Syftet med denna uppsats är dels att beskriva den historiska tendensen avseende föräldrars aktivitet i relation till grundskolan mellan tidigt 1990-tal och sent 2000-tal. Vidare är syftet att förklara tendensens karaktär med hänvisning till den decentralisering och marknadsanpassning som skolväsendet genomgick vid åren kring 1990. Resultaten av uppsatsens empiriska undersökning visar att föräldrars aktivitet, uttryckt i antal anmälningar av grundskolan till Skolverket, stadigt ökade mellan 1993 och 2008. Resultaten visar även hur kontrollen över grundskolans resurser flyttades från staten till kommuner, privata och kommunala skolenheter, och familjer, vid åren kring 1990. Enligt det teoretiska resonemang som förs i uppsatsen förändrade omfördelningen av resurser inom skolväsendet innehållet i relationen mellan grundskola och familj.

PROBLEM: Kunskap om vad utbildning om utvecklingssamtalet ger för effekter är något som vi anser saknas i den vetenskapliga världen och det är detta vi vill bidra med i denna uppsats. SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad ökade utbildningsinsatser till medarbetare kan få för effekter på kvalitén i utvecklingssamtalen. METOD: Då vi arbetar utifrån ett tolkande och beskrivande perspektiv kommer en kvalitativ undersökning att behandlas. Vi är intresserade av att studera indikationer på samband mellan olika begrepp och eftersom inga statistiska samband skall beskrivas anser vi att denna form av studie bör genomföras. Vi ska endast kontakta en organisation vilket gör att vi anser att intervjuer som undersökningsmetod är det mest relevanta att använda.

När förändringar genomförs finns det lika många bakomliggande syften som det finns förändringar. När vi genom en kontakt med den administrativa chefen vid Schenker Privpak fick vetskap om det förändringsarbetet som företaget befann sig i väcktes ett intresse hos oss att ta del av detta i samband med vår kandidatuppsats. Syftet med uppsatsen har varit att titta närmare på hur medarbetare och gruppledare vid ett distributionsföretag har upplevt det förändringsarbete som har genomförts vid företaget, i fråga om delaktighet och förväntningar på framtida effekter. Vi ville även undersöka vilka tankar kring förändringsarbetet den konsult har som medverkat i detta arbete. Utifrån detta syfte utarbetades sedan tre frågeställningar ?Hur har medarbetare respektive ledare upplevt förändringsarbetets olika delar??, ?Hur ser medarbetare respektive ledare på effekterna av detta förändringsarbete??, ?Hur upplever konsulten förändringsarbetet??.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Uppsatsen utreder genom en enkätundersökning utförd i år 7, 8 och 9 på en svensk grundskola elevers inställning till studier i språken franska, spanska och tyska. Centrala frågor är: vad tycker eleverna om att studera språk; hur väljer de språk; vad motiverar dem att fortsätta studierna; vad får dem att avstå från fortsatta studier? Av elevernas svar framkommer att majoriteten uppskattar språkstudierna; att de avskräcks från studier då studiebördan blir för tung, lektionerna för tråkiga eller ämnet för svårt; att val av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter, men att en stor del av eleverna ändå ser nyttan i att lära sig ytterligare ett språk..

Utvecklingssamtalet i skolan är till för eleven. Samtalet ska leda till att eleven utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. För att utvecklingssamtalet ska blir ett givande samtal är det viktigt att både lärare, elev och föräldrar kommer förberedda. Läraren måste kontinuerligt föra anteckningar över elevens utveckling. Läraren måste också före samtalet fundera över hur samtalet ska få struktur och vad han eller hon vill säga.

Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svårigheter att nå kunskapsmålen, trots att de har minst godkänt från matematik i år nio, samt att finna utgångspunkter för att underlätta övergången från grundskola till gymnasium i ämnet matematik. En enkätundersökning om elevernas syn på matematik och matematikundervisning i år nio jämfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lärarhjälp, undervisningssätt eller bild av kunskapsmålen mellan år nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svårighetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svårigheter att hantera det ökade kravet på eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svårigheterna att nå målen.

