The purpose of this study is to see how secondary schools in Skelleftea? County market themselves in order to attract students. How the schools portrait themselfs, what is in focus in the information material and how the schools communicate their message to the students who are about to choose schools are the questions asked. The study contains both municipal secondary schools and independent secondary schools. A text analysis has been implemented on texts from the schools websites and interviews were conducted with five respondents from the municipal secondary schools.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida estetiska lärprocesser kan främja inlärningen av svenska som andraspråk hos barn och elever i förskola och skola, samt hur pedagoger i så fall kan arbeta med detta i praktiken. För att finna svar på dessa frågor har det genomförts en litteraturstudie inom såväl andraspråksområdet som estetiska lärprocesser, och därtill även en intervju med en pedagog verksam i förskolan.Resultatet av denna undersökning visar att det finns faktorer som är särskilt betydelsefulla för andraspråksinlärningen. För att lära sig ett andraspråk väl bör: lärandet ske genom process i samtal, inflödet vara varierat och naturligt, den egna aktiviteten prioriteras, lärandet kännas meningsfullt och känslorna involveras. Genom att få kombinera det verbala och de estetiska språken ges barnen större möjlighet till kommunikation och uttryck för den egna identiteten och tankarna på sitt andraspråk. Den slutsats som kan dras av detta är att estetiska lärprocesser som förhållningssätt kan främja andraspråksinlärningen om pedagogen arbetar medvetet och reflekterat med dessa i språkutvecklande syfte.

Denna studie har sitt fokus på antalsuppfattning utifrån pedagogers synvinkel. Syfte är att belysa hur pedagoger på tre avdelningar med barn i åldern 1-2 år främjar sitt arbete med antalsuppfattning, samt tar vara på barnens uttryck för antalsuppfattning. Respondenterna i studien består av sju pedagoger. Urvalet var totalt nio pedagoger, men vid bortfall av två återstod det totalt sju svar som resultatet grundar sig på. Metoden enkät användes som datainsamlingsmetod med utgångspunkt i en kvalitativ undersökningsmetod där pedagogernas syn på antalsuppfattning i relation till den verksamhet de verkar i ligger i fokus.

Föreliggande uppsats utgår från en egen översättning av en fransk pjäs: La viedevant soi av Xavier Jaillard. Syftet har varit att undersöka vad som händer med ordoch uttryck från en kulturspecifik miljö, när de översätts till en annan.Min tes har varit att översättning av kulturspecifika drag alltid involverar någonform av kulturell anpassning, inte minst därför att det teatrala polysystemet och konventioneri målspråkskulturen kräver det för att acceptera översättningen.Teoretisk grund för analysen har utgjorts av dels Ittamar Even-Zohars ochGideon Tourys systemteorier, dels av André Lefeveres teorier om manipulation, omskrivningoch kulturell anpassning som suddar ut gränsen mellan det främmande ochdet bekanta. Polysystemteorier, normer och konventioner, kulturella och socioekonomiskafaktorer, inte lingvistiska överväganden avgör valet av pjäs som skall översättasliksom hur denna översättning skall värderas, uppskattas och belönas.Jag har undersökt ett drygt åttiotal ord och uttryck från skilda områden som representerardet kulturspecifika: språk ? geografi ? kultur ? religion ? historia ochsamhälle, och kan konstatera att ganska precis 1/3 av dessa har på ett eller annat sättvarit föremål för kulturell anpassning till målspråkskonventionerna..

Den här studien genomfördes i samband med en fem veckor lång VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i förskoleklass. Syftet med studien var att klargöra om och i vilken utsträckning förskoleklassbarn har förmåga att göra olika typer av kopplingar så kallade inferenser till text vid högläsningstillfällen i samband med boksamtal. Utifrån syftet uppkom frågeställningen: Hur gestaltades elevernas förmåga eller mindre goda förmåga att göra inferenser i samband med boksamtal? Resultatet visade att deltagarna hade särskilt svårt att få samtalet att flyta, och komma vidare från sin första ståndpunkt samt revidera sitt sätt att förstå en specifik text. Deltagarna visade att de till stor del också höll med varandra och hade svårigheter att i samtalen hålla sig till det relevanta i boksamtalens innehåll.

Förkortningen HIV står för humant immunbristvirus. Viruset bryter ner immunförsvaret och leder på sikt till AIDS som är samlingsnamnet för de följdsjukdomar som HIV orsakar. Idag lever ungefär 40 miljoner människor med HIV/AIDS. Syftet med denna studie var att beskriva hur stigmatiseringen av HIV smittade patienter tas i uttryck i sjukvården. Den valda metoden var analys av kvalitativa artiklar, då intentionen var att lyfta fram patienters upplevelser av denna stigmatisering.

