I arbetet med att ta fram en detaljplan medverkar flera olika aktörer med olika intressen. En stor del av dagens detaljplanering görs med initiativ frÄn privata byggherrar som ofta Àr aktiva i arbetet med att ta fram den aktuella detaljplanen. En aktiv byggherre har större möjlighet att pÄverka planens utformning och kan i vissa fall Àven pÄverka processen. Denna pÄverkan kan ha olika omfattning och kan ha bÄde en positiv och en negativ inverkan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en aktiv byggherre kan pÄverka en detaljplans bestÀmmelser och utformning. Det Àr lÀtt att anta att en detaljplan pÄverkas av en aktiv byggherre, men det finns inga studier som visar hur denna pÄverkan ser ut.

Kalmar Àr i dagslÀget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mÀsscentrum och hundratals bostÀder i norra Kalmar innebÀr att staden sÀtts pÄ kartan pÄ ett nytt sÀtt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behÄlla sin sÀrstÀllning som stadens kommersiella centrum krÀvs det att Àven det utvecklas. Det Àr dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begrÀnsad yta och stora delar av den bestÄr av vÀrdefull bebyggelse.

Detta examensarbete undersöker om det finns argument för att utforma nya mönster för linjeavvattningsgaller. I uppsatsens första del redovisas observationer kring hur de ser ut idag. DÀrefter undersöks genom litteraturstudier, plats- och studiebesök om det finns teorier som stödjer hypotesen att mönstret pÄ linjeavvattningens galler kan bidra till upplevelsen av en plats. Slutsatsen dras att upplevelsen skulle kunna fördjupas genom ny utformning av linjeavvattningsgaller som ger platsen starkare karaktÀr och identitet. TillgÀnglig litteratur stödjer min hypotes att i de fall linjeavvattning ingÄr i platsens utrustning skulle sÄdan utformning kunna bidra till den totala upplevelsen av en plats. Jag vill med detta arbete visa hur det kan ske. Under studiernas gÄng framtrÀdde samtidigt fler argument rörande det faktum att om strÄk Àr utformade med individuella sÀrdrag sÄ Àr det lÀttare att kÀnna sig hemma, orientera sig kring dem och att kunna referera till platsen.

Min avsikt med denna uppsats var att undersöka hur en grupp högutbildade kursdeltagare upplevde att dagens sfi-utbildning fungerar med avseende pÄ möjligheterna som gavs för att uppnÄ utbildningens mÄl samt huruvida de uppfattade dess utformning och mÄl jÀmfört med hur dessa anges i Àmnesbeskrivningen. Resultaten av undersökningen visade att kursdeltagarnas uppfattningar stÀmde vÀl överrens med Àmnesbeskrivningen och att enbart fÄ skillnader framtrÀdde mellan deras synsÀtt och Àmnesbeskrivningen. De ansÄg att sfi-utbildningen var vÀlplanerad och att den fungerade bra..

SammanfattningLÀxor Àr ett dagligt inslag i arbetet för de flesta lÀrare och nÄgot som stÀndigt Äterkommer i debatten, bland annat i media. DÄ lÀrarna Àr de som ger lÀxor har vi valt att i vÄr uppsats belysa deras tankar kring lÀxor. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka uppfattningar lÀrarna har om lÀxor och deras tankar kring lÀxornas utformning och effekt.I uppsatsen redogör vi för den tidigare forskningen kring lÀxor, forskningen har frÀmst bedrivits i USA och det finns inte mycket svensk forskning pÄ omrÄdet. Amerikanen Harris Cooper Àr den som forskat mest kring fenomenet lÀxor, det han frÀmst undersökt Àr hur lÀxor pÄverkar elevernas resultat. Det har dock framförts mycket kritik mot Cooper och hans forskning, bland annat pekar forskaren Alfie Kohn pÄ att det ofta finns stora metodologiska brister i undersökningarna som Cooper baserar sin forskning pÄ.

Rapporten presenterar mitt examensarbete pÄ kandidatnivÄ inom inredningsarkitektur och möbeldesign pÄ Konstfack.Minfascination för gamla sekretÀrer och kabinettskÄp har lett mig in pÄ att göra en undersökning kring deras historik, utformning och relationer till mÀnskliga behov. Samtidigt hittade jag en röd trÄd i mina tidigare projekt som hade liknande egenskaper som de klassiska möblerna. Kombinationen resulterade i en möbel med inslag av bÄde klassiska och moderna egenskaper..

Problemformulering:Hur pÄverkar stimuli frÄn produktförpackningen och chokladens utformning konsumenternas smakupplevelse?Syfte:Syftet med detta examensarbete Àr att förstÄ hur konsumenternas sinnesintryck pÄverkar deras smakupplevelse av mjölkchoklad med hjÀlp av stimuli frÄn förpackningen och utformningen pÄ chokladen.Metod:Denna studie bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr vi har pendlat mellan empiri och teori genom att anvÀnda abduktion som forskningsansats. Tack vare 15 chokladintresserade informanter har vi fÄtt en förstÄelse för hur de Àter choklad, vilka sinnesintryck de fÄtt och hur dessa pÄverkar deras upplevelse av choklad. Denna förstÄelse bygger pÄ personliga intervjuer av semistrukturerad typ. I intervjuerna ingick tre olika delmoment dÀr informanterna fick provsmaka och utvÀrdera tre olika förpackningar med olika utformning av Karl Fazer mjölkchoklad.

