Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Denna uppsats undersöker huruvida förtätning av städer kan leda, eller bidra, till, en hållbar utveckling. Syftet är att försöka få en bättre inblick i vad begreppet förtätning egentligen innebär samt hur Malmö stad använder sig av förtätning i olika dokument och på så sätt hitta en koppling till hållbar utveckling. Arbetet består av en litteraturstudie och en dokumentstudie med efterföljande diskussion och reflektion. Litteraturstudien bygger på kopplingen mellan de olika begreppen kring förtätning; hållbar utveckling, blandad stad och den gröna staden. Hållbar utveckling eftersträvas i världen idag, inte minst i Sverige. Sveriges tätorter har fått i uppdrag av regeringen att utveckla mål för att växa hållbart.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

Bakgrund: För två år sedan ägde en omorganisation rum på min arbetsplats och tre storaarbetslag splittrades och bildade sex små enheter. I mitt nya arbetslag upplevdesdetta som något positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad viskulle åstadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det är därsom detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, därarbetslagsmötet ges innehåll, funktion och struktur.Syfte: Då organisationen tidigare skuggats av en slags påtvingad kollegialitet har dettaarbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med reflektion i arbetslaget, gestruktur och innehåll åt arbetslagsmötena och utveckla en samarbetandearbetslagskultur.Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i reflektionens fotspårredogör jag för reflektionsbegreppet, såväl som arbetslaget och dess funktionunder detta avsnitt. Då lärandet i vårt lag är centralt redogör jag även förerfarenhetslärandet och det kollektiva lärandet.Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införareflektionen i vårt arbetslag.

Teorier om kön och ledarskap framhåller att könsordningen, sociala och kulturellauppfattningar om kön samt stereotyper om manligt och kvinnligt försvårar förkvinnor att nå högre ledande befattningar. Genom samtalsintervjuer med fempersoner vilka är involverade i rekryteringen av förvaltningschefer i Helsingborgs,Lunds och Malmö kommun har vi undersökt vilka uppfattningar ochföreställningar som kan påverka rekrytering av förvaltningschefer ur ettkönsperspektiv. Vi har funnit att könsrelaterade värderingar och fenomen somhomosocial reproduktion har en inverkan på rekryteringar av förvaltningschefer ide tre undersökta kommunerna. Vi har dessutom funnit att kommunerna betonarreflektion och handlingskraft avseende köns- och jämställdhetsfrågor irekryteringsprocesserna i olika utsträckning. Att det är nödvändigt med en balansmellan reflektion och handling anser både vi och de befintliga teorierna är enförutsättning för att jämställdhet ska beaktas i rekryteringen..

Bakgrund: Sveriges befolkning lever allt längre och därmed ökar antalet äldre. Då den största riskfaktorn för att utveckla demenssjukdom är hög ålder, beräknas även antalet personer med demens att öka. Professionell omvårdnad anses idag vara den bästa behandlingen. Demensdagvård bedrivs inom kommunal demensvård och syftar till att erbjuda besökare social samvaro, struktur och meningsinnehåll. Reflektion möjliggör för omvårdnadspersonal att utbyta erfarenheter och utvecklas i sin yrkesroll.Syfte: Att beskriva och analysera ett reflekterande arbetssätt hos omvårdnadspersonal i demensdagvård.Metod: Kvalitativ intervjustudie, analyserad med stöd i kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det reflekterande arbetssättet är konstruktivt och sker genom en regelbunden och öppen kommunikation, vilket leder till ett medvetet förhållningssätt till besökaren och sina egna handlingar.

