Syftet med denna uppsats var att sätta in Utvecklingssamtalet i ett större sammanhang och belysa det ur flera perspektiv och att redogöra för hur Utvecklingssamtalet uppfattas av de olika deltagarna elev, förälder samt lärare. Metoden vi valt för att utföra denna undersökning är en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visade att det inte är någon större skillnad mellan informanternas syn på Utvecklingssamtalet. Dock tycker vi oss kunna se tendenser till att Utvecklingssamtalet används som det verktyg det är tänkt enligt skolans styrdokument. Vår slutsats blir därför att Utvecklingssamtalet är utvecklande för eleven..

Syftet med denna uppsats var att sätta in Utvecklingssamtalet i ett större sammanhang och belysa det ur flera perspektiv och att redogöra för hur Utvecklingssamtalet uppfattas av de olika deltagarna elev, förälder samt lärare. Metoden vi valt för att utföra denna undersökning är en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visade att det inte är någon större skillnad mellan informanternas syn på Utvecklingssamtalet. Dock tycker vi oss kunna se tendenser till att Utvecklingssamtalet används som det verktyg det är tänkt enligt skolans styrdokument. Vår slutsats blir därför att Utvecklingssamtalet är utvecklande för eleven..

I denna skrift undersöks Utvecklingssamtalet ur aspekter av bollspel. Med hjälp av traditionell bandy och vanlig tennis anges ett möte mellan spelare som å ena sidan en likhet i tiden och å andra sidan en likhet i rummet. Med hänsyn taget till dessa båda betraktelsesätt framskrivs en metod som syftar till att dechiffrera utvecklingssamtalandet som ett spelande, en metodik som inom ramen för ett verkligt fall tar stöd i den tidsgeografiska notationen.Resultaten visar på sex stycken samtalsämnen som bollas i Utvecklingssamtalet: Pat sätter ramar, Enkäten, Uppnåendemål, Nya mål, Underskrift och 5 minuter åt annat. Frågeställningen om vad Utvecklingssamtalet betyder anges i spelandet av dessa utvecklingssamtalsämnen oavsett vem spelaren är.Med studien introduceras de teoretiska begreppen liga och cup som ett sociologiskt begreppspar i betydelsen att de anger mötet som en dialektik mellan likheter. Om förtjänsten av dessa betraktelsesätt i studiet av sociala fenomen, andra än Utvecklingssamtalet, kan endast korta ledtrådar ges..

Lärare i grundskolan möter föräldrar i utvecklingssamtal minst en gång per termin. Denna undersöknings syfte är att se hur lärare beskriver samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på Utvecklingssamtalet.   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver Utvecklingssamtalet i grundskolan samt samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska.   Genom intervjuer med fyra grundskolelärare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanställs beskrivningarna, under sex olika rubriker: lärares erfarenheter, inför Utvecklingssamtalet, strategier under Utvecklingssamtalet, föräldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis kulturella skillnader.   Resultatet visade att lärarnas beskrivningar gällande samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på Utvecklingssamtalet, hörde nära samman varandra. Alla intervjuer visade på att föräldrar som har annat modersmål än svenskas engagemang under Utvecklingssamtalet såg relativt lika ut. För ett fungerande utvecklingssamtal tyckte samtliga lärare att samspel med föräldrar som har annat modersmål än svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men även för att tala om olika åtgärder.

I litteratur som behandlar Utvecklingssamtalet i förskola och skola benämns detta samtal ibland som det svåra samtalet. Hur upplever egentligen pedagoger i förskolan Utvecklingssamtalet? Syftet med denna studie var att exemplifiera och diskutera hur några verksamma pedagoger i förskolan upplevde planering och genomförande av Utvecklingssamtalet. I första hand utfördes en enkät i kvantitativt syfte där 65 pedagoger (förskollärare och barnskötare) deltog. För att fördjupa studien gjordes sex kvalitativa intervjuer.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur förskollärare förhöll sig till fenomenet Utvecklingssamtalet. Metoderna vi använde var kvalitativa intervjuer samt brukstextanalys av insamlat material. I undersökningen deltog fem personer från olika förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visade att förskollärarna såg att Utvecklingssamtalet hade olika syften: att följa upp och visa på barnets utveckling och lärande, att skapa bra kontakt med föräldrarna, att använda Utvecklingssamtalet som ett informationstillfälle samt att stödja föräldrarna i sin föräldraroll. Utvecklingssamtalets utformande visade sig ha två dimensioner: om barnet var delaktigt i samtalet samt om samtalet hade en dialog med drag av monolog eller en öppen dialog.

Jag har gjort en intervjustudie med elever från nionde klass där jag har tagit del av deras syn på Utvecklingssamtalet. Mitt syfte var att undersöka hur elever uppfattar Utvecklingssamtalet och ta reda på vilka underlag som används under samtalet för att få ett jämbördigt möte som är framåtsträvande och utvecklande för eleven. Med hjälp av litteratur i valt ämne och skolverkets riktlinjer har jag gjort en tolkning av elevernas utsagor och dragit slutsatsen att skolan har kommit långt med sin strävan mot ett jämbördigt möte, med ett flertal underlag för att delge information för det stundande samtalet, men har inte riktigt nått målet än. Eleverna uppfattar Utvecklingssamtalet som ett tillfälle att diskutera betyg, men ser inte det som en möjlighet till utveckling i sitt eget lärande. De underlag som används inför samtalet ses av de flesta elever som något positivt.

