Verbal kommunikation är någonting som vi ägnar oss åt dagligen på arbetsplatser och det har visat sig vara en påverkande faktor för arbetsglädjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anställda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en påverkan på arbetsglädjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte är att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens påverkan på arbetsglädjen. Genom att gå in på djupet och se vad det är som gör att kommunikationen påverkar arbetsglädjen, istället för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förståelse kring fenomenet.

The aim of this study is to look at the environmental effect on toddlers? social interactions during free play in two older and two newer preschools. Furthermore, we would like to investigate four preschool teachers? thoughts about the indoor environment when it comes to toddlers? interaction during free play.Qualitative methods containing interviews of the preschool teachers and observations of the children during their free playtime have been used to help us reach our conclusions. In addition, our theoretical conclusions have been derived from both the sociocultural perspective and the environmental psychology perspective.Our results have shown that variations in the preschool environment are of importance in the outcome of toddlers? different social interactions.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att kartlägga och beskriva vad ett personligt idrottsvarumärke är och hur idrottaren i samspel med sina intressenter ska betrakta sig själv för att bygga upp ett personligt idrottsvarumärke. Studiens frågeställningarna var:a) Kan en idrottare i samspel med sina intressenter konstruera sin identitet, eller är den bestående?b) Ska idrottaren i samspel med sina intressenter betrakta sig själv som en produkt (objekt) eller en individ (subjekt)?c) Vilka variabler ska idrottaren i samspel med sina intressenter arbeta med för att bygga upp ett personligt idrottsvarumärke?MetodVi använde oss av en induktiv metod med en kvalitativ forskningsansats. Studiens ansats var kartläggande och beskrivande. Vårt urval var strategiskt, där vi valde ut och intervjuade totalt 12 respondenter från fem delgrupper.ResultatResultatet visade på att identiteten kan konstrueras i den bemärkelsen att idrottaren genom strategisk planering tänker på hur denne kan nyttja sin inarbetade position inom idrotten, än i ett annat sammanhang utanför idrottsarenan.

SYFTESyftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikations- och samspelsförmåga uttrycks över tid när en ung man på tidig utvecklingsnivå och med autism deltar i en dyad i sherbornebehandling. Frågeställningar:Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmåga över tid i behandlingssituationen? Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmåga i hemmet respektive skolan under samma tidsperiod?  METODDenna pre-experimentella fallstudie rör en 18-årig man som under drygt ett år kom till habiliteringen för att delta i arton sherbornebehandlingar med en sjukgymnast med mångårig erfarenhet av sherbornemetodik. Sherborne är en rörelsemetodik där rörelser används för att utveckla rums- och kroppsmedvetenhet och skapa relationer till andra. Samtliga arton behandlingar videofilmades och data insamlades via observation.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker på att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och med hjälp av olika uttrycksformer främja barns utveckling och lärande. Förskolelärarens roll är att stimulera och utmana barnet i en innehållsrik och inbjudande miljö. Syftet med vår studie är att undersöka hur fyra förskolelärare resonerar gällande kommunikation med barn i yngre åldrar på förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehåller strukturerade intervjuer. Våra intervjuer genomfördes på två förskolor i två olika kommuner i Sverige där fyra förskolelärare tillfrågades.

Syftet med denna uppsats, detta examensarbete, har varit att undersöka vilken innebörd pedagoger i förskolan samt föräldrar, tillskriver begreppet fostran. Vi har genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två olika förskolor samt tre föräldrar, fått erfara att fostran kan innebära att lära sig om det sociala samspelet, att lära sig skillnaden mellan rätt och fel eller vilka beteenden som är acceptabla och vilka som inte är det. Flertalet av de intervjuade, såväl pedagoger som föräldrar, uppfattar att lärande och fostran i mångt och mycket är samma sak och att det i slutändan handlar om att föra, dels den egna familjens, men också de rådande samhällsvärderingar, vidare till barnet för att på så vis skapa goda, empatiska samhällsmedborgare. Vår slutsats av detta är att genom mellanmänskliga samspel, särskilt vuxnas förhållningssätt, fostras barn in i det samhälle som för närvarande råder och därmed utvecklar barn kompetenser för att möta sin egen framtid..

