I detta arbete ville jag undersöka hur två gymnasielärare i svenska använde samtalsmetoden lösningsfokus i sina Utvecklingssamtal. Jag observerade fem Utvecklingssamtal vardera hos de båda lärarna, varpå jag intervjuade dem. Under observationerna såg jag att fokus överfördes till eleverna och de fick även huvudansvaret för sitt skolarbete. Intervjuerna kompletterade bilden och det blev tydligt vilka motiv lärarna hade för att använda lösningsfokus. Till exempel ansåg de att eleverna själva är experter på sitt eget skolarbete, samt på hur de kan arbeta för att nå sina mål. Efter mina undersökningar kunde jag dra slutsatsen att lärarna använder lösningsfokus i sina Utvecklingssamtal, exempelvis genom att inte diskutera varför och hur problem har uppstått, utan istället fokusera på hur de kan lösas. Båda lärarna anser att det är ett bra verktyg som påverkar samtalen på ett positivt sätt, bland annat genom att eleven blir mer aktiv och formulerar sina egna lösningar.

Syftet med min studie är att försöka ta reda på hur några ledare tänker omkring möjligheterna att utveckla sitt eget ledarskap genom Utvecklingssamtal. Oftast tycks det vara medarbetaren som står i centrum för utveckling och förbättring när Utvecklingssamtal hålls. Kvalitativa intervjuer med fem ledare, som genomför Utvecklingssamtal med sina medarbetare, har genomförts. Resultatet visade att ledarna inte använder Utvecklingssamtalet till att fokusera sitt eget ledarskap. Ledarna poängterade vikten av att hålla en ömsesidig dialog, men betonade att man genom den ville ge medarbetarna utrymme att föra fram förslag på hur de ville förbättra sin arbetssituation till exempel.

I förskolan sker det dagliga möten mellan föräldrar och pedagoger där övergripande information om barnet utbyts. Utöver dessa dagliga möten ska föräldrarna enligt regeringen (Regeringens prop. 2004/05:11) erbjudas Utvecklingssamtal en gång per termin. Det finns inga klara riktlinjer för hur ett Utvecklingssamtal ska gå till, men syftet är att pedagoger och föräldrar för en gemensam dialog där en helhetsbild av barnet skapas. Syftet med den här undersökningen är att jämföra hur föräldrarnas förväntningar överensstämmer med det material som förskolorna använder som observations- och samtalsunderlag inför och under ett Utvecklingssamtal.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån studenterna uppfattar att de har fått kunskaper kring Utvecklingssamtal och åtgärdsprogram under sin utbildning samt vilka kunskaper det är som lyfts fram.Genom en enkät till studenter på Uppsala universitet samt en gruppintervju av lärarstudenter har studien velat kartlägga i vilken mån studenter upplever att deras utbildning har gett dem kunskap kring arbetet med Utvecklingssamtal och åtgärdsprogram.Under 2008 gjordes en undersökning av utexaminerade lärare avseende hur väl lärarutbildningen har förberett dem för läraryrket. Svaren presenteras i propositionen för den nya lärarutbildningen och den uttrycker stor osäkerhet kring arbetet med Utvecklingssamtal. Av undersökningen framgår det att 44 % inte alls känner sig förberedda att handskas med Utvecklingssamtal (SOU:2009).Min undersökning ämnade fortsätta utreda studenters uppfattning kring detta ämne samt att lyfta frågan då vi nu till hösten står inför en ny lärarutbildning. Av resultatet framgår det att lärarstudenter uppfattar att det teoretiska innehållet av Utvecklingssamtal och åtgärdsprogram lyser med sin frånvaro och är bristande inslag i utbildningen. Viktiga slutsatser av detta resultat är att frågan kring innehåll och arbetet av Utvecklingssamtal och åtgärdsprogram bör få ta en större del av utbildningen.