Det övergripande syftet är att beskriva betydelsen av yrkesprofessionell handledning i socialt arbete. Syften preciseras utifrån tre frågeställningar; att beskriva och skapa förståelse för hur socialarbetare upplever yrkesprofessionell handledning, att beskriva och skapa förståelse för hur socialarbetare upplever handledarens roll, och att beskriva och skapa förståelse för varför grupphandledning upplevs som en viktig del i den yrkesprofessionella handledningen. För att söka svar tillämpades halvstrukturerade intervjuer i samtal med socialarbetarna. Analysmetoden är inspirerad av grundad teori. I analysprocessen tolkades det empiriska materialet utifrån ett systemteoretiskt perspektiv.Resultatet visar att yrkesprofessionell handledning ger möjlighet till reflektion, vilket är utvecklande för socialarbetares kompetens i arbetet i med klienterna.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ledare på en bank upplever att de kan lära och utvecklas som ledare. Detta genom feedback, medarbetare, omvärlden och om­organisationen. Studien är av kvalitativt slag och har ett fenomenologiskt perspektiv. Data­insamlingen gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i relation med tidigare forskning och teorier visar på att när reflektion görs så sker lärande och utveckling.

I den nuvarande kursplanen för svenska (2000) står att skönlitteraturen är en del av kulturarvet och att den bl.a. syftar till att förmedla kunskaper och värderingar. Läsning av skönlitterära texter ska leda till att elever bl.a. utvecklar sin personlighet. Svenskämnets utveckling har präglats av olika grundskolereformer och debatter.

De snabba förändringarna i dagens arbetsliv gör att det ställs ökade krav på den anställdes förmåga att lära och utveckla sin kompetens i arbetslivet.Syftet med studien är att analysera några personalvetares egna uppfattning om sina förutsättningar och hinder för lärandet i arbetslivet. Uppsats arbetet har inslag av den hermeneutiska cirkeln. Studien är av kvalitativ karaktär med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet av studien visade att de personalvetare som deltagit i studien anser att det är flera faktorer, som intresse, arbetsmiljö, tid för reflektion m.m. påverkar deras lärande och utveckling av kompetens..

Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans uppfattning om vad som är en god död för patienter inom palliativ vård.Metoden är en beskrivande litteraturstudie med vetenskapliga artiklar som grund.                                 Litteraturstudiens huvudresultat redovisas i två underrubriker; ?Sjuksköterskans uppfattningar om en god död inom palliativ vård? och ?Sjuksköterskans sätt att hantera olika situationer vid vård av patienter i livets slutskede?. Det är viktigt att att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar på ett lämpligt sätt och att tid avsätts för samtal. Motivation, erfarenhet, struktur, diskussion och reflektion behövs för att ge god och trygg vård som leder till en värdig död. Att ge stöd till patienter och närstående är en trygghet för sjuksköterskan.

Syftet med studien var att se hur man genom reflektion över den egna undervisningen kan öka elevernas möjligheter till lärande. Metoden för arbetet har varit lesson study, en forskningsmetod som syftar till att utveckla undervisningen direkt i klassrummet. Studiens tillvägagångssätt innebar att en lektion planerades och genomfördes med likhetstecknet som lärandeobjekt. Efter lektionen problematiserades den och en ny, omarbetad lektion tog form. Även denna lektion analyserades och sattes i relation till den första lektionen utifrån teorier om lärande.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete är att få kännedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och därigenom få fördjupad förståelse av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebär teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsområde. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillämpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och åskådliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sätt att hantera den ? arbetsbelastning: gränssättning, prioritering och delegering ? personlighet, självmedvetenhet och utveckling ? mellanmänskligt samspel ? lär- och insiktsprocesser ? få stöd. Därtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare några teman för att fånga skillnader i upplevelser.

Abstract Author: Annika Sjögren ArvidsonTitle: The reflective leadership role in social service organizations Supervisor: Anders GiertzAssessor: Jan Petersson  I have studied the leadership role of unit managers in social service organizations and their relationship to the concept of reflective approach. I started from a curiosity about how and if unit managers within social services use the concept reflective approach in their leadership role, and how their organizations look upon this and what the consequences are. If in the long term, this affects the individual receiving assistance. All the interviewed persons come from different places, services and organizations. The study is qualitative, with a number of interviews conducted with unit managers.

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien är att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frågeställningar handlar om hur pedagogens förhållningssätt påverkar samtal och reflektion. Den centrala frågeställningen är: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhållande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid åtta tillfällen.