I denna empiriska studie behandlas miljöundervisningen för en hållbar Utveckling, utifrån fritidspedagogers och fritidshemmets perspektiv. Syftet med studien var att undersöka fritidshemmets syn på begreppet hållbar Utveckling och lyfta fram hur fritidspersonalen arbetar med hållbar Utveckling. En kvalitativ intervjustudie låg till grund för data insmlingen och resultatet visar att fritidspedagogerna i sin miljöundervisning främst ser begreppet som naturvetenskpligt där de i praktiken arbetade med källsortering och återvinning. En viktig del i fritidspedagogernas arbetssätt var att arbeta utifrån ett socialt perspektiv, där undervisning skedde i diskussion och dialog med eleverna. .

Detta examensarbete ger en inblick i hur människors Utveckling kan påverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrån frågorna på vilket sätt FMT kan påverka motorisk Utveckling samt på vilket sätt FMT kan påverka kognitiv Utveckling. Det dokumenterar arbetssättet kring FMT-metoden. Genom två fallbeskrivningar får vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har påverkats och även kognitiv Utveckling har påverkats..

Ett kandidatarbete som undersöker kopplingen mellan stadsodling och hållbar Utveckling samt internationella exempel och huruvida dessa är överförbara till Sverige..

Abstract Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala Utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala Utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala Utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna.

Studien som genomförts, hade till syfte att få syn på hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfällen för hållbar Utveckling. De metoder som användes för att få svar på forskningsfrågan, var en öppen enkät som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lärande för hållbar Utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lärande för hållbar Utveckling, till stor del ligger i att värna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. Arbetssättet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssätt där delaktighet, dialog, kritiskt tänkande och inflytande är viktiga delar.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad hållbar Utveckling är i ämnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lärarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hållbar Utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebär. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslärare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har använts för att tolka och förstå vad lärarna säger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hållbar Utveckling kan förstås i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska Utveckling, kunskap-i-handling och hälsa.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lärare och rektorer vid två grundskolor och vad de ansåg som viktiga aspekter av lärande för hållbar Utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lärare och rektorer vid två skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgångspunkter. Resultatet visade på fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lärande för hållbar Utveckling. Dessa är: eldsjälar, förhållningssätt, fortbildning och lokala resurser..

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar Utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar Utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar Utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är.

I denna studie har jag undersökt hur barnen förstår den verksamhet pedagogerna på en förskola erbjuder inom hållbar Utveckling. Studien är genomförd på en förskola med profileringen grön flagg. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta kommit fram till resultatet som visar att barnen som studerats vid denna förskola framförallt kan redogöra för normer som relaterar till hållbar Utveckling. I viss mån kan de även redogöra faktakunskaper. De har dock svårt att förklara orsaker och samband.

Jag har genomfört en enkätstudie om högstadielärares kunskaper i hållbar Utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar på tre högstadieskolor. Det var 21 lärare som svarade på enkäterna. Dessutom "medgav" 13 lärare att de inte hade kunskap om hållbar Utveckling. Nästan alla lärarna var emot att ha hållbar Utveckling som eget ämne med egen kursplan eftersom hållbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i fråga om vad som är rätt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering där respekten för naturen finns med. Lärarnas metoder för att få in hållbar Utveckling i de olika ämnena var många och vissa briljanta.

Syftet med vår studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lärande för hållbar Utveckling kan ha för förskollärare verksamma i förskolan, samt hur de beskriver hur de erbjuder barnen möjligheter till lärande för hållbar Utveckling. Vi använde oss av kvalitativ intervju som metod, där fem förskollärare verksamma vid olika förskolor deltog. Resultatet visar att förskollärarna har varierade kunskaper om begreppet lärande för hållbar Utveckling och deras utsagor tyder på att det är ett komplext begrepp. Förskollärarna beskriver sitt arbete med barnen som ett processinriktat arbetssätt, där tema och demokrati har den framträdande rollen..

Uppsatsen fokuserar på hur begreppet hållbar Utveckling behandlas i läroböcker i Samhällskunskap A. Syftet med min undersökning är att studera hur hållbar Utveckling behandlas i samhällsböckerna i kurs A och jämföra om det finns en diskrepans med kursmålen och hur detta förhållande har förändrats över tid. Som metod har jag valt att göra en läromedelsanalys där jag utifrån en egen operationalisering av begreppet hållbar Utveckling undersöker hur lärobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hållbar Utveckling inte har någon central roll i läroböckerna och att väldigt lite har förändrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hävda att det finns en diskrepans mellan läroböckerna och kursmålen, i synnerhet när det gäller dagens kursmål och de senaste läroböckerna..

Mitt syfte med den här studien är att beskriva och ge en förståelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhåller sig till begreppet hållbar Utveckling och vad det innebär för arbetet i barngruppen. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollärarna har stora kunskapsskillnader vad gäller hållbar Utveckling, även intresse och engagemang varierar bland förskollärarna. Hållbar Utveckling och lärande för hållbar Utveckling är ett komplext begrepp som förskollärarna tolkar och förstår på olika sätt.

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet från miljö undervisning till hållbar Utveckling har skett, och hur väl känt begreppet hållbar Utveckling är hos lärarna. Syftet med undersökningen är också att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i våra styrdokument rörande hållbar Utveckling följs och vilka arbetsmetoder som används. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare och två med rektorer från skolor på mindre tätorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lärare vi intervjuat inte har någon djupare kunskap om begreppet hållbar Utveckling. Den undervisning som i dag finns har främst ett miljöperspektiv. De metoder som används i den undervisning som sker har främst en tematisk profil..

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar Utveckling arbetar med hållbar Utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar Utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar Utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar Utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar Utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar Utveckling.