Studien behandlar Utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie är att undersöka hur föräldrars förväntningar ser ut kringUtvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrån ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebär attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda på deras syfte med Utvecklingssamtal ochnär vi intervjuade föräldrarna tog vi reda på vad de har förförväntningar kring ett Utvecklingssamtal och om deras förväntningaruppfylls. Vårt resultat utifrån det material som vi samlat in har vi settskillnader på pedagogernas syfte gentemot föräldrarnas förväntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förälder mer fokuserar sig på barnets trivsel,omvårdnaden och det sociala i förskolan.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur Utvecklingssamtalet presenteras i forskningen och hur några lärare tänker kring detta samtal. Dessutom diskuteras hur lärarnas uppfattningar om Utvecklingssamtal överensstämmer med forskningens presentation. Fem låg- och mellanstadielärares tankar beskrivs efter en genomförd intervjuundersökning läsåret 03/04, en undersökning vars resultat har analyserats med kvalitativa metoder. Resultatet visar att lärarna idag till stor del genomför Utvecklingssamtalen på ett sätt som stämmer överens med litteratur och styrdokument. Den stora skillnaden som finns är den att lärarna hellre genomför sina Utvecklingssamtal i klassrummet för att eleven är trygg där.

Studiens syfte var att kvantitativt undersöka hur medarbetare upplever sina Utvecklingssamtal ur ett kommunikations- och relationsperspektiv. I frågeställningarna ingick också att utreda eventuella skillnader, dels mellan kvinnor och män och dels mellan valda arbetsgivarsektorer.Studien genomfördes som en enkätundersökning och resultatet visar att medarbetarna i stora drag är nöjda med sina Utvecklingssamtal, trots att de inte verkar fylla någon större funktion för den egna utvecklingen. De ger både chefen och sig själva genomgående höga betyg. Dessutom är medarbetarna nöjda med den gemensamma kommunikationen och relationen. Men som motsats till detta finns det också medarbetare som är starkt missnöjda med sina Utvecklingssamtal, både ur ett kommunikations- och relationsperspektiv.När det gäller skillnader mellan kvinnor och män, visar resultatet att kvinnorna anser sig vara bättre på att berätta om egna önskemål och förmågor i arbetet.

Förskolans betydelse i samhället blir allt viktigare (Skolverket, 2009a). Därmed ökar ansvaret för personalens kompetens och i dagsläget ligger det övervägande pedagogiska ansvaret på förskollärarna (Utbildningsdepartementet, 2010).Syftet med undersökningen var att belysa hur förskollärare upplever och beskriver Utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvärdering och pedagogisk dokumentation samt att undersöka vad litteraturen menar är syftet med dessa arbetsuppgifter. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till 31 förskollärare i en specifik kommun i mellersta Sverige, varav 26 förskollärare svarade på enkäten. Förskollärarna fick besvara enkäterna enskilt för att minska risken för att de skulle bli påverkade av varandra. Resultatet av enkätundersökningen visar att förskollärare ansåg att tiden inte är tillräcklig vad gäller Utvecklingssamtal, utvärdering och pedagogisk dokumentation.

AbstraktStudien har sitt fokus på föräldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans Utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur föräldrar uttrycker sig på olika internetsidor har det visat sig att Utvecklingssamtal upplevs mycket olika av föräldrarna. Intresset är därför riktat mot att närma sig en djupare förståelse av hur föräldrar upplever kommunikation och bemötande i Utvecklingssamtalen. Frågan som fokuseras är Hur upplever föräldrar kommunikation och bemötande i förskolans Utvecklingssamtal? Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehåll, Meads sätt att se på kommunikation som något som händer i mötet mellan människor och Bernsteins sätt att se på den styrning som sker i kommunikationen.För att få svar på föräldrars upplevelser användes semistrukturerade intervjuer.I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i Utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte.

Studiens syfte är att få insikt i hur några yrkesverksamma förskollärare uppfattar sitt arbete kring Utvecklingssamtal, för att på så sätt få ökad förståelse för hur förskollärare kan förebygga och hantera de problem som kan uppstå i samband med Utvecklingssamtal. Samverkan (interaktionen) mellan individer har en central roll i vår studie då det, som vi ser det, sker en interaktion mellan föräldrar och förskolepersonal i Utvecklingssamtal. Vid analys och tolkning av insamlat intervjumaterial använder vi oss av ett interaktionistiskt grundantagande ? att individer påverkas av och utvecklas i interaktion med andra individer och miljön. Vi använder några utvalda interaktionsbegrepp: Helhetssyn, Helhetsdynamik och Helhetsutveckling.

