Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ungdomar upplever betydelsen av sina föräldrars engagemang för ungdomarnas eget välbefinnande. Hur tillgängliga upplever ungdomarna att deras föräldrar är; hur upplever ungdomarna deras samspel med föräldrarna och hur upplever ungdomarna det sociala stöd de får från sina föräldrar? I studien har åtta ungdomar intervjuats om hur de upplever sina föräldrars engagemang och samspel. Av intervjuerna har det bland annat framkommit att samtliga ungdomar ville spendera mer tid med sina föräldrar, att de ville ha möjligheten att prata med sina föräldrar om allt och att de gärna gjorde saker tillsammans. I diskussionen dras slutsatser att ungdomarna i denna studie upplevde att de mådde bättre om de hade möjligheten att pratar med sina föräldrar.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

Förskolan är en plats för barn att skaffa nya erfarenheter, träffa andra barn där de kan leka med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns fria lek i förskolan. Detta för att bidra med mer kunskap om förskollärares förhållningssätt kring den fria leken. Studiens frågeställningar är: Hur är förskollärares uppfattning om barns fria lek? Vilken betydelse anser sig förskollärarna ha för barnens fria lek? Hur skapar förskollärarna förutsättningar för barnens fria lek? Med utgångspunkt i Knutsdotter Olofssons teorier om den fria leken och lekharmoni har vi i denna studie fått förståelse för förskollärares resonemang och betydelse för barns fria lek.

Syftet med den här studien är att undersökaoch få en fördjupad förståelse för hur förskollärare ser på förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lärande. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollärare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande?I studien intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö är av betydelse för barns utveckling och lärande. Det förskollärarna framhåller som betydelsefullt är att den fysiska miljön både kan främja och hämma barns utveckling och lärandeexempelvis genomförskollärares syn på lokaler och deras syn på tillgängligheten av material.

Bakgrund: Att vårdas hemma vid livets slut blir allt vanligare. De senaste 10-15 åren har behovet av avancerade vårdinsatser i hemmet alltjämt ökat och möjligheterna att vårda patienter med komplicerade sjukdomstillstånd har blivit mer möjliga. Detta har medfört att kraven på de såväl medicinska som de specifikt omvårdnadsmässiga åtgärderna har växt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa ASIH- sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i hemmet vid livets slut. Metod: Studien har en kvalitativ och deskriptiv ansats.

this paper is a study on children's social interactions in role-play. The aim is to try to highlight how children with other develop social skills and how to further motivate children tosee, understand and manage their reality in role-play by highlighting the characteristics of afunctioning role-play. I would also highlight the importance of pedagogue´s role in relation tochildren's social skills in role-play. The purpose flows into these issues, what distinguishes afunctioning role-play? Can the children in role-play influence their thinking to developunderstanding of others and the environment and if so, how? What significance does pedagogue´s role in children's role-play? I used out of a qualitative methodology to carry out this investigation.

Debatten och intresset för bolagsstyrning har aldrig varit större än nu både i Sverige och internationellt och diskussionen om en sund bolagsstyrning har lett till ett ökat intresse kring internrevision. Banksektorn är i dag en av de branscher i Sverige som ligger längst fram i utvecklingen av internrevision eftersom det är en sektor som alltid har haft stora internrevisionsavdelningar, särskilda förväntningar finns därför på dessa företag. Revisionsutskottet framhålls som ett en viktig del i bolagsstyrningen med dess granskningsfunktion och insyn i bolagen. För att bolagsstyrningen ska fungera på ett bra sätt är det viktigt med ett väl fungerade samspel mellan internrevisionen och revisionsutskottet, men även mellan övriga bolagsorgan. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för bolagsstyrning genom att se på hur samspelet mellan internrevisionen och revisionsutskottet fungerar inom bankverksamheten.

AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frågan vad en ?bra? lärare är. Elevers åsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmåga, social förmåga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas också. Detta görs via en kvantitativ enkätundersökning.

Föreliggande litteraturstudie handlar om hur späda och små barn utvecklar en färdighet i att samspela med andra människor, hur barns samspelsupplevelser leder vidare till en förståelse av att man själv och andra har en inre mental föreställningsvärld samt hur den teoretiska kunskapen om dessa processer används i behandlingsarbete. Begrepp som beskrivs är ?högerhjärnsystemet/the right mind? (Allan Schore), reflektiv funktion och mentaliseringsförmåga (Peter Fonagy) och ?det intersubjektiva målet? i relationen mellan barn och föräldrar (Daniel Stern). Artiklar av dessa tre författare har valts ut för att beskriva utvecklingen ur neurobiologiskt, anknytnings- respektive självutvecklings-perspektiv med intersubjektivt fokus. Alla dessa författare betonar att samspels-utvecklingen startar i det emotionella samspelet mellan spädbarn och deras vårdare.

Många individer är inte accepterade i samhället på grund av att de avviker. Detta är ett stort problem då de riskerar utanförskap och sämre livskvalitet. Vad jag därmed kommer att studera i denna uppsats är hur avvikande individer bemöts i samhället och hur de svarar på detta bemötande. De filmer som jag kommer att utgå ifrån i analysen är The Elephant Man (1980) av David Lynch och Mask (1985) av Peter Bogdanovich. Jag kommer sedan att använda mig av socialpsykologin som teori för att kunna analysera hur och varför detta sker.

Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt. Mina frågeställningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp påverkar barnens språkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens språkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssätt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med små respektive stora barngrupper?I studien har jag använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i både liten och stor barngrupp. Studien tar utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lär barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansåg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns språkutveckling.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer pedagogerna anser är möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker även varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts på grund av våra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vår verksamhetsförlagda tid. Varför är det oroligt i ett klassrum medan det inte är det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero på.

AbstractThis text deals with one of the preschool everyday routine chores, and the phenomenon I have chosen to investigate is the hallway situation. The purpose of the study was to see if the hallway situation offers good communicative interactions between children and teachers, and investigate if the teachers use special strategies to make the hallway situation work. The method of this study was survey, qualitative interviews and observations. The three methods have deliberately been selected to best suite and reply to the different issues.Today?s groups of children in preschool are very big, and some of the preschools are not adapted to these large groups of children that we have today.

Barns lek i styrd lek och fri lek är intressant för alla som arbetar med barn eller bara är intresserade av barns utveckling. Leken är de små barnens sätt att upptäcka och utforska sin värld. På förskolan får barn möjlighet till att utveckla alla sina sinnen och med hjälp av pedagoger som fyller på deras lekar får barnen en bra start i sin utveckling. Lek är viktigt.Syftet med undersökningen är att förstå hur barnen lär sig och hur de använder sina erfarenheter. Jag har använt mig av kvalitativ metod med observationer som redskap.