Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i läroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger på åldersgruppen 14-15 år och inriktningen gäller särskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck både vad gäller text som bild. En jämförelse och utgångspunkt i denna analys är diskussionen om människans ursprung så som den beskrivs i framförallt svensk populärvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det är av särskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp är på grund av att den svenska skolans styrdokument är mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa båda begrepp för att på så sätt undvika polariseringar och värderingar av personer utifrån t.ex. kön eller härkomst..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur attityder till svordomar och bruket av svordomar i tal och i text ser ut bland studenter på en högskola i Mellansverige.Metoden i denna uppsats är en datainsamling som sker genom en kvalitativ enkätundersökning där studenter på en högskola i Mellansverige besvarar ett antal frågor om svordomar. Deras kön, ålder och program/kurs tas i beaktning så att det går att dela upp data och gå djupare bland annat för att undersöka skillnader mellan män och kvinnors svar. Resultatet redovisas kvantitativt.Det var 32 stycken studenter som fyllde i enkäten vid högskolan i Mellansverige. 10 stycken var män och 22 stycken var kvinnor. Resultatet visar att studenterna tycker att svordomar är okej och de använder alla svordomar i tal och många också i text.

Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare, en speciallärare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka på vilket sätt skapande i bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i språkliga lärprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig åt på grund av deras olika språkförmågor. Ambitionen har också varit att synliggöra goda inlärningsstrategier med skapande i bild och illustration som verktyg samt på vilket sätt dessa strategier kan utveckla den språkliga förmågan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi är i behov av multisensoriska lärprocesser för gynnsam språkutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det är betydelsefullt att eleverna använder sig av skapande i bild och illustration för att komma åt sin metakognition. Även eleverna upplever detta viktigt, särskilt eleven med dyslexi.

The purpose of this essay is to explore how I can meet children with different kinds of attention deficit disorders. What can I do when the child kicks me and makes me cry? How can I handle it right so that the child and I can feel good? In my text I am writing about how I can prioritize my way when I am angry. I wonder how to prioritize my feelings and feel safe with the other person. I am developing these questions in my text.

This paper presents a study of educational materials used in Swedish language education. The aim of the study is to understand in which way multimodal resources can be used in texts, to benefit in the process of meaning making among pupils in the nine-year compulsory school. The theoretical framework used as a basis for understanding and analysing these educational materials is the social semiotic multimodal perspective and the design theoretical multimodal perspective. The study is a multimodal text analysis but it also involves analyses of the syllabi connected to the subject of Swedish language education. The extended concept of text was introduced in the year of 2000 in the syllabus and today multimodal texts are supposed to be part of the Swedish language education.

Hoppsasteg ? med känsla av glädje är ett examensprojekt som pågått under 20 veckor. Namnet har jag valt för att det är en känsla som jag vill uppnå under perioden. Syftet har varit att genomföra projektet med lust, göra figurativa, svartvita mönster med ett tecknat uttryck och att göra en flexibel möbel. Mönstren har ritats i tusch, det har tryckts på både tyg och tapet.

Bakgrund: Sexualitet är viktigt för alla individer då det ingår i människans fysiska och mentala behov. För äldre personer oavsett sexuell läggning (hetero? bi? homosexuell) är sexualitet viktigt för upplevelsen av ett hälsosamt liv. Forskning visar att många äldre saknar just kärlek och en fysisk nära kontakt. Patienters sexuella uttryck i form av verbala och sexuella handlingar kan skapa oro hos personalen då de saknar kunskap inom detta område.

The purpose of this investigation is to examine the extent to which Swedish compulsory school tends to rely upon, and to further reinforce, ideologies that from a theoretical platform of deep ecology can be identified as ?ecologically unsustainable conceptions of reality?. Mainly, this will purport to an examination of the (explicit as well as implicit) prevalence of anthropocenthrism, individualism, ethnocenthrism and rationalism in a) the Swedish National Curriculum; and in b) biology text books. Methodologically, the study makes use of Fairclough´s approach to, and method for, critical discourse analysis (CDA). The main results are that the National Curriculum indeed expresses a high level of individualism, as well as (although to a lesser extent) traces of rationalism and ethnocenthrism.

