I vårt samhälle finns det en mycket större mängd information än vad vi har möjlighet att ta till oss. Frågan är hur människor kan motiveras till att intressera sig för en viss typ av information. Ett sätt kan vara att låta användare av ett informationssystem genom deltagande design vara med coh påverka utformningen. Hypotesen för det här arbetet var att människor som får vara med i ett Utvecklingsarbete får en positivare attityd till systemet och dess information. Genom den positivare attityden kommer då även motivationen att ta till sig informationen att öka.

SammanfattningBrister i äldres läkemedelsanvändning är ett stort problem. Genom Utvecklingsarbete inom verksamheterna med olika projekt som rör äldre och läkemedel har positiva effekter setts.Men det finns fortfarande mycket arbete kvar innan nya rutiner har arbetats in i verksamheterna.Syftet med studien var att undersöka hur hälsocentraler och vårdcentraler inom Gävleborgs län arbetar med uppföljning av äldres läkemedelsanvändning.Metoden var deskriptiv och genomfördes som en intervjustudie. Det är 16 deltagare som har medverkat i intervjun. Deltagarna är vårdenhetschefer på hälsocentraler och vårdcentraler i Gävleborgs län. Resultatet redovisas i löpande text utifrån deltagarnas svar på intervjufrågorna.

Syftet med vårt Utvecklingsarbete var att försöka se om användandet av Storylinemetoden som ett verktyg i engelskundervisningen ökar motivationen att lära sig engelska. Undersökningsgruppen var åldersintegrerad år 7?9 och bestod av totalt 74 elever. Vi valde att använda oss av enkäter som undersökningsmetod eftersom vi ville få ett brett underlag till vår analys av resultatet. Genom enkäterna ville vi få reda på elevernas inställning och motivation till det engelska språket.

Kommunerna i Stockholms läns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nå en högre självförsörjningsgrad och delaktighet i samhället. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlända flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbättra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har använts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartläggning informellt och med yrkesbedömning genom tre månader praktik på arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nå projektets ändamål.

Title: Participation and comradeship through artistic creation. This study is about a pedagogical development project carried out in sixth grade classes in order to get peace and order in the classroom and to improve the relationship between pupils. The research question is how the interaction in classroom can be described. The used research methods are observation, diary writing, photographing and questionnaires as well. From a hermeneutical inspired analysis interaction in classroom is in focus.

The idea to create authentic learning situations where students are highly integrated made me want to try to develop a new method in the course Restaurant and Catering B MAKU 1208 (another field practicing cuisine). In my quest to do just the practical part as rewarding, stimulating and efficient as possible for the student, I planned for a training model with   focus on group interaction.The implementation of the model for learning was to strengthen students confidence both in themselves and in each other, stimulated to greater cooperation and it has also provided an incentive to the student's own development but not least, a growing self-confidence for many students. Several have also had an increased sense of knowing something, to have something to contribute and that their labour input actually was needed. While highlighting that further education to seek knowledge strengthens the individual's skills and consolidates and increases deeper knowledge in the professional field.In conclusion, training should be done in both individual and group basis for optimal learning process..

I vårt samhälle använder sig människor av könsmarkörer för att markera sin könstillhörighet. För barn är färger det mest tillgängliga sättet att både att visa sitt eget kön med och lättare kunna dela in andra barn i flickor och pojkar. Syftet med vår studie var att väcka tankar hos barnen om att de inte behöver begränsas utifrån det socialt konstruerade könet, genus, när det gäller färger som könsmarkör. Genom olika aktiviteter skapade vi möjligheter för barnen i studien att samtala om, reflektera kring och använda färger som de annars möjligen skulle valt bort. Resultatet visade att det finns en ambivalens hos barnen i deras förhållande till vissa färger.

Syftet med detta Utvecklingsarbete är att ta reda på huruvida vi kan öka läslusten och läsförståelsen hos eleverna i år 6 och två år 7 med hjälp av den schemalagda läsningen, 100 minuter i veckan, som sker i lärarledda, genomtänkta grupperingar i vårt läsprojekt. Vi frågade oss om planerad, strukturerad och intensiv läsning ger ökad läslust och läsförståelse i år 6 och två år 7. Om vi genom läsprojektet når de elever som har svag läsförståelse i undersökningsgruppen? För att få reda på detta har vi använt oss av kvantitativa metoder genom att låta eleverna göra läsförståelsetest, samt svara på en enkät före och efter genomförandet av läsprojektet. Resultatet visar att läsförståelsen generellt sett har ökat för de elever som deltagit i läsprojektet.

Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd.

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj.

Syftet med detta Utvecklingsarbete är att se om en matematiklåda kan skapa intresse för matematik hos de små barnen på förskolan. Forskning visar att man redan tidigt i förskolan bör börja arbeta med matematik för att skapa ett positivt förhållningssätt hos barnen till matematik. Matematiken ska utgå från barnens vardag och genomsyras av lekfullhet och nyfikenhet. Genom att ha skapat en matematiklåda med material som ofta förekommer i förskolans verksamhet vill jag se om dessa material kan fungera som underlag för matematik i förskolan där barnen skapar ett intresse för matematik. Under en vecka var jag ut till min partnerskola och arbetade med fem stycken barn som är mellan två och tre år för att se hur de mottog min matematiklåda.

Inom yrkesprogrammen på gymnasieskolan tycks det råda en motsättning mellan karaktärs- och kärnämnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet på att det verkligen råder problem är synen på kärnämnena kontra karaktärsämnena hos elever och lärare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som väljer något av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kärnämnen i utbildningarna. Undervisningen i kärnämnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. Från lärarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kärnämne nå de för ämnet uppsatta målen.

Syftet med vårt Utvecklingsarbete var att undersöka om intensiv satsning på gruppstärkande övningar kan stärka gruppgemenskapen så att fler elever känner sig trygga i gruppen. Vi genomförde gruppstärkande- och samarbetsinriktade övningar med 2 elevrgrupper på skilda skolor. Det totala elevantalet var 41 elever. Många av övningarna hämtades ur Gunilla Wahlströms bok " Gruppen som grogrund" (1993). Dessa genomfördes vid två till tre tillfällen i veckan under sex veckor, och var av lite olika karaktär.

Syftet med vår uppsats är att lyfta fram och få en bild av pedagogers bemötande av barn som har olika former av koncentrationssvårigheter men som inte har en diagnos. Detta har vi gjort genom en jämförande studie mellan 10 pedagoger i förskolan respektive 13 pedagoger i skolan. Vi har använt oss av frågeformulär med öppna frågor, likt intervjufrågor. Undersökningen är kopplad till våra arbetsplatser, då vi hoppas att vår forskning kommer att fungera som ett Utvecklingsarbete inom våra verksamheter. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att det finns betydligt fler likheter än skillnader i sättet att bemöta barn med koncentrationssvårigheter på inom de olika verksamheterna som t.ex. att utgå ifrån varje barns förutsättningar och behov. Skillnaderna hittade vi i resultatet kring den fysiska och sociala miljön.

The purpose of my study is to explore which possibilities there are for movement activities and how to use those possibilities. From this study, I will help the pedagogues recognize how to work more or different with movement activities.I have used participant observations and interviews as methods for my study. I did this at one preschool, because it is a development-study. The observations lasted for two weeks and the interviews were made with the majority of the pedagogues at the preschool.  The results of my study showed that the preschool teachers think that movement activities are an important part of children?s lives.