Syftet med detta arbete är att få syn på och försöka förstå elevers perspektiv gällande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?Människan och samhället? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjälp av och prova på olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutställning. Vår emperi består av material insamlat under skolprojektets gång, så som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvärderingar.

Syftet har varit att undersöka några klasslärares och några fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med läroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har också ingått att kontextualisera deras utsagor utifrån forskning inom fältet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingång och använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslärare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet är ett begrepp som verkar kunna tolkas på fler än ett sätt då forskningsresultat på kreativitetsområdet menar att kreativitet kan vara att skapa någonting nytt, originellt samt ha ett värde.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om specialpedagoger använder sig av ett musiskt/estetiskt förhållningssätt till lärande för att underlätta inlärningen för elever med koncentrationssvårigheter. Med musiskt/estetiskt lärande menar vi att hela kroppen är integrerad i lärandet och att olika uttryckssätt möjliggör tillägnandet av ny kunskap. Vår tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men på grund av få tillgängliga informanter så har vi även gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska området. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktär. Genom intervjuerna har pedagogernas syn på koncentrationssvårigheter och musiskt/estetiskt lärande och dess koppling synliggjorts.Vi har även studerat läroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lärande i skolan där det står att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov och att de har rätt till att få använda olika Uttrycksformer för kunskap.?Ingenting är mer orättvist än att mäta alla med samma mått? (Modern Barndom, 2004:8 s.10).Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lärande förekommer i våra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvårigheter men det är ett förhållningssätt till lärande som samtidigt kan försvåra för dem.Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vår text för att vi anser att barn är en ställning de yngre individerna alltid har men elever är de endast i skolsituationer.

Under våren 2015 tilldelades jag Lärarförbundets Stipendium för studenter som läser till lärare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn på lärande och estetik. Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn på lärande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare från tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga på ett spännande sätt. Här väcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frågor om fritidshemmets utveckling och verksamhet här i Sverige.

En central tanke i ett tematiskt arbetssätt är att alla ämnen integreras till en helhet, där barnen tillåts att inhämta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen Språk- och skapande på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad används ett tematiskt arbetssätt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta på detta sätt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har läst inriktningen Språk- och Skapande i lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssätt i sin yrkesverksamhet. Vi ville också få fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen får för roll i det tematiska arbetssättet. Utskrifter från kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare utgjorde utgångspunkt för en explorativ bearbetning och analys.

KME är förkortningen för huvudämnet Kultur, media, estetik på lärarutbildningen på Malmö högskola. KME-pedagoger strävar efter att i vardagen bearbeta innehåll genom att använda sig av olika former av kommunikation såsom estetiska Uttrycksformer. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns något värde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se på vad personer som deltagit i projektet Lära på riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer två år efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi få kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lärorik. Vi vill ta reda på om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjälp då det kommer till att förvärva kunskap.

I Förskolans miljö ? Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns påverkan på barns utveckling och lärande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö på två förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer på de båda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien är att synliggöra hur de sju pedagogerna tänker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barnens utveckling och lärande. Den frågeställning som har varit utgångspunkt för denna studie är: Hur tänker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och påverkan på barnens utveckling och lärande i förskolan? Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lärande och den pedagogiska miljön ska vara utformad så att barns lärande underlättas, stimuleras och utmanas.

Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika Uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Syftet med vår undersökning har varit att få en ökad förståelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi därigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska Uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi använt oss av berör våra centrala begrepp som är; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrågasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida nyhetsreportaget som berättarform har förändrats i storstadstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens huvuddelar med avseende på utrymme och språkliga Uttrycksformer mellan åren 2000 och 2011, under en vecka i mars och en vecka i oktober båda åren. Den undersökta tidsperioden är vald utifrån det formatbyte som många dagstidningar gick igenom på 2000-talet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten bytte slutgiltigt format från det större broadsheet till tabloid år 2004. Undersökningen består huvudsakligen av en kvalitativ metod, en massmedieretorisk analysmetod, men även en kvantitativ del där antalet reportage under tidsperioden räknades och bidrog till en helhetsbild av materialet.Undersökningen visar att antalet nyhetsreportage i de valda tidningarna minskat med cirka 30 procent 2011 jämfört med år 2000 enligt min definition. Reportagen delades in i två för ändamålet självdefinierade kategorier, hel- och halvreportage, beroende på hur mycket reportagekaraktär texterna hade. Undersökningen visade en minskning av nyhetsreportagen med en högre reportagekaraktär år 2011 jämfört med år 2000.

Bakgrund:Berätta en saga! När vi varit på Vfu har barnen bett att man ska läsa för dem. Att det också har en stor del i förskolans vardag har vi märkt under vår utbildning till lärare i förskola/förskoleklass. Men vad är det med saga som är så speciellt och hur använder man sig av den i den pedagogiska verksamheten i förskolan? Det här vill vi med vår studie ta reda på. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barn talar om saga, vilken betydelse den har och hur de säger att de använder den.

Denna studie utgår från att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks säkerhetspolitiska positionering inte varit överensstämmande med den statliga säkerhetspolitiska positioneringen genom åren. Syftet med denna undersökning är att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan på i vilken riktning som den statliga säkerhetspolitiska debatten kommer att anta och således den statliga säkerhetspolitiska positioneringen. Forskningsfrågorna som skall besvaras är; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsägbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin ståndpunkt gällande statens säkerhetspolitiska ställning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer Vänsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgår från en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och Vänsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin säkerhetspolitiska positionering under åren 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. Därefter har en kvalitativ jämförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att påvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende på ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker från stigberoendet.Resultatet påvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhållande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska säkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Sammanfattning Maria Montessori och Loris Malaguzzi är grundare till två olika arbetssätt inom förskolans verksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. Båda har som central punkt att arbeta med språkstimulering med hjälp av pedagogisk miljö och material. Enligt läroplanen har pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika Uttrycksformer som förskolan erbjuder. Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar med språkstimulering och kommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samt hur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader det fanns mellan dessa inspirationer.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång.

Mot bakgrund av att många elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte är liktydigt med ?meningsfullt arbete? i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sådan pedagogisk verksamhet där en syn på barnet som kunskaps- och kulturskapare får konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska målen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar på sådant meningsskapande arbete som använder sig av estetiska Uttrycksformer.