The purpuse of this study was to develop knowledge about learning condition that are to be in a context of interaction with persons that have Autism Spectrum Disorder diagnosis are included. The pre-understanding has evidence in that the public very often has a lack of knowledge in understanding persons with this kind of disabilities that can put the social interplay in disharmony. The phenomenological approach was used to reach the essence of the learning influence processes. Seen from the respondents experiences of interaction as a help for the informal learning in a working context. The purpose was to see the result of interplay and the effect of learning condition and to see what help those respondents acctually have experienced.

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, självutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lärande.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i åldrarna ett till fem år av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.Frågeställningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstår fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader på den fysiska kontakten utifrån barnens åldrar och i så fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika åldrar i förskolan.ResultatVårt resultat presenterar 22 utdrag från totalt 90 observationer från förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat få fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig åt mellan de olika åldersgrupperna. Vi ser att det inte är mängden fysisk kontakt som skiljer sig åt utan typen av fysisk kontakt. Den är mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrättavisande och ledande hos de äldre.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med förskollärare få en inblick i hur de uppfattar barns lärande kring surfplattan. Barn kommer också att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lärande och se om det framkommer ett lärande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som växer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgång till nya sätt att lära sig på. Resultatet har analyserat utifrån tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger kan arbeta för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Detta har undersökts genom observationer samt intervjuer med fyra stycken verksamma pedagoger och en hemspråkslärare på en förskola som är belägen i ett invandrartätt bostadsområde i södra Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig på forskningsområden som rör barns språkutveckling i sociala samspel. Resultatet visar att pedagogerna på olika sätt och genom varierande metoder försöker skapa stimulerande miljöer där barnen kan utveckla sitt språk och sin kunskap. Studien visar också att pedagogerna på förskolan inte arbetar utifrån en specifik mall i det språkutvecklande arbetet utan anpassar ständigt verksamheten efter barnens individuella behov. Samspelet mellan pedagogerna och barnen spelar en väsentlig roll i arbetet med språket.

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan på barns lek Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen är att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frågeställningar vi har utgått ifrån är följande: Hur tänker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur påverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga är barnen i utformningen av miljön? Metoderna som använts för att besvara ovanstående frågor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum på dessa. De teoretiska utgångspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.

Rett syndrome is a congenital neurological syndrome, which in the classic phenotype only affects girls. The symptoms include lack of speech, stereotypic movements of hands, dyspraxia and mental retardation, and these symptoms lead to communicative impairments. The purpose of this study was to examine whether the intervention method Intensive Imitation affected interaction/communication and initiative in a girl with Rett syndrome. The design of the study was a Single Subject Experimental Design with a three-week long intervention period where the girl participated daily in 30- minute sessions of Intensive Imitation together with the test conductor. Interaction, communication and initiatives were observed and analyzed before (Baseline A), during and after (Baseline B) the intervention period.

Teknologin har en central del i våra liv, som skall sannolikt vara lika självklar i framtidens skola därför finner vi intresset i ämnet. Studiens syfte är att undersöka hur en verksam pedagog använder Tragetonmetoden, Att skriva sig till läsning i årskurs två. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna när de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen.

I läraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns språk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lärare har om barns språkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lära sig läsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar på. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första år. I litteraturen tas lärandeteorier samt språkutvecklingen fram till barnets läs- och skrivlärande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lärare som arbetar på förskolor och i grundskolans tidigare år.

Vårt syfte med detta arbete är att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra människor? Vi hoppas även att vårt arbete kan väcka tankar om samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en samling är, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tänker om samlingar. För att förstå varför dagens förskolor har samlingar så anser vi att man behöver känna till historiken om dess uppkomst och har därför även skrivit kort om detta.

Syfte: I dagens skolor är målet att elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs i den elevgrupp hen tillhör i så stor utsträckning som möjligt. Åtgärder för att ge alla barn möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen kan se ut på olika sätt, och samtidigt som syftet är att inkludera barn kan de åtgärder som genomförs också fungera som särskiljande. I en social arena som skolklassen på en skola är, handlar det inte bara om vad som sker i klassrummet, det pågår hela tiden ett socialt samspel där barnen påverkar och påverkas av varandra. Det finns formella och informella regler som förhandlas fram och som barnen agerar utifrån. Denna studies syfte är att se hur en inkluderande skolmiljö påverkar samspelet mellan barnen i en klass.

Nya siffror från Skolverket visar att det aldrig tidigare gått så många barn i förskolan som nu. Idag är det nästan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det är en ökning med 138 000 barn på tio år (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltätheten är oförändrad (a.a.). När Läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 ställdes det högre krav på förskolläraren. Med det här som ingångsvinkel var syftet med vår studie att synliggöra förskollärarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och då främst hur de själva resonerar kring uppdraget och vilka föreställningar de har på sitt arbete med barnen som befinner sig i gråzonen. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare. I vår analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet. Resultatet presenteras utifrån tre områden som hanterar: Förskollärare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter. Slutsatsen av vår studie visar att förskollärarna känner av de ökade kraven men försöker skapa så bra förutsättningar som möjligt för de barn som är i behov av stöd. Nyckelord: Fysisk miljö, förhållningssätt, sociala samspel, utvecklingsekologi.

Hur använder barn utomhusmiljön på en skolgård i vardagen? På vilka platser umgås, leker och pratar barn i vardagsmiljön? Vad finns det för faktorer i vardagsmiljön som kan påverka vilka platser barn prefererar? Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka ovanstående frågeställningar för att lära mig mer om hur utemiljön påverkar barns samspel. Syftet har även varit att få en bättre förståelse för hur jag som landskapsarkitekt, kan tänka kring barn och gestaltning. Både barn och vuxna mår bra av att vara utomhus. Barn bygger bland annat upp en tillit till sin omgivning genom att vara ute.1 Hur tillgänglig utomhusmiljön är där barn bor beror på restriktioner uppsatta utav vuxna och omgivningens brukskvaliteter. Hur tillgänglig utemiljön är runt hemmet ser också olika ut mellan olika hem.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer. Metod: Som metod för insamling av vårt empiriska material har vi valt att först göra en förstudie där utvalda organisationer har svarat på ett formulär på Internet.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.