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa hur Utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förändrats genom åren. Syftet är också att visa på hur pedagoger och föräldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning använt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra föräldrar med barn mellan sju och tolv år, samt fyra pedagoger med olika lång erfarenhet inom läraryrket. I intervjuundersökningen framgår det att Utvecklingssamtalet upplevs olika beroende på vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. Både lärare och föräldrar upplever att Utvecklingssamtalet är en samverkan mellan hemmet och skolan, där elevens utveckling kommer främst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..

Enligt Förskolans läroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte värderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ändå värderingar och kontroller på barnet som individ. I förskolan uppmärksammas värderingsdilemmat främst inför utvecklingssamtalen. För att inte värdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i ämnet som kan stärka oss och andra förskollärare i yrkesrollen. Vi har valt att göra en deskriptiv studie med åtta intervjuade förskollärare där vårt syfte är att beskriva och analysera deras syn på, och planering inför, Utvecklingssamtalet. Vi ska också studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte värdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i Utvecklingssamtalet. Resultaten som framkommit är olika syn på syftet med Utvecklingssamtalet och därmed olika syn på vilket tidsperspektiv som främst ska belysas på samtalet. Studiens resultat visar också att förskollärarna blandar nya och gamla synsätt på barnet.

Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur föräldrar och pedagoger upplever Utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och Samhälle. Studien har syftat till att sammanställa de tankar som finns kring Utvecklingssamtalet hos tre föräldrar och tre pedagoger för att fördjupa förståelsen om hur förhållandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola är Utvecklingssamtalet som enligt Läroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt. Studien har visat att pedagoger och föräldrar upplever Utvecklingssamtalet generellt som positivt så länge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och föräldrar är det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem.

Syftet med denna uppsats är dels att studera om ledarstilen har betydelse för ledarens upplevelser av möjligheter och hinder i Utvecklingssamtalet, dels om ledarstilen påverkar medarbetarnas inställning till Utvecklingssamtalet. Studien har genomförts som en fallstudie i tre steg. Första steget var att identifiera olika ledarstilar bland ett antal ledare med hjälp av ett ledarstilstest. Andra steget innebar att genomföra personliga intervjuer med de ledare som enligt testet uppvisat olika ledarstilar. Tredje och sista steget bestod av att göra en enkätundersökning bland de intervjuade ledarnas medarbetargrupper.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lärares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollärare i skolår 1-3. Genom en historisk återblick i bakgrunden kan läsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet består utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, läraren syn på sin roll i Utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och Utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanställde vi intervjusvaren där vi påvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

Ett regelbundet återkommande utvecklingssamtal kräver organisationens resurser i form av medarbetarens och chefens tid, vilket gör att utvecklingssamtalen bör hålla hög kvalitet för att vara meningsfulla. Studien har genomförts med intervjuer på en myndighet där medarbetarnas och chefernas upplevelse av utvecklingssamtal har undersökts. Resultatet visar att myndighetens syfte med utvecklingssamtal är otydligt och att det är oklart var frågor som rör medarbetarens lön ska diskuteras. För att utvecklingssamtalen ska bli meningsfulla för såväl organisation som de anställda är tydliga mål och syften med utvecklingssamtalen av betydelse. Val av plats där Utvecklingssamtalet äger rum bör noggrant planeras för att minska den negativa kontextens inverkan på samtalet.

 Forskning inom området efterlyser nya sätt att möta anställdas behov av kompetensutveckling på en mer föränderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn på utvecklingssamtal som de håller med anställda. Detta för att studera Utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.

Brist på kommunikation mellan chef och medarbetare kan leda till missförstånd som iblandfår allvarliga konsekvenser. Missuppfattningar och missförstånd kan orsaka konflikter påarbetsplatsen, ekonomiska förluster och tidsödande arbete med att rätta till det som gått feloch de kan också medföra säkerhetsrisker. Brister i kommunikationen rubbar också vårarelationer på arbetsplatsen.Detta arbete utgår från Utvecklingssamtalet mellan chef och medarbetare. Genom intervjuermed chefer och deras medarbetare om det gemensamma Utvecklingssamtalet undersöks omchefer och medarbetare uppfattar Utvecklingssamtalet på liknande sätt. Om inte; i så fall påvilka sätt?Med hjälp av en fenomenografisk ansats presenteras undersökningens resultat i kategorier,vilka representerar olika faktorer som påverkar Utvecklingssamtalets tolkning.Det finns en ganska god förståelse för ordens betydelse i kommunikationen mellan chef ochmedarbetare, men över ordens betydelse står begreppens betydelse.