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar på de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data från olika undersökningar om mobbning utifrån ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar på våra frågeställningar. Resultatet av studien visar att det går att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestäms genom individernas samspel, där individernas sociala status och acceptans är bidragande faktorer till att skapa och återskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus på hur det kan användas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning. .

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Vårt syfte är att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhållningssätt till information i företagens finansiella rapporter. Vi ämnar även redogöra för analytikerns synsätt på sitt samspel med företagen och hur detta kan påverka marknaden. Uppsatsen är deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bästa finansanalytiker. Slutsatser är att analytikern kräver all form av information som kan påverka företagen men är nöjd med årsredovisningens information. Balans- och resultaträkning samt kassaflödet används mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.

This essay has it purpose to view the assessment and grading in physical education in the Swedish school. Recently published reports from skolverket prove that boys have higher grades in the physical education than girls. Some mean that the reason of this is that the teachers don´t follow the curriculum. The problems we chose to examine are how much do teachers know how to use and connect the curriculum to their teaching? How much of the information and criterion in the curriculum do the teachers use to grade their pupils? And most importantly we wanted to examine why boys gets higher grades then girls, when the curriculum doesn?t seem to suit boys any better than girls.We have interviewed teachers in a certain district and our study shows that the teachers have good knowledge about the curriculum.

Jag beskriver i detta examensarbete FMT (Funktionsinriktad MusikTerapi) utifrån följande aspekter: historisk bakgrund, teoretisk grund och praktisk tillämpning. Mitt syfte har varit att undersöka om, och i sådant fall hur, man i FMT kan stimulera en individ att utveckla sin förmåga att samverka. Det har jag gjort utifrån följande frågeställning: Hur kan FMT-metoden användas för att påverka förmågan att samverka? Undersökningen bygger på fallbeskrivningar av två individer med Down syndrom, med vilka jag arbetat under min praktik. Den utgår därtill från dels fakta kring FMT-metoden, dels kunskap förmedlad via ett finskt projekt om hur samspel kan främjas hos individer med svår utvecklingsstörning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan påverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhållningssätt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens är ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, där samspel och empati var de mest framträdande.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagogerna i förskolan agerar när barnen använder sig av datorn i verksamheten. Studien baserar sig på fyra observationstillfällen på två olika förskolor i en mindre kommun och kvalitativa intervjuer med de fem deltagande pedagogerna som arbetar på dessa två förskolor. Resultaten visar hur pedagogerna väljer att vara närvarande eller frånvarande när barnen använder datorn och vad det är som ligger till grund för de val de gör. Vissa gånger är det ett medvetet val medan andra gånger har pedagogerna gjort det av ren vana och reagerar inte förrän efteråt. Oavsett hur pedagogerna väljer att agera är de helt överrens om att pedagogen borde vara närvarande för att kunna hjälpa barnen när det behövs.

BakgrundI bakgrunden beskrivs fritidshemmens framväxt samt hur fritidshemmen ser ut i dag. Även den pedagogiska miljön samt lekens betydelse belyses. Gällande styrdokument och gransk-ning från skolinspektionen samt barnkonventionen beskrivs under bakgrund. Utgångspunkten i studien framställs i den teoretiska ramen.SyfteStudiens syfte är att undersöka barns syn på lärandet som sker inom fritidsverksamheten.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med barn i fritidsverksamheten. Intervjuerna har genomförts på tre olika fritidverksamheter.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka en grupp pedagogers inställning till hur man bäst bemöter dyslektiska elever i skolan och hur man kan underlätta deras skolvardag. Jag vill vidare undersöka om det finns en eller flera olika metoder som kan underlätta undervisningen för dyslektiska elever samt vikten av att få en tidig diagnos satt. Det har varit intressant och givande att läsa litteratur och att genomföra intervjuer med pedagogerna verksamma i Vänersborgs kommun. Jag har kommit fram till att något av det viktigaste är att den ansvarige pedagogen finner sitt eget arbetssätt i samspel med den enskilde eleven. Det gäller att känna till flera olika metoder för läs och skrivinlärning, men man kan inte klart premiera någon metod framför den andra. Vidare har jag funnit det oerhört viktigt att man så skyndsamt som möjligt kommer fram till en diagnos så att hjälp och stöd kan sättas in i god tid..