Syftet för denna studie har varit att åskådliggöra ett antal lärares uppfattningar kring förberedelserna inför elevers individuella Utvecklingssamtal i gymnasieskolan. Studien har influerats av det fenomenografiska synsättet, människors uppfattningar av olika företeelser, där insamling av data skett genom kvalitativa intervjuer med totalt sex lärare verksamma inom den svenska gymnasieskolan. Lärarna i denna studie uppfattade att det inte fanns några större oklarheter kring upplägget inför ett Utvecklingssamtal där studieplanen sågs som en väsentlig del att grunda samtalet på. Dock önskades att elevens sociala utveckling skulle utgöra en större del av samtalet. Den tid som behövs för att skapa ett kvalitativt Utvecklingssamtal upplevdes som otillräcklig till största del på grund av mängden elever att hantera per lärare.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgått i att undersöka Utvecklingssamtalets natur i den svenska skolan. Med hjälp av en systematisk litteraturstudie har en analys av Utvecklingssamtalet med interkulturell betoning gjorts. Frågor som berörts är skolans flexibilitet och skolans kulturella kommunikationskanaler med vårdnadshavare. Det har även gjorts en jämförande analys gällande kulturella skillnader mellan olika Utvecklingssamtal. Resultaten visar att fördomar gentemot invandrarföräldrar finns på flera plan i den svenska skolan.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur föräldrar och förskollärare ser på Utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förväntar sig föräldrar och förskollärare av Utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som användes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollärare och fem föräldrar från samma kommun men från olika orter.I resultatet syns det att både föräldrar och förskollärare tycker att Utvecklingssamtalen är viktiga men att syftet eller förväntningar på samtalet skiljer dem åt. Förskollärarna vill utgå från verksamheten där barnet är en del av den. Föräldrarnas förväntningar på Utvecklingssamtalet är istället att prata om barnets trygghet och sociala relationer.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka och beskriva lärares upplevelser av att leda känsliga samtal med föräldrar och elever. Med känsliga samtal avses samtal som väcker starka känslor, t ex av oro eller ilska, hos deltagarna. Ramen kan vara ett Utvecklingssamtal, eller annat elevvårdande samtal. Jag har intervjuat fem lärare på grundskolans senare år och på gymnasiet och använt en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om KASAM och ett salutogent tänkande.

Utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare har en central roll på svenska arbetsplatser (Lindgren, 2001). Idag ses medarbetaren från Human Resources Managements perspektiv mer som en tillgång att värna om än en kostnad. För att företaget ska kvarstå som en framgångsrik aktör på marknaden krävs det att medarbetarna ständigt utvecklas och försörjs med rätt kompetens för uppdraget. Zainab Marrakchi, student från KTH och Stockholms Universitet har skrivit ett examensarbete om Utvecklingssamtal hos Atlas Copco Construction Tools AB i Kalmar och har förslag på hur deras Utvecklingssamtal kan nå högre kvalité.Syftet är att undersöka hur Utvecklingssamtal uppfattas av chefer och medarbetare på ett teknikföretag. Studien har en metodtriangulering som består av medlevande observation, enkätstudier samt fokusgruppssamtal.

Genom vår utbildnings gång har vi blivit allt mer intresserade av samspelet mellan chef och medarbetare eftersom vi ser att det är en förutsättning att detta fungerar för att få en vinnande organisation. Trots att vi går mot allt fler decentraliserade organisationer och de båda parterna oftast arbetar närmare varandra än tidigare verkar Utvecklingssamtal vara ett av de få tillfällen där medarbetare och chef har en enskild dialog med varandra. Därför har vi i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur dessa Utvecklingssamtal verkligen fungerar. Då vi under vår utbildnings gång även kommit till insikt med att god kommunikation är en förutsättning för att kunna skapa en relation, har vi valt att även se hur denna fungerar parterna emellan och om det är den som är orsak till eventuella brister i Utvecklingssamtalen. Med detta som grund valde vi att i vår teoridel skriva om både Utvecklingssamtal och kommunikation samt hur dessa samspelar för att få en än bättre förståelse för dessa områden.Vi kontaktade Niklas Andersson, personalsekreterare på Karlstads Kommun, som hjälpte oss med urval och kontakter.

Denna uppsats syftar till att undersöka vårdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och Utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vårdnadshavare, vars barn går i år 1?3, och som nyligen varit på Utvecklingssamtal. Sammanlagt har åtta vårdnadshavare intervjuats i två olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vår studie på olika platser i Sverige är för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra någon jämförelse mellan de olika rektorsområdena.

Kompetens och kompetensutveckling är viktiga områden för företag i alla branscher. Isvenska företag är Utvecklingssamtal vanligt förekommande men av varierandekvalitet. Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur anställdas kompetens ochkompetensutveckling på ett konstruktivt sätt kan behandlas i ett företagsUtvecklingssamtal.En teoretisk bakgrund som behandlar de två huvudområdena kompetens ochUtvecklingssamtal författades och följdes av en fallstudie på ett medelstort it-företag.Den empiriska studien bestod av intervjuer med mellanchefer och företagsledning.Kompetens kan sägas bestå av teknisk kompetens och social kompetens. Den tekniskabeskriver förmågan att lösa en uppgift och den sociala kopplas till förmågan attfungera ihop med andra människor. En korrekt bedömning är viktigt för att kunnautveckla kompetens i linje med individens och företagets behov.

