Syftet med denna undersökning är att se om eleverna själva upplever att de får större motivation till utveckling om idrottslektionerna blir nivåanpassade vid de olika aktiviteterna de arbetar med. Undersökning genomfördes 2009-03-03 på Klågerupskolan genom en enkätundersökning bland skolans årskurs 8 och 9. Resultatet av undersökningen visade att elever i tonåren själva tror att en nivåanpassning vid idrottens olika moment skulle ge ökad motivation till utveckling hos dem. Undersökningen har också tydligt visat att en överväldigande majoritet skull klara av fler moment, tycka det var roligare och skulle våga mer på lektionerna om det var nivåanpassat. Min slutsats är att elever i tonåren själva tror att de motiveras mer till utveckling vid nivåanpassning men att det är viktigt att de får arbeta nivåanpassat med nytt gruppindelningsbyte vid de olika momenten som finns inom ämnet idrott och hälsa..

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

SammanfattningSyftet med det här arbetet är att undersöka hur pedagoger tänker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsätt och delaktighet. Jag har använt mig av ämneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika åldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlärande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lärande går hand i hand. Det skall varalustfyllt att lära. Att leka stärker barnen både som grupp och som individ.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli så bra som möjligt måste barnet lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte är att utveckla förståelse för vad förskollärare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill även ta reda på hur förskollärare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

Vi lever i en komplicerad värld och ett mångfalt samhälle. Vi utsätts för mängder av fakta och informationslödde som eleverna måste förhålla sig till och ta ställning till. För att våra elever ska kunna klara denna utmaning måste de utrustas med förmågor och förståelse, att kunna lösa de problem vi står inför. Syftet med studien är att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling i relation till läroplanen för de frivilliga skolformernas mål. Förutom vetenskapliga fakta måste eleverna förvärva sig värderingar och förståelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hållbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hållbar utveckling, eleverna tycker också att det behövs förbättringar i undervisningen.

Denna studie handlar om i vilken utsträckning förskollärare tar in hållbar utveckling i den dagliga verksamheten. De områden som berörs är lärandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollärare i en kommun har fått svara på en webbenkät om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling i sin verksamhet det senaste året. Enkäten har även följts upp med intervjuer av två förskollärare som närmare har fått beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hållbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehållet handlar om naturkunskap, närmiljö samt sopsortering och återvinning.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare lär inom hållbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig när en fortbildningskurs inom hållbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehåller en fortbildningskurs inom hållbar utveckling för lärare. Detta är en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkät. Den undersökta gruppen bestod av 31 lärare, med stor spridning avseende ålder på elever och ämnen de undervisade i.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers åsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tänkande. Enligtläroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) är pedagogiskt drama en metod som böranvändas för att underlätta utveckling och lärande. Den metod som valts förundersökningen är en kvalitativ metod baserad på öppna frågor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, där sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgångspunkter förstudien baseras på Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lärande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte är fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebär, men att reflekterande processer är viktigt för barnslärande och utveckling..

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett särskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingsländer företagen är verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra särdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrån ett postkolonialt perspektiv bilder av ?väst? kontra ?de andra? produceras..

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas?Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner.

Två förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen låg fokus på hur uttrycken kring barns lärande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehållsanalys.Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lärande. Framträdande var också att flertalet av dokumenten innehåll diffusa, svårtolkade och återkommande formuleringar kring både lärande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten..

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.