducera en förÀnderlig sprÄkmiljö stimuleras elever till att bli nyfikna, intresserade och aktiva. Att möblera sÄ alla ser alla, inkluderar ett tydliggörande av vilka man har tillgÄng till och möjliggör samtal med flera personer samtidigt. Rum för samtal och diskussioner Àr viktigt i lÀrandeaktiviteter. Studien syftar till att generera kunskap om hur lÀrare organiserar den fysiska klassrumsmiljön, samt motiv för densamma.

Barns lÀrande genom lek : en studie om pedagogers syn pÄ lek för barns lÀrande

Studien handlar om lek och lÀrande, hur pedagoger förhÄller sig till de tvÄ begreppen samt hur de ser pÄ deltagande i barnets lek. Vi har Àven tagit upp lekbegreppet sett ur olika lÀrandeteoretiska perspektiv, men frÀmst tÀnkt och skrivit utifrÄn Vygotskijs sociokulturella lÀrandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vÄr empiriska undersökning, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur verksamma pedagoger ser pÄ begreppen lek och lÀrande. Resultaten som framkommit visar att lek och lÀrande inte behöver vara tvÄ Ätskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

Äga rum : om det lĂ€rande subjektets upplevelse och anvĂ€ndande av det pedagogiska rummet

Olika miljöer inbjuder till vissa sÀtt att föra sig, vissa sÀtt att vÀlja sina ord och sina samtalsÀmnen. Det grundlÀggande syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur en plats pÄverkar det som Àr och bildas dÀr: mÀnniskor, möten och kunskap.Undersökningen Àr en etnografisk studie som handlar om vad det Àr som utspelar sig i en bildsal, hur miljön upplevs och erövras av eleverna. Med stöd i kunskapsfilosofiska, i första hand sociokulturella och fenomenologiska teorier, försöker jag att fÄ en större insikt i förutsÀttningar för lÀrande, handling, upplevelse och hur platsen inverkar pÄ allt detta.Jag har i uppsatsen arbetat parallellt med text och gestaltning. Mitt material bestÄr av intervjuer, fÀltobservationer och visuellt i form av film, skisser och fotografi. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att kunskap skapas i mötet och att rummet ger olika möjligheter för aktivitet och möten.Den gestaltande delen av uppsatsen Àr en undersökning av vad det Àr som Àr ett möte och vad dess förutsÀttningar Àr.

En studie av samspel inom sÀljcoaching

Titel: En analys av samspelet inom sĂ€ljcoaching ur ett företagsekonomiskt perspektivNivĂ„: C-uppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Andreas Dahlström & Lars StenerydHandledare: Lars-Johan ÅgeDatum: 2013-06Syfte: SĂ€ljcoaching Ă€r idag ett vĂ€lkĂ€nt begrepp och ett viktigt verktyg som finns tillgĂ€ngligt för att förbĂ€ttra försĂ€ljningsprestationer, maximera produktivitet och uppnĂ„ ökad lönsamhet för företag. Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att belysa samspelet mellan sĂ€ljcoachen och personen som blir sĂ€ljcoachad med avseende pĂ„ de tre sĂ€ljcoachingkonstruktionerna - feedback, coachen som en förebild och ömsesidigt förtroende och respekt mellan dessa parter.Metod: En kvalitativ deduktiv metod med ett hermeneutiskt synsĂ€tt dĂ€r analys av empirisk data sammankopplat med teori ska skapa förutsĂ€ttningar för förstĂ„else av samspelet inom sĂ€ljcoaching. Empirisk data insamlas med hjĂ€lp av sju intervjuer som genomförts med ett företag som arbetar med att sĂ€lja tjĂ€nster, fastighets-förmedlingsföretaget FastighetsbyrĂ„n. Sedan data insamlats och transkriberats, har en passande kvalitativ analysmetod utvalts med utgĂ„ngspunkt av syftet.Resultat och slutsats: Studien visar att feedback behöver framföras pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, rĂ€tt frekvens (hur ofta feedback ges), vid rĂ€tt tillfĂ€lle och av rĂ€tt person, oavsett om det avser feedback för att förhöja en prestation (positiv feedback) eller för att Ă€ndra ett beteende (negativ feedback). Vikten av att lyssna innan sĂ€ndning av feedback har uteslutande framkommit i studien, sĂ„vĂ€l som ett öppet sinne för olika personlighetstyper och preferenser.

Kreativt samspel i studiomiljö

Syftet med mitt examensarbete a?r att underso?ka och fa? insikt i vad man som jazzmusiker kan sto?ta pa? under en studioinspelning av egna kompositioner. Vad kra?vs av en musiker/komposito?r na?r det ga?ller kommunikation med andra musiker fo?r att fa? igenom sina musikaliska intentioner?Under en dags inspelning med tva? professionella jazzmusiker spelade jag in tre egna la?tar med tre olika utga?ngspunkter. La?t ett, da?r musikerna fick allt noggrant noterat och beskrivet.

Sjung ihop!: En kvalitativ intervjustudie om sÄngundervisning i grupp

I denna studie undersöks hur sÄnglÀrare verksamma pÄ kulturskola, gymnasiets estetiska program och folkhögskola beskriver de metoder och moment de anvÀnder dÄ de bedriver sÄngundervisning i grupp. Vidare presenterar studien vilka för- och nackdelar sÄvÀl forskare som sÄnglÀrare anser finnas med gruppundervisning som undervisningsform samt vilka ramfaktorer som spelar roll för dessa upplevelser. För studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem sÄnglÀrare som alla har olika erfarenheter av undervisningsformen. I deras tjÀnster bedriver de olika typer av gruppundervisning och ramfaktorerna ser olika ut för lÀrarna dÄ de Àr har olika styrdokument och resurser att förhÄlla sig till. Den bild som sÄnglÀrarna ger stÀmmer till övervÀgande del överens med den litteratur och forskning som finns inom Àmnet.

Elevers resonemang nÀr de i grupp arbetar med matematikuppgifter. En empirisk studie i Är 5.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda pÄ hur elever tÀnker och lÀr nÀr de löser olika matematikuppgifter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgÄ frÄn elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tÀnker och lÀr. Ett resultat av min undersökning Àr att elevens sociala samspel med andra elever och lÀrare har stor betydelse för elevens lÀrande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp Žden nÀrmaste utvecklingszonenŽ..

Vinna som et lag, förlora som ett lag? : En studie om socialt samspel i ett damfotbollslag

Uppsatsen kommer att behandla socialt samspel i ett damfotbollslag med titeln ?Vinna som ett lag, förlora som ett lag?? Damfotbollen har genomgÄtt en förÀndring frÄn 1800-talets början fram till idag. Fotbollen har under mÄnga Är ansetts som en manlig sport, och Àven om det finns mÄnga kvinnliga fotbollsspelare, Àr det fortfarande en manligt betraktad idrott. Vi Àr bÄda tvÄ fotbollsspelare som har erfarenhet frÄn flick- och damfotboll. Vi har spelat för att vi har tyckt att det varit kul, men Àven för att vi som lagidrottare har en vilja av att vinna.

Pedagogers olika sanningar : En studie om olika diskurser kring arbetet med barns sociala relationer

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->