Syftet med detta examensarbete var att studera några förskollärares uppfattningar kring begreppet Utvecklingssamtal med fokus på barns inflytande. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där fyra verksamma förskollärare på olika förskolor deltagit. Här beskrivs barns inflytande i planering och genomförande av Utvecklingssamtal samt hur barnens inflytande kan visa sig i det fortsatta arbetet i verksamheten. Resultatet visade att förskollärarna hade varierande kunskaper inom området och att ett medvetet förhållningssätt ökar barns möjlighet till inflytande..

Syftet med studien är att öka förståelsen för Utvecklingssamtalets olika delar i förskolan så som syfte, känslor under och efter genomförandet samt eventuella problem som kan uppstå. Genom att intervjua förskollärare har vi författare fått ta del av deras erfarenheter kring Utvecklingssamtal. Därför har vi författare ställt oss frågan vad Utvecklingssamtal innebär utifrån förskollärares uppfattningar och erfarenheter. Hur tänker förskollärare kring Utvecklingssamtal i förskolan? Vi författare har studerat tidigare forskning och låtit det ligga till grund för vår studie.

Lärare i förskolan och skolan möter föräldrar i Utvecklingssamtal en till två gånger per år och vi vill genom denna studie undersöka hur de beskriver kontakten med föräldrar i Utvecklingssamtal.Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver Utvecklingssamtal i förskolan och skolan samt mötet som sker mellan lärare och föräldrar i samtalet.En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med fyra lärare i förskolan och fyra lärare i skolan. I resultatredovisningen, under sex olika avsnitt, sammanställer vi de beskrivningar vi erhållit och varje avsnitt avslutas med en sammanfattning.Resultatet visar att lärares beskrivningar angående kontakten med föräldrar i Utvecklingssamtal inte skiljer sig nämnvärt. Det framkommer att alla intervjuade är överens om att föräldrars engagemang i Utvecklingssamtal skiljer sig åt, majoriteten av lärarna förespråkar ett större engagemang från föräldrars sida. De anser att ett gynnsamt Utvecklingssamtal för både dem och föräldrar innebär ett samspel där de tillsammans diskuterar barnets situation och kommer fram till lösningar på eventuella problem. För att skapa ett gynnsamt Utvecklingssamtal är tillit och förtroende viktiga komponenter, likaså att båda parter är väl förberedda.

Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett Utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett Utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur Utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar.

Utvecklingssamtal, är det ett samtal eller ett betygsreferat? Upplevs Utvecklingssamtalen olika av elever och lärare? Syftet med min studie var att ta reda på hur elever och lärare upplever sina Utvecklingssamtal. Genom att använda kvalitativ intervjuform gavs jag då möjligheten att försöka förstå både elevernas och lärarnas syn på Utvecklingssamtal. Av studien framgår att många av de intervjuade eleverna ansåg att de ville ha fler men kortare Utvecklingssamtal. Eleverna och lärarna delade synpunkten att en bra relation är grunden för ett utvecklande Utvecklingssamtal och att Utvecklingssamtalet inte bara är ett betygsreferat.

Ett regelbundet återkommande Utvecklingssamtal kräver organisationens resurser i form av medarbetarens och chefens tid, vilket gör att Utvecklingssamtalen bör hålla hög kvalitet för att vara meningsfulla. Studien har genomförts med intervjuer på en myndighet där medarbetarnas och chefernas upplevelse av Utvecklingssamtal har undersökts. Resultatet visar att myndighetens syfte med Utvecklingssamtal är otydligt och att det är oklart var frågor som rör medarbetarens lön ska diskuteras. För att Utvecklingssamtalen ska bli meningsfulla för såväl organisation som de anställda är tydliga mål och syften med Utvecklingssamtalen av betydelse. Val av plats där Utvecklingssamtalet äger rum bör noggrant planeras för att minska den negativa kontextens inverkan på samtalet.

 Forskning inom området efterlyser nya sätt att möta anställdas behov av kompetensutveckling på en mer föränderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn på Utvecklingssamtal som de håller med anställda. Detta för att studera Utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för Utvecklingssamtal intervjuats. Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap och en diskussion om hur några pedagoger beskriver konstruktionen av Utvecklingssamtal på förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehåll som de anser bör finnas med vid ett Utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgångspunkt från ett konstruktionistiskt perspektiv med hjälp av en mindre enkätundersökning samt en fördjupad intervjustudie där svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhållits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna använder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia såsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens när de förbereder sig inför ett Utvecklingssamtal. Pedagogerna anser också att de viktigaste delarna att ta upp vid ett Utvecklingssamtal är barnets utveckling och lärande, information från föräldrar, föräldrarnas tankar och önskemål samt barnets trivsel och trygghet på förskolan. En viktig aspekt är relationen mellan föräldrarna och pedagogerna där både denna studies respondenter och tidigare forskning är samstämmiga, en god relation är grunden till hur Utvecklingssamtalet uppfattas. .