I följande studie studeras kunskapsöverföring med fokus pÄ hur tvÄ offentliga verksamheter valt att tillvarata den tysta kunskapen genom kompetensutvecklingsinsatser i form av chefsprogram. Vidare undersöker studien hur programdeltagarna motiveras att delta i programmet samt den process som kunskapsöverföringen innebÀr. Syftet med studien var att tolka och förstÄ hur den tysta kunskapen kan tillvaratas och överföras inom tvÄ offentliga verksamheter genom att studera verksamheternas kompetensutvecklingsinsatser för chefer pÄ direkt nivÄ. En chef pÄ direkt nivÄ har inte nÄgon understÀlld chef utan enbart understÀllda medarbetare. Detta utförs genom att finna likheter och skillnader mellan hur verksamheterna utformat sina chefsprogram.

Genom detta arbete vill jag frÀmst se hur man kan anvÀnda sig av naturen nÀr man ska anlÀgga lekplatser, vilka lösningar man kan göra med smÄ medel, med material frÄn naturen. Jag vill Àven ta reda pÄ hur viktigt det Àr för barn att fÄ tillgÄng till naturen i sin lek. Det kommer jag att ta reda pÄ genom en litteratur studie dÀr jag avser att svara pÄ frÄgorna: Varför utemiljön Àr viktig?, Hur man kan anlÀgga naturlikt? .

ResuméStudiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms dÀr. För att finna ett lÀmpligt svar pÄ ovanstÄende fundering, beslutade författarna sig för att ta reda pÄ vilka olika undervisningsÀtt det finns för de elever som lÀr kinestetiskt, alltsÄ genom att fÄ röra pÄ sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lÀrarna fick ett fiktivt case att utgÄ ifrÄn.Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsÀtt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lÀrare i skolan.Författarnas tolkningar av lÀrarnas svar Àr att de gÀrna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lÀrande. Detta gÀller inte enbart det kinestetiska lÀrandet.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes pÄ tvÄ förskolor i östra Sverige, med barn i Äldern 3-6 Är. Vi valde att undersöka detta dÄ en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehÄllsrik miljö som frÀmjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lÀrande. UtifrÄn pÄgÄende diskussion om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àr det meningsfullt att som blivande förskollÀrare utveckla kunskaper inom detta omrÄde. FrÄgestÀllningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön pÄ de aktuella förskolorna? Hur anvÀnder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgÀngliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som anvÀndes var observationer med observationsschema som instrument.

Enligt lÀroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till sÄvÀl innehÄll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. SÄvÀl forskning som Äterkommande enkÀt­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det rÄder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehÄllet. Den hÀr uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förstÄelsen för elevinflytandets villkor. I analysen stÀlls resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jÀmförs utöver lÀroplanen Àven med tidigare forskning inom omrÄdet. SÄvÀl elever som lÀrare vittnar om ett högst begrÀnsat elevinflytande över innehÄll, men om ett relativt stort sÄdant över arbetsformer.

SammanfattningDebatten gÀllande hur den svenska vÄldtÀktsbestÀmmelsen ska utformas har pÄgÄtt under lÄng tid och Àr nu Äterigen uppe för diskussion. Vissa hÀvdar att tvÄngsrekvisitet i nu gÀllande vÄldtÀktsbestÀmmelse mÄste ersÀttas med ett samtyckesrekvisit. Andra hÀvdar att bestÀmmelsen som den utformades efter reformen i juli Är 2013 mÄste fÄ tid att tillÀmpas innan det kan bli frÄga om ytterligare en reformation.FöresprÄkare för ett införande av en samtyckesbaserad vÄldtÀktsreglering menar att en sÄdan utformning av lagstiftningen skulle stÀrka offrets stÀllning. Regleringen skulle sÄledes förstÀrka skyddet för den personliga integriteten och sjÀlvbestÀmmanderÀtten.  FöresprÄkare anser Àven att Sverige, genom att inte införa ett krav pÄ samtycke, bryter mot Europakonventionen. FöresprÄkare anser att EU i den sÄ kallade Bulgariendomen slagit fast att det Àr nödvÀndigt att sexuella gÀrningar företagna utan samtycke blir straffade och att det sakna betydelse om offret gjort motstÄnd eller inte.MotstÄndare Ä andra sidan hÀvdar att en samtyckesbaserad vÄldtÀktsbestÀmmelse skulle vara svÄrtillÀmpad och vansklig.

1994 fattade riksdagen beslut om att reformera det svenska pensionssystemet. Det nya systemet baseras pÄ individens totala livsarbetstid och egna engagemang i sitt sparande, och Àr konstruerat för att vara sjÀlvreglerande och sjÀlvfinansierande. Som en konsekvens av systemets konstruktion, delvis pÄ grund av felaktiga grundantaganden vid pensionssystemets utformning, kan medborgarna ocksÄ komma att behöva ett lÀngre arbetsliv Àn nu för att nÄ samma pensionsnivÄer som tidigare generationer.Min frÄgestÀllning i uppsatsen Àr:Vilka beskrivningar och förestÀllningar om pensioner och pensionssystemet kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet?Metodiskt grundar sig min analys i ett perspektiv inspirerat av klassisk retorik och Hallidays funktionella grammatik. NÀr jag studerat artikelmaterialet utkristalliserar sig ett antal gemensamma teman.

ResuméStudiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms dÀr. För att finna ett lÀmpligt svar pÄ ovanstÄende fundering, beslutade författarna sig för att ta reda pÄ vilka olika undervisningsÀtt det finns för de elever som lÀr kinestetiskt, alltsÄ genom att fÄ röra pÄ sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lÀrarna fick ett fiktivt case att utgÄ ifrÄn.Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsÀtt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lÀrare i skolan.Författarnas tolkningar av lÀrarnas svar Àr att de gÀrna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lÀrande. Detta gÀller inte enbart det kinestetiska lÀrandet.