The purpose of this case study is to see how all the involved parties; students, custodians and teachers look upon ?A meeting of learning ? personal development dialogue that is led by children and young people?, on a school south of Stockholm. Our questions at issue were to see what the students had learned from their personal development dialogue, if the custodians had received all the information they expected to get from a personal development dialogue, and last but not least if all the involved parties; students, custodians and teachers, wanted to continue with this model? We used interviews and paper questionnaires to collect answers to our case study and the questions at issue. In both the interviews and paper questionnaires we could see that an overwhelming majority had a positive opinion about students leading and ?owning? their personal development dialogue, especially the students themselves.

Problem: På grund av stora pensionsavgångar kommer det inom de närmsta åren att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmärksammat att unga människor i mindre utsträckning verkar vilja ta över denna roll. På bankföretaget Nordea har likväl detta problem uppmärksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ungas föreställningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer i kombination med en observation på ett utvalt fallföretag.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att studera hur fyra rektorers värdegrundsarbete kan analyseras utifrån några av Andy Hargreaves och Dean Finks dimensioner för ett hållbart ledarskap. I vår studie har vi valt att använda Hargreaves och Finks tre dimensioner som ?vår? teori. Som metod använder vi oss av intervjuer. Då vi värnar om rektorernas integritet för att de är offentliga personer är rektorerna anonyma i studien.

Bakgrund Stress behöver inte vara någonting negativt, det finns även vissa positiva aspekter på stress. En lagom mängd av stress kan öka prestationsförmågan. Vid för hög grad av stress kan allvarliga sjukdomar utvecklas. Varje människa bör hitta sätt att hantera sin stress. Det finns många sätt att hantera stress, att äta rätt mat eller att träna hjälper kroppen att varva ner.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp så som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergången till skolan.  Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism på förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergången mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger på intervjuer med tre pedagoger där alla har utbildning som förskollärare. Genom metoden har vi fått en djupare förståelse av våra frågeställningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism är en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar läroplanen för förskolans intentioner om att det inte är det enskilda barnet som ska utvärderas utan att det är verksamheten som ska utvärderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar på förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprättandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att läroplanen för förskolan säger att det inte ska finnas några uppnåendemål för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att även förskolor upprättar individuella utvecklingsplaner med uppnåendemål för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte några uppnåendemål utan var väl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mål för.I diskussionen berörs olika sätt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framåt och utmana barnet till utveckling måste en bedömning av barnen göras.

Vårt syfte är att studera hur pojklagskulturen i ett ishockeylag ser ut och hur dess normalitet upprätthålls genom positiva och negativa sanktioner med särskilt fokus på maskulinitet, manligt fostrande, konfomitet, interaktionsritualer och sociala band.Studien genomfördes genom deltagande observation där vi följde ishockeylaget Pucksta under två veckor. Vi följde dem på alla deras schemalagda träningspass under denna tid och även i omklädningsrummet där vi förde informella samtal med spelarna men också tränare och ledare. Resultatet visar att det är viktigare att vara en central deltagare i pojklagskulturen än att prestera idrottsligt. Spelarna visar upp traditionella manliga attribut och använder sanktioner för att upprätthålla en normalitet. Konformitet är ett verktyg för att skaffa sig ett centralt deltagande vilket samtidigt stärker de sociala banden. Det finns utrymme för ett avvikande mot pojklagskulturens normalitet men ett överdrivet avvikande sanktioneras negativt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i en sjundeklass i södra delen av Sverige förhåller sig till grammatikundervisningen samt hur de menar att läraren kan förbättra undervisningen i grammatik. Arbetet sammanställer akademisk litteratur och tidigare forskning om grammatik och grammatikundervisning i den svenska skolan för att hjälpa oss att besvara de angivna frågeställningarna. Den empiriska undersökningen gjordes i form av en enkätstudie där 14 elever deltog. Studien genomfördes på en grundskola i södra Sverige. Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har förstått innebörden av begreppet grammatik.