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av Utvecklingssamtal i förskolan. Vi vill därmed att studien ska bidra med kunskap om hur förskollärare tänker om genomförandet av dessa samtal i förskolan. Som blivande förskollärare anser vi att detta ämne är av prioritet eftersom förskolläraren i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tillskrevs det yttersta ansvaret för Utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. Forskningen som ligger till grund för studien visar också att bedömning i samband med Utvecklingssamtal förekommer alltmer i dagens förskola trots att förskolans styrdokument motsäger bedömning av det individuella barnet. Studiens teoretiska utgångspunkt är Foucaults maktteori. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, förskollärarnas berättelser utifrån deras personliga erfarenheter om Utvecklingssamtal är i fokus.

ABSTRACT Gustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av några lärares och elevers syn på Utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachers´and students´ views on the development dialogue).

I denna kvalitativa studie har Utvecklingssamtal och dess betydelse för performance undersökts. De frågeställningar som studien utgår ifrån rör hur chefer ser på Utvecklingssamtal, vilka möjligheter och hinder som finns kopplade till dem, hur de kan utvecklas samt om det finns faktorer som kan ha betydelse för att påverka företagets strävan mot performance. För att besvara frågeställningarna intervjuades nio chefer och resultatet presenteras utifrån frågeställningarna.Utvecklingssamtal kopplat till performance var inte självklart för cheferna att resonera om, då många inte funderat kring detta tidigare. Det framkommer att samtliga chefer är positivt inställda till Utvecklingssamtal. Cheferna ger också uttryck för olika möjligheter och hinder i Utvecklingssamtalen.

Syftet med det här examensarbetet är att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina upplevelser under Utvecklingssamtalet i skolan. Jag har också tagit reda på hur föräldrarna skulle önska att ett Utvecklingssamtal gick till och i vilken utsträckning de vill bli mer delaktiga i samtalet. Jag har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar som har sina barn i grundskolans tidigare år. Mitt mål är inte att generalisera utan att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina känslor och erfarenheter. Mitt resultat är att föräldrar i väldigt hög utsträckning är positivt inställda till Utvecklingssamtal och att det tillsammans med ganska små, men betydelsefulla förändringar skulle göra Utvecklingssamtalet till ett bättre samtal för alla inblandade..

Syftet med min studie var att undersöka hur elever i årskurs 7 upplever att Utvecklingssamtal och dess förberedelser är en del i deras lärandeprocess, om uteblivna skriftliga omdömen påverkat lärprocessen, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan elevledda jämfört med lärarledda Utvecklingssamtal. Med en enkätundersökning jämfördes attityder hos elever från två olika skolor; Tätortsskolan som använde skriftliga omdömen och lärarledda Utvecklingssamtal och Storstadsskolan utan skriftliga omdömen och med elevledda Utvecklingssamtal. Mina resultat visar:Att större andel av eleverna som fått skriftliga omdömen anser att de fått information om hur de ligger till i de olika ämnena.Att skriftliga omdömen är mindre bra på att kommunicera till elever hur de ska göra för att utvecklas.Att en stor del av elever med lägre betyg inte förbereder sig inför elevledda Utvecklingssamtal och är svåra att engagera i sin lärprocess.Att det är stor skillnad på elevledda respektive lärarledda samtal beträffande vem eleverna tycker pratar mest, men det är inga signifikanta skillnader i hur de olika typerna av samtal bidrar till elevernas lärprocess..

I Förskolans läroplan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) står att pedagoger i förskolan är skyldiga att skapa en dialog med föräldrar avseende verksamhet och barnets utveckling. Utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle att skapa goda relationer med föräldrarna. Detta uppnås genom ett kvalitativt Utvecklingssamtal. Reggio Emilia är en speciell pedagogik som bygger på frågor och gensvar utifrån ett demokratiskt perspektiv. Genom att kombinera ämnet på ett nytt sätt, undersöks Utvecklingssamtal ur ett Reggio Emilia perspektiv.Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ett Utvecklingssamtal utförs i en Reggio Emilia-pedagogiskt inriktad förskola.

Stuiden fokuserar på utvecklingssamteln i grundskolan. Syftet är att undersöka elevers och lärares upplevelser och uppfattningar om Utvecklingssamtalen i förhållande till de statliga styrdokumentens ambitionsnivåer vid en grundskola i en mellanstor skånsk kommun..