Syftet med detta arbete var att utreda felkÀllor som förekommer vid anvÀndning av olika tekniker/modaliteter vid bÀckenmÀtning. DÄ det finns risker med röntgenstrÄlning önskar man reducera strÄldosen vid undersökningarna samtidigt som man vill anvÀnda sig av en enkel metod. De olika modaliteterna som jÀmförs Àr i) direktdigital detektor och bildplatta, ii) bildförstÀrkarteknikteknik, iii) CT. Den modalitet man anvÀnder sig av idag Àr direktdigital detektor och bildplatta. För att korrigera för förstoring som uppkommer vid röntgenundersökningen placeras en mÀtsticka i bildfÀltet.

För att skapa trovÀrdig tredimensionell datorgrafik krÀvs det att det gÄr att skapa illusionen av tre dimensioner pÄ en tvÄdimensionell skÀrm. Enkelt beskrivet finns det tvÄ stora metoder för detta, rasterisering och strÄlföljning. Dessa Àr fundamentalt olika.Den senaste generationen grafikkort för konsumenter har grafikprocessorer som till viss grad blivit programmerbara. Grafikprocessorerna Àr frÀmst konstruerade för att stödja rasterisering men den nya programmerbarheten ger möjligheten att anvÀnda dessa mer generellt.I detta arbete görs en undersökning om huruvida det Àr möjligt att anvÀnda den nya programmerbarheten för att realisera strÄlföljning istÀllet för rasterisering. Matematiska primitiver anvÀnds för att skapa objekt och med hjÀlp av strÄlföljning kan realistiska bilder av objekten skapas.

Syfte med uppsatsen Àr att ge insikt i vad en vÀsteuropeisk modebutikskedja bör beakta vid utformning av kommunikation i Mellanöstern. Det för att i möjligaste mÄn undkomma komplikationer i form av kulturkrockar. Det Àr viktigt att understryka det faktum att vi inte avsett att bidra med ett generellt tillvÀgagÄngssÀtt, som Àr lÀmpligt för alla vÀsteuropeiska modebutikskedjor i Mellanöstern. Vi har snarare i enighet med vÄrt syfte, försökt utveckla en förstÄelse för kulturen i Mellanöstern. Med det i Ätanke, ska vÄr slutsats ses som ett förslag pÄ hur en vÀsteuropeisk modebutikskedja kan vÀlja att beakta kulturella skillnader som kan tÀnkas uppstÄ.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lÀrande. Studiens teoretiska utgÄngspunkt hÀmtas frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr mÀnniskan ses som oskiljbar frÄn den kultur och det sociala sammanhang hon ingÄr i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, dÄ mÀnniskans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön pÄverkar möjligheterna till utveckling och lÀrande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollÀrare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lÀrande, bör utformas sÄ att den Àr upptÀckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhÄlls att tillgÀnglighet Àr en viktig aspekt som förskollÀrare tar hÀnsyn till och att den pÄverkas av en rad faktorer.

Denna studie granskar, genom en diskursivt orienterad analys, förhÄllandet mellan Malmös köpcenterutveckling och social hÄllbarhet. Vi Àmnar fördjupa förstÄelsen för hur köpcentret Emporias egenskaper sÄsom utformning, marknadsföring och lokalisering kan inverka pÄ stadens invÄnare och identitet. Mot bakgrund av den debatt som förs kring köpcenterutvecklingens fysiska inverkan pÄ stadskÀrnan, som har en sÀrskild stÀllning i den postindustriella stadsutvecklingen, Àr avsikten att rikta ett större fokus mot köpcenterutvecklingens möjliga inverkan pÄ sociala aspekter. Studien belyser frÄgor som kan fungera vÀgledande vid förekomst av framtida sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar..

VÄrt arbete handlar om omklÀdningsrummens fysiska och psykiska miljö. VÄr frÄgestÀllning Àr: ?Om omklÀdningsrummens utformning och psykiska klimat har nÄgon betydelse för nÀrvaron i Àmnet Idrott och HÀlsa?? Syftet Àr att uppmÀrksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklÀdningsrummen och hur dess utformning kan pÄverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frÄnvaro pÄ idrotten Àn sjÀlva idrotten, dÄ menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del mÀnniskor tycker det Àr okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte Àr nÄgot normalt? Pierre Bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det Àr hur vi agerar, uppfattar och vÀrderar givna situationer utifrÄn vÄr socialisation..

Denna studie unders?ker en alternativ utformning av termisk brandgasventilation. Utformningen bygger p? att ers?tta tillufts?ppningar i markplan med r?kgasluckor i tak med hj?lp av brandteknisk installation i form av r?kgardin. Syftet med arbetet har varit att g?ra en j?mf?relse mellan denna hypotetiska utformning och traditionell brandgasventilation f?r att kunna utv?rdera om samma effekt kan uppn?s med de olika metoderna.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplÀgg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera nÄgra ledares syn pÄ det pedagogiska upplÀgget. Metod: Denna uppsats Àr grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och dÀrigenom finna förstÄelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har anvÀnts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har anvÀnts för att fÄ kunskaper i tre ledares syn pÄ programmets upplÀgg. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns tvÄ pedagogiska utformningar pÄ Steg-för-Steg program.