I denna undersökning är syftet att ta reda på vad det är pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut på att ta reda på pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment såsom Utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter. Enligt våra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgår i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat två pedagoger i två olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var Utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med. Resultatet som vi fick fram i vår undersökning är att pedagogerna lägger ner mest tid på att förbereda Utvecklingssamtal samt att genomföra dem.

I den här uppsatsen presenteras en mindre intervjustudie om hur elever på Barn och fritidsprogrammet i en medelstor kommun i mellersta Sverige upplever Utvecklingssamtalen sedan de själva börjat ansvara och leda dem i så kallade elevledda Utvecklingssamtal.Det övergripande syftet med undersökningen är att få mer kunskap om elevernas uppfattning över hur de upplever att själva ansvara för Utvecklingssamtalets genomförande och hur detta tillvägagångssätt påverkat deras studiemotivation och studieresultat. I resultatet kan vi även ta del av förslag från eleverna hur samtalen kan förbättras i framtiden.I studien har totalt tolv elever från gymnasiets årskurs 1, 2 och 3 deltagit.  Grupperna som intervjuats har haft en jämn könsfördelning och bestått av både studiemotiverade elever och elever med mindre studiemotivation. Detta för att i största möjliga mån spegla utbildningens målgrupp. Majoriteten av de intervjuade är över 18 år.Resultaten visar att majoriteten av de intervjuade eleverna är väldigt positiva till att själv ansvara för och leda sitt Utvecklingssamtal med sina vårdnadshavare.

Lärare i grundskolan möter föräldrar i Utvecklingssamtal minst en gång per termin. Denna undersöknings syfte är att se hur lärare beskriver samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på Utvecklingssamtalet.   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver Utvecklingssamtalet i grundskolan samt samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska.   Genom intervjuer med fyra grundskolelärare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanställs beskrivningarna, under sex olika rubriker: lärares erfarenheter, inför Utvecklingssamtalet, strategier under Utvecklingssamtalet, föräldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis kulturella skillnader.   Resultatet visade att lärarnas beskrivningar gällande samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på Utvecklingssamtalet, hörde nära samman varandra. Alla intervjuer visade på att föräldrar som har annat modersmål än svenskas engagemang under Utvecklingssamtalet såg relativt lika ut. För ett fungerande Utvecklingssamtal tyckte samtliga lärare att samspel med föräldrar som har annat modersmål än svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men även för att tala om olika åtgärder.

Denna uppsats handlar om hur några elever ser på sina högstadielärares arbete, när det gäller Utvecklingssamtal, betygskriterier samt möjligheterna att få göra egna reflektioner samt diskutera med lärarna. Syftet är att studera om lärarna gör så som de enligt läroplanen ska göra. Uppsatsen innehåller en genomgång av tidigare betygssystem samt det nuvarande systemets för- och nackdelar enligt forskare, lärare och skolledare. Sex elever som slutade högstadiet våren 2006 har intervjuats om hur de minns att deras lärare genomförde Utvecklingssamtal, gick igenom betygskriterier samt gav eleverna chans att reflektera över eller diskutera sina prestationer. De gick på en högstadieskola, där lärarna under denna tid arbetat mycket aktivt med betyg och bedömning.

The parent-student-teacher conference presumes school responsibility of the development of the student. Teacher, student and parents are supposed to talk freely and in confidence, the conference should lead to a forward looking and long term plan. The parent-student-teacher conference should presume equality amongst the parties. The intention of this paper is to illuminate how the conference can be a way to clarify the process of learning. I intend to do this by showing the practice of four teachers, by making conclusions from their experiences they have made in their practice.

Med denna studie avsåg jag att utifrån fokus på den enskilda elevens utveckling och lärande undersöka hur elever, föräldrar och pedagoger i förhållande till varandra upplever Utvecklingssamtalets innehåll och genomförande. Med hjälp av studiens frågeställningar har jag sökt få en bild av vad de olika grupperna beskriver om faserna inför, under och efter Utvecklingssamtal, vilka förväntningar respektive farhågor som uttrycks om Utvecklingssamtalets innehåll och genomförande och slutligen vad elever, föräldrar och pedagoger beskriver att de själva kan göra samt önskar att andra ska göra för att uppfylla uttryckta förväntningar. Undersökningsgruppen baserades på elever i årskurs sex och sju samt deras föräldrar och pedagoger på två grundskolor i Stockholmsområdet. I studien har en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod använts. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning samt fyra intervjuer i fokusgrupper.

The purpose of the essay is to study documentation of teachers in reports of students? development at school. The study will concentrate on what teachers write in the reports, to what degree the written text refers to the aims of the Swedish curriculum and also to study what kind of language the teachers use in the reports, based on theories of professional language. The material used consists of written reports from two classes, one in the 6th and one in the 8th grade from two different schools. The reports come from six teachers altogether, and the text has been divided in phrases which have been categorized in different groups depending on the content and the language used.