I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska få inblick i hur föräldrasamverkan fungerar på förskolan. Vi har fokuserat på vilka verktyg som förskolan använder sig av i samverkan med hemmet. I vår undersökning har vi tittat närmare på hur förskolepersonalen arbetar för att främja samarbetet och föräldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har även valt att titta på hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhållningssätt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhållningssätt i form av föräldrasamverkan på förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet.

Denna uppsats är en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet Militärregion syd (MR S). Uppsatsen bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem länsstyrelser inom i MR S samt med två representanter från MR S. Materialet har kategoriserats utifrån en analysmodell skapad utifrån Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsättningar för samverkan och visar på beroenden mellan dessa förutsättningar. Förutsättningar används för att kategorisera och jämföra svaren från länsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur väl dessa förutsättningar uppfylls och om de har samma syn på förutsättningarna.

Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

Fokus i den här uppsatsen ligger på samverkan mellan tre offentliga utvecklingsaktörer i Skåne; Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna. En god samverkan dessa aktörer emellan anses generellt vara viktigt, och något av en grundläggande aspekt, för att den hållbara stadsutvecklingen i Skåne ska ledas i rätt riktning. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen målar upp en bild av hur samverkansprocesser kan te sig i verkligheten, samt belyser hur problem och utmaningar kan tacklas. Ramverket består av främst governance och collaborative planning ? två teorier som är relevanta för både samverkan och hållbar stadsutveckling.

Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa två i samverkan och kan avgränsas på olika sätt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jämföra destinationer i Sverige på lokal och regional nivå för att se hur de är organiserade, med fokus på hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer på destinationerna Bohuslän och Stockholms skärgård har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att Bohuslän och Stockholms skärgård liknar varandra i hur de är organiserade på lokal och regional nivå och att det på båda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna..

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar på framtida utmaningar. Samverkan blir ett sätt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och åtgärder. Exempel på sådana aktörer är kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den här typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans måste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Syftet med undersökningen var att genom en baslinjemätning ringa in dagsläget för hur samverkan, samarbete och samordning fungerar, samt förutsättningarna för implementeringen av programmet GU Folkhälsa. Metod: 11 personer deltog i undersökningen och dem delades upp i tre fokusgrupper. En grupp bestod av en person vardera från landstinget, länsstyrelsen samt region Gävleborg och de andra två grupperna bestod av åtta personer från kommunerna i Gävleborgs län. Gruppintervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Intervjumaterialet kodades och relevanta delar sattes samman i kategorier med likanande sammanhang.

Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier.

Dagens skola har sin utgångspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebär att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmålen. Ett stöd som finns att tillgå är elevassistenter. Syftet med denna forskning är att öka insikten i lärare och elevassistenters syn på samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutändan gagna elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lärare och tre elevassistenter.

Samverkan i Kronobergs län bedrivs mellan försäkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebär arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade länet ett mycket gott resultat för verksamheten och låg i topp jämfört med övriga län. Därav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte är att beskriva det samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs län har presterat.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument.

Syftet med denna studie är att undersöka den socialmedicinska samverkan mellan huvudmän för personer med missbruks- och/eller beroendeproblem i Götene kommun. Avtalet och samverkansgruppen har varit aktiva sedan hösten 2010. Under de år som har passerat har de upprättat individuella vårdplaner för ca 40 personer. Frågeställningarna i denna studie är inriktade på att se hur samverkan har utvecklat sig över tid; vilka förutsättningarna har varit för att få till en fungerande samverkan; hur de professionella rollerna har utvecklats och vilken nivå av samverkan man har nått samt vilket resultatet har varit för brukarna. En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens frågeställningar. Det har genom-förts en fokusgruppsintervju med deltagarna i samverkansgruppen samt en kompletterande individuell intervju, sammanlagt åtta intervjupersoner. Enskilda intervjuer har genomförts med deras respektive enhetschefer som var sex personer sammanlagt.

Frågan om civil-militär samverkan i multinationella insatser har länge diskuterats. I takt med att den säkerhetspolitiska situationen i världen förändras, förändras också inställningen som de i multinationella insatser ingående aktörerna har till civil-militär samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i världen förändrats. Trenden pekar mot färre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militära och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir därför viktig.Detta har uppmärksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den här uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit så.