Syftet med denna undersökning var att se om hur viktiga adjektiven är för att elevers texter ska kunna anses som goda i bemärkelsen beskrivande och berörande. För att söka svar på frågan samlades tjugo autentiska elevtexter från högstadiet in, för att analyseras i hur mängden adjektiv kunde kopplas till att göra en text beskrivande och berörande. Adjektiven granskades i sitt sammanhang, i den mening de funnits i texten, för att se till helhetsintrycket. För att analysen skulle kunna genomföras valdes relevant litteratur till ämnet ut. Väsentliga begrepps befintlighet i elevtexterna som stilvärde, ordförråd, stilfigurer, betydelseomfång, intensionsdjup och ord för att skapa stämning har undersökts i analysen.

This report describes the creation of an interactive text system for storing, retrieval and publishing of texts, ITS.My task was to create a GUI together with a database capable of handling text, commenting of texts, references between texts, and the capability to associate images with texts.After enough texts have been inserted into the database, there shall be an ability to generate a report out of them.The report describes the methods used when the GUI was implemented, how the database was modelled and implemented, and how the security aspects where solved.The entire project is created with the help of Java, MySQL server, Connector/J and OpenSSL.Furthermore the functions of the GUI and the future of ITS is described..

This study is about language use in text messaging. In this study there are 338 text messages: 206 of them written by girls and 132 written by boys. The informants in the study are 16 years old and they live in the countryside on the outskirts of a small town in southern Sweden. The purpose of this study was to investigate characteristic linguistic features in the messages, in order to determine what significant meaning an emoticon such as a smiley brings to a text and further, to explore what speech acts smileys occur in.The results show that the language in the messages is a mix of spoken and written language. The characteristic features that were found in the messages were short sentences, onomatopoetic expressions, words written in capital letters, English expressions and use of smileys.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka strategier elever använder sig av vid text-, hör- och ordförståelse i franska. Jag har genom undervisningsförsök och elevenkäter undersökt vilka strategier elever i en niondeklass har när de arbetar med ovanstående moment där uppgifterna är hämtade utanför den ordinarie läroboken. Jag har därutöver intervjuat lärare på den skola jag gjort mina undervisningsförsök för att se om de ger eleverna strategier för arbete kring text-, hör- och ordförståelse. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har givit mig inspiration till arbetet. Eleverna använde sig huvudsakligen av framgångsrika strategier när de tog sig an de olika uppgifterna.

The purpose of this research is to study the new curriculum in the topic of modern languages in the upper secondary school, and compare the curriculum from year 2011 with the one from year 2000 and thus try to find differences in the content and wordng. The research also aims to investigate teachers' interpretations and understanding of the new curriculum. The study is divided into two sub?studies and those are based on the two methods of text analysis and interview. Text analysis of policy documents is made parallell with some aspects found in the background materials of the upper secondaryschool reform, which can be summarized as precision and globalization.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på huruvida generaliseringar om kön påverkar uppfattningen om texter. 1979 gjordes en undersökning som visade att en och samma text blev mottagen på olika sätt beroende på vem som sades vara textens källa. Genom att upprepa 1979 års undersökning ämnar denna uppsats att ta reda på om det har skett någon förändring gällande generaliseringarna sedan dess, samt att vidare diskutera orsaker samt eventuella risker med detta. Undersökningen 2008 kan konstatera försämrade eller oförändrade resultat för den kvinnliga källan gällande samtliga egenskaper, medan den kan påvisa förbättringar för den manliga. Det går dock att diskutera det faktum att det i mitt material finns tendenser till att skillnaderna i resultaten mellan den kvinnliga källan och den manliga tycks ha minskat..

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat Lagrådets förhandsgranskning. EU-rättens särskilda ställning har föranlett ett intresse för att undersöka Lagrådets verksamhet ur ett unionsrättsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstå hur EU-rätten kommer till uttryck i Lagrådets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frågan har de unionsrättsliga utgångspunkterna presenterats och åtföljts av en diskussion om Lagrådets verksamhet och roll.