Denna studie är gjord för att undersöka ungdomars tankar kring musik och text, och då med utgångspunkt från forskningsfrågan: Vad är det som gör en låt "bra" och vilken roll spelar budskap och text i musik för tonåringar idag? Studien grundar sig i ett intresse för budskap i musik och funderingar kring huruvida detta budskap når fram till dagens tonåring. All musik förmedlar något men hur uppfattar mottagaren det? Handlar en bra låt endast om musik? Spelar texten den viktigaste rollen i sammanhanget eller är helheten det som tilltalar? Påverkas tonåringarna av musiken och det eventuella budskapet, eller är det något man inte alls bryr sig om? Under tre gruppsamtal med elever från årskurs 7-9 lät jag elever lyssna på låtar och läsa låtens text samt fritt reflektera kring detta. Slutsatsen man utifrån dessa samtal kan dra, är att musiken är det man först möter och således det som avgör hur låten tas emot, samt det som avgör om man är intresserad av att lyssna vidare.

Högläsning är en handling när en vuxen läser en text högt för ett eller flera barn och är en viktig del av barns språkutveckling. Att besitta ett rikt språk är av stor vikt för att leva och verka i dagens samhälle som präglas av text och samtal. Sett från det senaste decenniet har barns läsförmåga och intresse till läsning försämrats. Därför är det betydelsefullt att lärare tillämpar arbetssättet högläsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa högläsningens betydelse i de tidiga skolåren.

Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området.Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning.

Syftet med undersökningen är att belysa hur några lärare, som undervisar i årskurs 2 och 3, uppfattar läsförståelse samt att få veta hur de arbetar med läsförståelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i två kommuner i Mellansverige.Resultatet visar att läsförståelse är komplext, men lärarna är överens om att läsförståelse handlar om mer än att bara kunna avkoda en text. I läsförståelse inryms både läsfärdigheter och kognitiva läsprocesser.Lärarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers läsförståelse och lärarna som deltagit är mer eller mindre medvetna om lässtrategier. Det är vanligt att man använder läromedel till hjälp och många av de intervjuade lärarna arbetade med textsamtal. Lärarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillåter alla att komma till tals.

This qualitative study is done with the purpose of creating understanding for the theoretical democratic content in educational materials for Civic Education courses 1a1 and 1b during GY-11, so teachers create an intentional approach when using educational materials in their democratic education. This was motivated as important considering the reduction in obligatory Civic Education for the vocational programs. The study was conducted using a hermeneutic qualitative reading method where the educational materials, more specifically two series with one book for each course, was read with purpose of creating understanding for the democratic content according to ideal democratic models: deliberative democracy, participatory democracy and electoral democracy. A text voice analysis was also conducted using Bakhtins theory of dialogic and monologue text that contributed to the general result concerning the democratic content. The results show that the electoral democracy ideal is dominant in all educational materials, there is hence no striking difference between the democratic content in 1a1 and 1b educational materials.

This masters thesis is a gender study of the role of the artist in childrens literature of art. The study comprises forty-three childrens books presenting the life of a historic, contemporary or fictional artist. The books are published from the 1960s to the present day. They are written or translated into Swedish and available in Swedish libraries. The representation of the artist is examined separately in the text and in the illustrations.

The main purpose of this paper has been to use narratological theory for uncovering the narrative structure in Freud?s cases, such as anachronisms and focalizing. My aim was to investigate the narrative and through these viewpoints discover what impact Freud?s writing?s had on the look of hysterical women. I choose one of the earliest cases,"Fräulein Elisabeth von R." which is published inStudien über Hysterie (I?ve used the text translated to Swedish and published in Tidiga skrifter och historik.

Studien är kvalitativ med en deskriptiv och explorativ ansats och utgår från frågeställningar kring barns förståelse av döden och hur deras sorg kommer till uttryck när de har förlorat en anknytningsperson. Tidigare forskning lästes in och lade grunden för förförståelsen under intervjuerna. Empirin samlades in genom fyra intervjuer med tre psykologer och en socionom med psykoterapeututbildning. Genomförandet av studien har varit abduktiv med både förbestämda teman, samt nytillkomna teman uppkomna genom analys av informanternas svar. Syftet med studien är att uppmärksamma hur barn upplever sorg och resonerar kring död i samband med en anknytningspersons död genom att utgå från psykologers/psykoterapeuters erfarenheter av att träffa barn i åldrarna sex till tio år som befinner sig i sorg, samt beskriva hur barnens sorgereaktion kommer till uttryck, detta för att ge vuxna och professionella en större förståelse för barns behov i sorg.

Syfte: Både förskola och skola ska ta sin utgångspunkt i barn och elevers rådande erfarenheter. I förskolan lyfter man också tydligt fram vikten av att utgå från barnens intresse. Idag är populärkultur en betydande del av dessa erfarenheter och intressen. Syftet med studien är att ta reda på vad denna förskoleklass elevers populärkulturella kapital, deras ?funds of knowledge? erbjuder när det gäller att använda och utveckla de fyra repertoarerna, den kodknäckande, textskapande, textbrukande och kritisk analytiska repertoaren både i lärarens undervisning som i elevernas egna val av aktiviteter.