Syftet är att beskriva och analysera hur såväl medarbetare som coach (chef) upplever Utvecklingssamtal. Syftet har avgränsats till tre frågeområden: Vilken typ av frågor/problem tas upp? Finns det här någon skillnad mellan vad chef och anställd prioriterar? Vilka är fördelarna och nackdelarna med Utvecklingssamtal? För att få svar på våra frågor har vi intervjuat anställda vid ett företag som under en längre tid använt sig av återkommande Utvecklingssamtal. Resultaten har därefter analyserats utifrån ett symboliskt interaktionisk perspektiv där vi sökt lyfta fram den betydelse som samtalet tillskrivs i det aktuella företaget samt hur man här sökt hantera de förväntningar olika positioner är förknippade med. Resultaten visar att såväl anställda som chefer är nöjda med de samtal som hålls på företaget trots att vi kan se en skillnad i vad man prioriterar för frågor.

I den här uppsatsen presenteras en mindre intervjustudie om hur elever på Barn och fritidsprogrammet i en medelstor kommun i mellersta Sverige upplever Utvecklingssamtalen sedan de själva börjat ansvara och leda dem i så kallade elevledda Utvecklingssamtal.Det övergripande syftet med undersökningen är att få mer kunskap om elevernas uppfattning över hur de upplever att själva ansvara för Utvecklingssamtalets genomförande och hur detta tillvägagångssätt påverkat deras studiemotivation och studieresultat. I resultatet kan vi även ta del av förslag från eleverna hur samtalen kan förbättras i framtiden.I studien har totalt tolv elever från gymnasiets årskurs 1, 2 och 3 deltagit.  Grupperna som intervjuats har haft en jämn könsfördelning och bestått av både studiemotiverade elever och elever med mindre studiemotivation. Detta för att i största möjliga mån spegla utbildningens målgrupp. Majoriteten av de intervjuade är över 18 år.Resultaten visar att majoriteten av de intervjuade eleverna är väldigt positiva till att själv ansvara för och leda sitt Utvecklingssamtal med sina vårdnadshavare.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap och en diskussion om hur några pedagoger beskriver konstruktionen av Utvecklingssamtal på förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehåll som de anser bör finnas med vid ett Utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgångspunkt från ett konstruktionistiskt perspektiv med hjälp av en mindre enkätundersökning samt en fördjupad intervjustudie där svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhållits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna använder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia såsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens när de förbereder sig inför ett Utvecklingssamtal. Pedagogerna anser också att de viktigaste delarna att ta upp vid ett Utvecklingssamtal är barnets utveckling och lärande, information från föräldrar, föräldrarnas tankar och önskemål samt barnets trivsel och trygghet på förskolan. En viktig aspekt är relationen mellan föräldrarna och pedagogerna där både denna studies respondenter och tidigare forskning är samstämmiga, en god relation är grunden till hur Utvecklingssamtalet uppfattas. .

Ett Utvecklingssamtal innehåller aspekter som kan anses ganska enkla att kvantitativt mäta. Men en mer komplicerad sida av Utvecklingssamtalet är att mäta de aspekter som kan härröras till kvalitet dit exempelvis kompetenser, medarbetarnöjdhet och värdering av ledarskap kan räknas. Problemet med att mäta dessa aspekter är framförallt att de till stor del beror av subjektiva värderingar i flera led, från dem som genomgår samtalet och av dem som skall tolka resultatet av samtalet. Frågan är huruvida det är möjligt att koppla Utvecklingssamtalet till verksamhets-styrningen, vilket då innebär att resultatet av Utvecklingssamtalet därmed skulle tjäna på att kunna mätas. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera förutsättningar för hur Utvecklingssamtal kan kopplas till verksamhetsstyrningen.

Det här arbetet handlar om i vilken omfattning eller hur ofta tolk används vid Utvecklingssamtal och skrivande av individuell utvecklingsplan (IUP) samt om det har någon betydelse för elever med svenska som andraspråks resultat i skolan. Föräldrars delaktighet i sina barns skola är en viktig faktor för att stärka eleverna i deras studieresultat. Skolan ska verka för likvärdighet i skolan och därför är det viktigt att föräldrar som inte behärskar svenska ska ha samma förutsättningar att hjälpa sina barn som föräldrar till barn med svenska som modersmål. Enkätstudien skickades ut till sex olika skolor i olika delar av landet. Några skolor hade många elever med svenska som andraspråk, andra hade några få.