Uppsatsen tar upp tretton bilder som Hilma af Klint mÄlade under tidsperioden 1906-1915. Bilderna ingÄr i en svit som kallas för Bilderna till Templet som omfattar nÀstan 190 mÄlningar. Under hennes livstid var hennes livsverk okÀnt för hennes samtid. Hon mÄlade abstrakta, geometriska former och anvÀnde klara fÀrger flera Är före sina samtida konstnÀrskollegor. Inom ett hermeneutiskt arbetssÀtt ingÄr det olika moment som tolkning, beskrivning och analys av bilder.

Denna uppsats Àr en studie av solokadensens vÀsen; historiskt sett och idag. Min avsikt har varit att undersöka hur man kan gÄ tillvÀga för att sjÀlv göra en kadens till en av Mozarts violinkonserter (nr 5 A-dur, K. V 219), nÄgot som inte Àr praxis idag. Med hjÀlp av en tillbakablick pÄ solokadensens ursprung och utformning genom tiderna, samt en analys av fyra stycken existerande kadenser till konserten, har jag fÄtt inspiration till min egen konstnÀrliga process. Denna resulterade i en inspelning av första satsen ur konserten med min kadens.

Avtal med internationell karaktÀr Àr idag vanligt förekommande, dÄ handel inte enbart sker inom ett lands grÀnser. En frÄga som oftast aktualiseras nÀr tvist uppkommer mellan parter i ett internationellt avtalsförhÄllande Àr vilken lag som ska tillÀmpas. För att lösa tvisten och lagvalsfrÄgan, finns olika tvistlösningsalternativ, bl.a. tvistlösning vid allmÀn domstol dÀr lagvalsfrÄgan avgörs med tillÀmpning av den s.k. Rom I-förordningen, eller tvistlösning genom internationellt kommersiellt skiljeförfarande.

Det hÀr Àr resultatet av ett examensarbete utfört vid MÀlardalens högskola i samarbete med Iggesund Paperboard AB. Syftet med examensarbetet var att se om det Àr viktigt för ett företag att ha tillgÄngen till en gÀstgÄrd men Àven till hur de Àr utformade för att fungera för den typen av verksamhet.En gÀstgÄrd kan ses vara viktig för ett företags representation. GÄrden anvÀnds frÀmst som ett tillvÀgagÄngssÀtt för att sÀlja företagets varor och tjÀnster men ger ocksÄ en god möjlighet till att knyta starkare band mellan kunder sÄvÀl som mellan företagets egna arbetstagare.Anledningen till att det hÀr examensarbetet utfördes var för att företaget sÄg det som ett behov att se över om dessa gÀstgÄrdar var vÀrda att bevara och utveckla i framtiden. En utredning gjordes dÀrför genom besök och jÀmförelse av tre olika gÀstgÄrdars verksamhet och utformning för att se hur viktig en sÄdan gÄrd kan anses vara för ett företag. Som ett resultat av denna utredning har dÀrefter ett förslag till en utformning av en bÀttre fungerande arbetsmiljö vid Hedvigsfors HerrgÄrd tagits fram.

En studie i om handdockan kan stÀrka den matematiska förstÄelsen och hur pedagoger skulle kunna anvÀnda den som redskap. Geometriska former och rumsuppfattning har stor betydelse i barns verklighetsuppfattning och lÀrande i matematik. Vi valde att fokusera pÄ en geometrisk form, rektangeln. VÄrt arbetssÀtt har bestÄtt av intervjuer, observationer och dokumentation av genomförandet. Studien genomfördes i tvÄ helt skilda förskolor men har gjorts pÄ liknande sÀtt och med samma frÄgestÀllningar.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka elevers nyttjande av skolgÄrden samt vad som pÄverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jÀmförande studie vill vi öka förstÄelsen för sambandet mellan skolgÄrdens fysiska utformning och elevernas sysselsÀttning under rasten. FrÄgestÀllningarna lyder:Vad gör eleverna pÄ skolgÄrden under rasten?Vilken betydelse har skolgÄrdens utformning avseende elevernas sysselsÀttning under rasten?Har elevernas kön nÄgon betydelse för deras sysselsÀttning under rasten?MetodI studien anvÀndes strukturerade observationer, fÀltanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ F-9-skolor med skilda skolgÄrdstyper.

MÄnga olika grupper i samhÀllet har lÀssvÄrigheter och sÄledes finns det ocksÄ mÄnga skolelever som har svÄrigheter med lÀrobokstexterna. Dessutom har det i lÀsundersökningar visat sig att lÀsförmÄgan gÄr nedÄt och dÀrför kan man förutspÄ att behovet av lÀttlÀsta lÀroböcker kommer att öka i framtiden.Föreliggande studie Àr en deskriptiv undersökning av lÀroböckers rubriksÀttning dÀr originalversion och förenklad version av samma lÀromedel jÀmförs. LÀroboksrubrikerna jÀmförs kvantitativt med avseende pÄ lÀngd, syntaktisk utformning och om rubrikerna Àr huvudsakligen informerande eller intressevÀckande. Kvalitativt jÀmförs rubrikernas grafiska utformning, rubrikstruktur och rubrikernas informationsmÀngd, lexikon och syntax.Studiens material bestÄr av lÀroböcker i historia och samhÀllskunskap för grundskolans Är 9. Sammanlagt har rubrikerna i fyra böcker granskats, varav tvÄ originalversioner och tvÄ lÀttlÀsta versioner.Den kvantitativa jÀmförelsen av rubrikerna visade att rubrikerna skilde sig Ät pÄ fÄ punkter.